Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vÄr studie, Omsorg, fostran och lÀrande i teori och praktik, valt att genomföra vÄr undersökning pÄ fyra smÄbarnsavdelningar pÄ fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om omsorg, fostran och lÀrande bildar en helhet pÄ dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tÀnker kring och arbetar med att skapa en miljö för smÄbarn dÀr omsorg, fostran och lÀrande skapar en helhet. Uppsatsen baseras pÄ frÄgorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lÀrande i den pedagogiska verksamheten pÄ fyra förskolor i en storstad? Och vad lÀgger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lÀrande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger pÄ avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras pÄ Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lÀrande. Kapitel Resultat Àr en sammanstÀllning av empiri och teori.

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frÄgan. Studien Àr uppdelad i fyra delar dÀr första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsÀtt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade. I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

   Under mina VFU-perioder har jag sett pedagoger genomföra höglÀsning i förskolan pÄ olika sÀtt. Med den hÀr studien ville jag undersöka dels hur pedagogerna planerade och genomförde en lÀsaktivitet och dels hur de tÀnkte och reflekterade om vad de gjorde i samma aktivitet. Studien genomfördes pÄ fem olika förskolor i en medelstor stad i södra Sverige. Jag har vid besöket filmat och observerat en lÀsaktivitet vid var och en av förskolorna samt gjort en kvalitativ intervju med den pedagog som lÀste för barnen. DÀrefter har pedagogen reflekterat över sin egen insats och sett barnen reaktioner genom att studera filmen.Mitt resultat innehÄller flera olika sÀtt att genomföra en lÀsaktivitet dÀr pedagogerna hade varierande syften med lÀsningen.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka lÀrprocesser som Àger rum före och under promenaden dÀr vi vill fÄ insyn i vilka faktorer som kan pÄverka. Promenaden som en rutin i förskolans vardag Àr inte ett fenomen som tidigare betraktats ur ett lÀrandeperspektiv och utgör problemet samt motivationen för att undersöka och kartlÀgga omrÄdet. Materialet samlas in genom en etnografisk studie med filmobservationer och fÀltanteckningar samt intervjuer med pedagoger för fÄ insyn i deras tankar kring Àmnet. Arbetet kommer ha ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt och verkar som ett redskap för att analysera empirin. Teorierna presenteras utifrÄn tre övergripande infallsvinklar som Àr sÀkerhet, rutin och lÀrande för att förtydliga resultatet.

Jaghar i denna undersökning intervjuat fem pedagoger i en fritidsverksamhet isyfte att fÄ fördjupade kunskaper om och hur pedagoger pÄett fritidshem konstruerar Älder och kön. Fritidshemmet jag har valt ligger imellan Sverige och Àr en medel stor kommunal skola. Studiens utformning utgick frÄn ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr jag anvÀnt mig av semistruktureradeintervjuer med tolkande ansats. Resultatet i undersökningen presenteras i relation till tidigareforskning dÀr jag medanalyshjÀlpmedlet intersektionalitet undersöker samspelet mellan Älder och köni synen pÄ mÀnniskan. I analysen har fyra kÀrnkategorier utformatssom kan sammanfatta om och hur pedagoger pÄ ettfritidshem konstruerar Älder och kön.

De senaste Ären har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt pÄ grund av ökad virkesefterfrÄgan frÄn de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav pÄ 2.6 milj ha rÀcker till för försörjningen av industrierna har man anstÀllt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa rÄvara frÄn privata markÀgare. För att sÀtta fokus pÄ hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkÀtstudie pÄ detta. Studien Àr uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkÀtundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad pÄ enkÀten.

Detta examensarbete handlar om hur nÄgra förskollÀrare bemöter flickor respektive pojkar pÄ en förskola i SkÄne, genom ett genusperspektiv. Syftet Àr att visa hur förskollÀrarna pÄ denna förskola tÀnker och agerar nÀr det gÀller kommunikation, relation samt tillsÀgelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det nÄgra skillnader? Hur? För att besvara dessa frÄgor, har jag anvÀnt mig av observationer vid ett antal tillfÀllen samt nÄgra intervjuer. Den teoretiska delen vilar pÄ litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrÄn bilder i tvÄ olika lÀroböcker, en för samhÀllskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare Är. FrÄgan som stÀlls Àr vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara pÄ denna frÄga anvÀnds en kvalitativ textanalys. Mer exakt anvÀnds en semiotisk bildanalys vilket innebÀr att vi lÀser bilden utifrÄn principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vÄr analys i teorier av Barthes och Foucault.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att som blivande förskollÀrare fÄ mer kunskap om pedagogens Äsikter pÄ hur skönlitteratur kan fungerar som metod inom Àmnet döden. Döden Àr en naturlig del i livet, liksom skönlitteratur Àr en naturlig del i förskolan. Vilka Äsikter har pedagoger om skönlitteratur som behandlar Àmnet döden? Litteraturen behandlar olika aspekter kring skönlitteratur, döden, barnet och pedagogen. Författarna lyfter fram svÄrigheterna med Àmnet döden samtidigt som de belyser möjligheterna med skönlitteraturen för att skapa en naturligare instÀllning till Àmnet.

JÀmstÀlldhet Àr en stor frÄga i dagens samhÀlle. Det har varit mÄnga diskussioner om att pojkar tar mer plats i skolan Àn flickorna. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra utvalda pedagoger aktivt bemötte pojkar och flickor utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. MÄlsÀttningen var att synliggöra om det var nÄgon skillnad pÄ hur pedagoger beter sig gentemot pojkar och flickor. För att ta reda pÄ detta observerades lÀrarledda klassrumssituationer med fem olika pedagoger samt med kompletterande intervjuer, dÀr pedagogerna fick svara pÄ frÄgor som byggde pÄ tidigare forskning och litteratur kring jÀmstÀlldhet, genus och könsbeteende i skolan.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I detta arbete framlÀgger vi ett designförslag pÄ hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbÀttrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjÀlp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslÄr möjliggör för mobila anvÀndare att visuellt föra flerpartssamtal med hjÀlp av PDA:er. VÄrt designförslag har fÄtt arbetsnamnet CU2 (see you too) och Àr tÀnkt att fungera i tredje och/eller fjÀrde generationens mobila nÀt. Vi har valt att genomföra vÄrt magisterarbete pÄ företaget A Brand New World i Kista, Stockholm. Företaget utvecklar och sÀljer system inom mobilt Internet..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhÄllande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jÀmförelse med skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning FrÄgestÀllningarna var:Vilka Àr de vanligaste skadorna inom enduro mellan Ären 2007- 2010? Vilka skydd anvÀndes vid det tillfÀllet dÄ skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gÀllande skador och skydd inom sporterna skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning? MetodStudien genomfördes pÄ tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och tvÄ mÀn (19-52Är). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn arbetets frÄgestÀllningar, gÀllande skydd och skador.