I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat vÄra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jÀmstÀlld förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrÄn deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jÀmstÀlld förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrÄn en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhÄllningssÀtt, bemötande och hur det pÄverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jÀmstÀlldhet inom förskolan.

Polisen Àr en yrkesgrupp som möts av vÄld och hot om vÄld och den nationella bastaktiken Àr ett av verktygen för att minska skador pÄ sÄvÀl polisen som dem som polisen ingriper mot och tredje man. Detta arbetes frÀmsta syfte Àr att fokusera pÄ instÀllningsskillnader mellan poliselever och poliser i yttre tjÀnst till den nationella bastaktiken samt att undersöka om det finns förslag om hur man eventuellt skulle kunna förbÀttra detta mycket vÀl genomtÀnkta och gedigna koncept och dÄ kunna göra polisarbetet Àn mer sÀkrare. Arbetet riktar sig frÀmst till dem som redan har kunskaper om den nationella bastaktiken, dÄ endast de fundamentala delarna i stort kommer att beskrivas..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om vilka matematiska aktiviteter som genomförs och kan genomföras under sÄngstunder pÄ förskolor i Sverige och om de genomförs pÄ ett sÀtt sÄ att barnen arbetar mot mÄlen i lÀroplanen. Detta eftersom mycket forskning tyder pÄ att mycket matematikinlÀrning kan ske under sÄngstunder/musiklektioner. Teori och forskning sÀger att musik kan utveckla matematiken hos barn pÄ mÄnga olika sÀtt. Min metod var att observera en sÄngstund pÄ tre förskolor i en kommun och dÀrefter intervjua förskollÀrarna som höll i sÄngstunderna. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde en hel del matematik under sÄngstunderna som det Àr, nÄgra mer medvetna om det Àn andra. Det visades Àven att pedagogerna anser att matematiken passar bra ihop med musik. Jag kan se vilka matematiska och musikaliska aktiviteter som genomfördes. Min önskan Àr att pedagoger ska ge barnen mycket matematikkunskaper under en sÄngstund.

I detta arbete framlÀgger vi ett designförslag pÄ hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbÀttrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjÀlp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslÄr möjliggör för mobila anvÀndare att visuellt föra flerpartssamtal med hjÀlp av PDA:er. VÄrt designförslag har fÄtt arbetsnamnet CU2 (see you too) och Àr tÀnkt att fungera i tredje och/eller fjÀrde generationens mobila nÀt. Vi har valt att genomföra vÄrt magisterarbete pÄ företaget A Brand New World i Kista, Stockholm.

SammandragSyftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i tvÄ ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsomrÄden ser pÄ leken i förskolan som ett redskap för sprÄkutveckling. Jag undersökte ocksÄ hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för sprÄkutvecklingen. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ intervju för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade Àven tidigare forskning som behandlar mitt Àmne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansÄg att leken var ett lysande redskap att anvÀnda för att utveckla barnens sprÄk.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). LÀrarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation pÄ A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillÀmpas som stöd/hjÀlp till elever inom A-skolan. Min studie Àr en intervjustudie dÀr tvÄ olika grupper, en grupp som sjÀlva upplevt studiesituationen pÄ A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen anvÀnde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgÄngspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfÀllen pÄ en förskoleavdelning, tre timmar per tillfÀlle. Resultatet visade att förskolananvÀnde sig utav musik dagligen pÄ flera olika sÀtt och med varierande syften.

FörmÄga att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta Àr nödvÀndig i ett samhÀlle prÀglat av ett stort informationsflöde och en snabb förÀndringstakt. I detta perspektiv blir det intressant att undersöka hur lÀrare möter barn för att stimulera lÀrandet och utforma undervisningstillfÀllen med hjÀlp av digitala verktyg.I en strÀvan att möta barn av idag startade vÄr kommun ett pilotprojekt dÀr sex förskolor fick möjlighet att under ett Är pröva interaktiva tavlor. I studien har vi följt dessa förskolor under Ätta mÄnader. VÄrt syfte var att genom observationer och intervjuer undersöka om och hur verktyget stimulerar barns utveckling och lÀrande samt analysera vilka faktorer som pÄverkar att arbetet med tavlan framstÄr som lyckat och framÄtskridande. Den interaktiva tavlan ser vi som ett anvÀndbart verktyg för barns lÀrande dÄ barnen har roligt, motiveras och utmanas av de möjligheter tavlan ger.

