Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgĂ„ende förĂ€ndrats bland svenska högskolor pĂ„ grund av bland annat lagĂ€ndringar, samhĂ€llsförĂ€ndringar och internationell pĂ„verkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften Ă€r idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhĂ€llet. Diskussionen har varit omfattande nĂ€r det gĂ€ller hur samhĂ€llet och högskolan tjĂ€nar pĂ„ att samverka, pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske och hur man pĂ„ ett konkret sĂ€tt kan pĂ„visa de bĂ€sta tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten. Samverkan Ă€r ett brett och komplext Ă€mne.

Folkrörelserna i Sverige vÀxte upp under 1900-talet dÄ folk vÀnde sig mot samhÀllet och krÀvde reformer av olika slag. De första var frÀmst arbetarrörelser och idérörelser. De har en viktig roll som politisk resurs eftersom de bistÄr medborgarna i deras intressen och konflikter med samhÀllet. De utvecklar det sociala kapitalet genom de mÀnskliga möten som sker. VÀlfÀrden gynnas genom att föreningslivet, den sÄ kallade tredje sektorn, tillhandahÄller tjÀnster och information vilket ger kollektiva lösningar och nya möjligheter.

I interventionsstudien var vÄrt syfte att undersöka om det finns ett samband mellan intensiv lÀsundervisning och ordavkodningen hos elever som har en lÄngsam och osÀker lÀsning. Vi genomförde tre lÀsrelaterade tester pÄ 29 elever i Ärskurs 2 för att kartlÀgga deras ordavkodningsförmÄga. UtifrÄn resultaten gjorde vi ett urval av fyra elever som vi kallade försöksgrupp. Dessa fick en-till-en-undervisning i olika ordavkodningsstrategier under fyra veckor vid 16 tillfÀllen, varje gÄng i 25-30 minuter. VÄr undervisningsmodell inriktade sig mot fonologisk, morfologisk, syntaktisk och semantisk lÀstrÀning.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggÄr mobbning mellan flickor och om de har nÄgra erfarenheter kring Àmnet. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde. För att inhÀmta vÄr information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i Norrland.Informationen frÄn vÄra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna pÄvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svÄrare att upptÀcka Àn mellan pojkar, detta menar de beror pÄ att flickors mobbning Àr mer subtil.

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ syn pÄ pedagogers olika uppfattningar och hur de pÄ olika sÀtt beskriver sin tolkning av begreppet lÀrande samt vilka förutsÀttningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptÀcka och fÄ förstÄelse för lÀrande. Den metod som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lÀrande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lÀrande? Teoretiska utgÄngspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lÀrarens roll och funktion för lÀraruppdraget.

Bakgrund: Cancer Àr nÄgot som berör mÄnga mÀnniskor. Det rÀknas med att var tredje svensk under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Cancer Àr vanligast bland Àldre mÀnniskor, omkring tvÄ tredjedelar Àr över 65 Är nÀr diagnosen stÀlls. Syfte: syftet med studien var att beskriva hur cancer pÄverkar livskvaliteten hos mÀnniskor. Me-tod: Studien Àr en litteraturstudie som baseras pÄ Ätta vetenskapliga artiklar med kvalitativt och delvis kvantitativt innehÄll.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med etnografisk ansats dÀr syftet har varit att studera hurpedagogers förhÄllningssÀtt pÄverkar barns aktiva försök till samtalande vid lÀsning samt utifrÄnett sprÄkutvecklande perspektiv. Vi har utfört studien pÄ en förskola i Norrland dÀr vi observeratfyra pedagoger i den verksamma personalgruppen. DÀrefter har intervjuer skett dÀr det inspeladematerialet har synats tillsammans med oss författare i syftet att pedagogen getts möjlighet till attkommentera det egna agerandet. IntervjufrÄgorna har baserats pÄ pedagogens förhÄllningssÀttoch dess uppfattningar om samtalande som sprÄkutvecklande. Slutna frÄgor stÀllda avpedagogerna förekom i högre utstrÀckning Àn öppna frÄgor.

Storleken pÄ barngrupperna vÀcker debatt i media. Vi har funderat pÄ hur antalet barn i barngrupperna förÀndrats över tid och vi har frÄgat oss hur omsorgen pÄverkas av den utveckling som sker. Begreppet omsorg finns i lÀroplanen utan att det förklaras och lÀmnar dÀrmed tolkningsfrihet för de som lÀser den. Omsorg Àr viktigt att lyfta fram eftersom det handlar om barnens vÀlbefinnande. Syftet med vÄrt examensarbete var att ta del av nÄgra förskollÀrares syn pÄ omsorgen och de stora barngrupperna samt hur de arbetar med omsorg.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andrasprÄksinlÀrare. MÄnga studier anvÀnder sig av modersmÄlstalare som har skattat brytning hos andrasprÄksinlÀrare pÄ en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mÄl med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andrasprÄk uppfattar utlÀndsk brytning i svenska pÄ samma sÀtt som en modersmÄlstalare gör och om det fanns nÄgot samband mellan förmÄgan att uppfatta brytning och förmÄgan att utrycka sig pÄ svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andrasprÄksinlÀrare. Designen pÄ studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 sprÄk . TvÄ av grupperna innehöll andrasprÄksinlÀrare och den tredje gruppen bestod av modersmÄlstalare.

Syftet med denna undersökning var att studera relationen mellan teori och yrkespraktik i musikpedagogiska doktorandarbeten. Min huvudsakliga metod var en kvalitativ enkÀt - som jag skickade ut till alla som doktorerat eller doktorerar vid svenska universitet inom ÀmnesomrÄdet musikpedagogik ? för att försöka fÄnga de forskarstuderandes uppfattning om sina doktorandarbeten. Resultatet visar att Äterkopplingen till yrkespraktiken Àr svag, att hÀlften av doktorandarbetena har sin utgÄngspunkt i en yrkespraktik, att endast en av informanterna efter disputation Àr verksam utanför högskolan samt att mer Àn var tredje doktorand som orsak till varför de valt att doktorera angav att de var i behov av nÄgot nytt i livet. Sammantaget framtrÀder en bild dÀr universitet tillÀmpar ett flexibelt antagningsförfarande och dÀr en doktorsexamen snarare kan förstÄs som ett karriÀrbyte Àn en fortbildning för yrkesverksamma lÀrare..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lÀrande för barn pÄ förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal frÄn tvÄ olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts dÄ data har samlats in genom intervjuer. För att vÀga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, dÀr vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vÄr studie fick vi fram tre förhÄllningssÀtt som pedagogerna hade nÀr det gÀllde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. UtifrÄn det resultat vi har fÄtt fram i vÄr studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansÄg att det Àr vÀrdefullt för barnen att pedagoger Àr deltagande i leken.

De flesta skolor i Sverige anvÀnder konventionella metoder nÀr det gÀller lÀs- och skrivinlÀrning, det vill sÀga papper och penna som frÀmsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhÀllet förÀndras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en lÀs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till lÀsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegÄnger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött pÄ och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion Àr först en beskrivning av vad jag gjort, dÀrefter en beskrivning av hur detta projekt var tÀnkt att fungera. Den tredje delen Àr en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat pÄ mina veckorapporter. Den fjÀrde delen Àr sjÀlva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstÄtt. Den sista delen Àr ett slutord dÀr jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jÀmfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmÀnhet..