Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Abstract Detta examensarbete belyser konflikter i förskolan ur ett genus- och miljöperspektiv. Vi har gjort observationer pÄ en avdelning pÄ en förskola och intervjuat en pedagog. Vi undersökte om miljön har nÄgon inverkan pÄ att konflikter uppstÄr samt om det finns nÄgon skillnad mellan pojkars och flickors lösningsstrategier. Vi har Àven undersökt pedagogens förhÄllningssÀtt till de olika konfliktsituationerna. Vi har anvÀnt oss av Àr Pierre Bourdieu teori kring habitus, det vill sÀga de erfarenheter barnen bÀr med sig hemifrÄn och frÄn andra stÀllen i sin omgivning.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ elevers, i Ärskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda pÄ elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjÀlp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i nÀr vi gjorde intervjuerna med eleverna.

SammanfattningI denna studie har vi undersökt hur barnen bemöts av pedagogerna i den fria leken pÄ förskolan ur ett jÀmstÀllt perspektiv. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas agerande gentemot barnen ur ett genusperspektiv, detta dÀrför att det Àr ett aktuellt Àmne som ofta debatteras i media och vi har ett stort intresse av Àmnet. Könsroller Àr nÄgot som vi alla tidigt i livet ?tar pÄ oss?. Barnen i vÄr omgivning blir pÄverkade av oss vuxna som finns i deras nÀrhet.Den metod vi anvÀnt oss av i studien har varit av kvalitativ sort.

Studiens syfte Àr att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegÄrden och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. UtgÄngspunkt tas i forskningsfrÄgorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegÄrden anvÀnds?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas pÄ deras gÄrd? samt Vad sÀger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frÄgor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angÄende förskolegÄrden pÄ ett mer berÀttande sÀtt utifrÄn sina erfarenheter. UtifrÄn svaren stÀlldes sedan riktade följdfrÄgor för att fÄ djupare svar pÄ forskningsfrÄgorna.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur barn och pedagoger i förskolan samspelar med varandra under vardagliga situationer. Vi har fÄtt fram att bÄde barn och pedagog intar olika roller i samspelet vilket pÄverkar deras sÀtt att interagera med varandra. Vi har valt att observera samspelet utifrÄn ett genusperspektiv dÀr vi har fokuserat pÄ om samspelet artar sig annorlunda beroende pÄ barnets kön och om pedagogen intar olika roller beroende pÄ barnets kön.Syftet med undersökningen var att vi ville öka vÄr kunskap om hur genus anvÀnds och arbetas med i förskolan. Pedagoger och barn Àr stÀndigt i ett genusarbete under en vanlig dag i förskolan och vi ville observera de samspel och bemötanden en vanlig dag ger. Resultatet blev att det gjordes skillnader pÄ könen men inte nödvÀndigtvis de traditionella skillnader som litteraturen belyser.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjÀlpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lÀrande och dÀrmed fÄ ökad kunskap. VÄr tidigare undersökning pÄ lÀrarhögskolan i Malmö, om Àmnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av vÄra tvÄ respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet pÄ Barn- och Fritidsprogrammets Ärskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartlÀggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lÀrande. Dessutom framkom det av studien att nÀr eleverna fÄr vara med och bestÀmma vad de ska göra sÄ ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevÀrt. VÄr slutsats grundar sig pÄ litteraturstudier och en innehÄllsanalys av elevernas loggböcker.

Att kommunicera i dagens samhÀlle Àr otroligt viktigt. Med vÄr studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev Àr tyst. Bakgrunden bygger till stor del pÄ vad forskningen sÀger om vilken betydelse sprÄket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men Àven vad pedagogen kan göra för att underlÀtta för en tyst elev. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. NÄgra av frÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssÀtt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? NÄr de tysta eleverna mÄlen? Resultatet av vÄr undersökning visade att merparten av de tysta eleverna nÄr mÄlen.

Att kommunicera i dagens samhÀlle Àr otroligt viktigt. Med vÄr studie vill vi bidra till en ökad förstÄelse för hur skolans pedagoger arbetar för de tysta eleverna och vad de anser orsakar att en elev Àr tyst. Bakgrunden bygger till stor del pÄ vad forskningen sÀger om vilken betydelse sprÄket har, vad som kan vara ett hinder i att kunna uttrycka sig men Àven vad pedagogen kan göra för att underlÀtta för en tyst elev. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer för att ta del av pedagogernas erfarenhet om hur de arbetar för de tysta eleverna. NÄgra av frÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var bl.a.: Hur beskriver de en tyst elev? Kan miljö, arv och pedagogens arbetssÀtt vara en bidragande orsak till elevens tystnad? NÄr de tysta eleverna mÄlen? Resultatet av vÄr undersökning visade att merparten av de tysta eleverna nÄr mÄlen.

The purpose of this thesis is to clarify the grounds upon which an arbitration clause may be binding in the new relationship between the parties after a transfer of rights and/or obligations. The issue is not regulated by law but instead it has been left to the Supreme Court to regulate. In the Emja-case the Swedish Supreme Court left guidance on the issue. The Supreme Court stated that a third party purchaser of a right where the contract includes an arbitration clause shall be bound by the clause. The arbitration clause is only binding to the remaining part of the initial agreement if no special circumstances exist. The binding effect was justified by the reason that a situation where the purchaser but not the remaining part should be bound to the clause was not sought after and the principle through the 27 § of the Swedish debt instruments act..

Vi har i vÄr uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport frÄn Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begrÀnsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i lÀroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lÀrande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsÀttningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser pÄ ovanstÄende och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. VÄrt insamlade datamaterial analyserades med hjÀlp av vÄr teoretiska bas; betydelsen av lek för 6-Äringen samt inomhusmiljöns betydelse för lek och utveckling.

BakgrundLeken Àr en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptÀcka sin omvÀrld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet Àr att undersöka och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrÄn individuella individers tankar och Äsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek.

Sammanfattning I detta examensarbete har jag som syfte att ta reda pÄ elevers egna uppfattningar om varför de inte nÄr mÄlen i matematik. Jag har ocksÄ undersökt faktorer för framgÄng som kan bidra till att elever nÄr mÄlen. Fokus ligger pÄ ett elevperspektiv dÀr elever sjÀlva anger de orsaker som gör att de inte nÄr mÄlen i Àmnet matematik. Elever har ocksÄ bidragit med vilka ÄtgÀrder, förÀndringar och insatser som mÄste till för att de ska lyckas i sin strÀvan efter godkÀnt betyg. Studien har en sociokulturell forskningsansats och Àr tvÄdelad med en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa tvÄ delarna först var för sig och sedan gjort en sammanstÀllning.

Detta arbete Àr en studie i hÄllbar gestaltning, dÀr de mÄnga teoretiska principer appliceras pÄ tre mycket olika platser pÄ jorden. Tre ekologiskt hÄllbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skÀrgÄrd. Husen Àr helt olika. Vitruvius sade: "Vi mÄste börja med att beakta de lÀnder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rÀtt. En typ av hus Àr lÀmplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom.

ResuméI uppsatsen diskuterar författaren huruvida 13 kap 1 § sista stycket i Lag (2007:528) om vÀrdepappersmarknaden (?VpmL?) Àr börslagstiftning i ?fel riktning?. Uppsatsen Àr uppdelad i fyra delar. Under den första delen diskuteras regeln i ljuset av motiv för finansiell reglering. I andra delen görs en genomgÄng av befintlig lagstiftning för att utreda om det sedan tidigare finns reglering som fyller samma funktion som VpmL 13 kap 1 § sista stycket.