Vi har i den hÀr uppsatsen fokuserat pÄ hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan anvÀndas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT anvÀnds samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vÄr empiriska undersökning i en förskoleklass dÀr det arbetade tvÄ pedagoger. Efter vÄr inventering blev pedagogerna förvÄnade över att de hade sÄ mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

Detta arbete utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys av lÀrarhandledningar och andra texter frÄn museilektioner.se. Mitt syfte Àr att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera den institutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som Äterfinns för ett sÄdant arbete och dÀrmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jag undersöker gör jag ett försök att se hur eleven Àr tÀnkt att agera, vilken roll denne tillskrivs och dÀrmed hur kulturen förhÄller sig till den enskilde eleven. Konst och kulturpedagogik stÄr traditionellt inför ett dilemma dÀr pedagogen vÀger en strÀng förmedling av föremÄl och konst mot en öppen reception dÀr mottagaren lÀmnas fri att se vad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnas erfarenhet hanteras kan jag nÀrma mig en förstÄelse för hur ovanstÄende dilemma hanteras i handledningarna. Min analys visar att institutionens funktion som kulturbÀrare eller kulturskapare har inverkan pÄ hur pedagogiken utformas och dÀrmed hur receptionen blir behÀftad med olika ramar..

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus pÄ pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och BowlbyŽs anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhÄllningssÀtt. FörÀldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden Àr en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Detta arbete vÀnder sig till aktiva pedagoger och lÀrarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i mÄnga skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen Àr det som vi tycker ska tillÀmpas i större utstrÀckning undervisningsmÀssigt för elevernas förstÄelse men anvÀnds bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rÀtt i klassrummet? VÄr problemprecisering Àr dÀrför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vÄr problemprecisering anvÀndes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Uppsatsen behandlar frÄgan om inom vilken jurisdiktion ett insolvensförfarande ska inledas avseende en gÀldenÀr som har sitt sÀte i ett annat europeiskt medlemsland Àn gÀldenÀrens moderbolag enligt RÄdets förordning nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (IF) art 3.1.Kortfattat ska ett huvudinsolvensförfarande inledas i den medlemsstat inom vars territorium platsen för gÀldenÀrens huvudsakliga intressen (COMI) finns och detta presumeras vara gÀldenÀrens sÀte, IF art 3.1. Enligt förordningens ingresspunkt 13 bör COMI motsvara den plats dÀr gÀldenÀren vanligtvis förvaltar sina intressen och dÀrför Àr faststÀllbar för tredje man. Detta innebÀr enligt EU-domstolen (MÄl C-341/04 Eurofood IFSC Ltd [2006] ECR I-3813) att COMI ska bestÀmmas utifrÄn kriterier som Àr objektiva och faststÀllbara för tredje man. PÄ sÄ sÀtt ska rÀttssÀkerheten och förutsebarhet avseende var insolvensförfaranden inleds sÀkerstÀllas. Domstolen anger vidare att det inte i sig Àr tillrÀckligt att moderbolaget kontrollerar, eller kan kontrollera, dotterbolagets ekonomiska val för att sÀtespresumtionen ska frÄngÄs, förutsatt att dotterbolaget bedriver verksamhet pÄ platsen för sitt sÀte.IF och EU-domstolens avgörande har diskuterats livligt pÄ senare Är och det finns stora skillnader i uppfattning om vilken betydelse det ska fÄ att en gÀldenÀr Àr ett dotterbolag vid bestÀmmandet av forum för insolvensförfarandet.