Syftet med denna studie var att undersöka hur imitation pÄverkar elevers sÄngutveckling tekniskt och musikaliskt. Mina frÄgestÀllningar behandlade elevers imitation av idoler och artister samt imitation i förhÄllande till sÄngpedagogens förebildande och konsekvenserna av dessa. Jag valde att göra intervjuer med tre verksamma pedagoger som oberoende av varandra undervisar pÄ olika orter i Sverige. Resultatet visar att imitation Àr en viktig del av en sÄngares musikaliska och tekniska utveckling, men att det Àven finns risker som man bör vara medveten om. Att en sÄngpedagog förebildar i arbetet med sina elever Àr av betydelse för undervisningen och mycket vanligt förekommande, vilket stÀller krav pÄ pedagogen.

The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal ? the exhibition ? which is the spatial expression of ideas.This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators?, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att genom intervention utvÀrdera vilken effekt Positiv Psykologi, i form av CASIO-modellen, har pÄ vÀlmÄende, stresshantering och copingförmÄga hos elever som gÄr tredje Äret pÄ en idrottsinriktad gymnasieutbildning. VÄra frÄgestÀllningar var:- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i interventionsgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan för- och eftertesten i kontrollgruppen?- Vilka skillnader kan vi se mellan interventions- och kontrollgruppen i för- och eftertesten?MetodVi har anvÀnt oss av en kvantitativ interventionsstudie som pÄgick i sex veckor med en grupp elever som gick tredje Äret pÄ ett idrottsinriktat gymnasium som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval. Interventionen hade CASIO-modellen ( Circumstances, Attitude, Standards, Importance & Other things) som grund. Denna modell Àr sprungen ur den positiva psykologin, och den syftar till att ge deltagarna verktyg att lösa problem i livet och öka sin livskvallitet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nÄgra pedagoger upplever konflikter bland barn pÄ förskolan. Jag ville ocksÄ undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna anvÀnder vid konflikthantering. Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare i min studie för att finna svar pÄ mitt syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet visade att det finns en samstÀmmighet mellan pedagogernas syn pÄ konflikthantering dÄ de Àr eniga om att konflikter bör tas tillvara pÄ för att barnen ska kunna dra lÀrdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmÀnhet om osÀmja i olika bemÀrkelser.

Syftet med denna studie Àr att knyta an till Högskolan i GÀvles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering pÄ en arbetsplats samt kartlÀgga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjÀlp av datorprogrammet Complador. NÄgon tidigare forskning har inte funnits inom detta omrÄde, vilket gjorde att ett intresse vÀcktes hos författarna. Studien bygger pÄ litteraturstudier samt intervjuer. För att fÄ svar pÄ visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartlÀggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar pÄ att visualisering har en stor betydelse bÄde för pedagogerna sjÀlva samt deras dagliga arbete, bÄde som kollega och klasslÀrare.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nyanlÀnda elever inkluderas frÄn internationell klass till ordinarie undervisning samt pÄ vilka grunder pedagoger tar besluten pÄ. För att nÄ fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts pÄ en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frÄgestÀllningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut pÄ gÀllande nÀr en elev i internationell klass Àr redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan dÀr samtalsintervjuer gjordes inte har nÄgot grundlÀggande bedömning- och kartlÀggningsmaterial förutom i Àmnet svenska. Det visade sig Àven att varje nyanlÀnd elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anlÀnder till den internationella klassen.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Barns behov, ekonomi och politik Ă€r det som utgör innehĂ„llet i den allmĂ€nna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare frĂ„n fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanstĂ€llts, analyserats och jĂ€mförts med en teoretisk översikt dĂ€r litteratur samt nationell och internationell forskning inom omrĂ„det behandlats. Undersökningen visar att det Ă€r pedagogen sjĂ€lv, tillsammans med arbetslaget, som Ă€r den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som Ă€r outnyttjade pĂ„ grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstÄ vad som hÀnder i ett jÀmstÀlldhetsprojekt inom förskolan dÀr kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frÄgestÀllningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa pÄ kunskap, emancipation, förÀndring, makt och motstÄnd? Den teoretiska ramen bestÄr av poststrukturalistiska teorier hÀmtade frÄn Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet Àr pedagogers och handledares utvÀrderingar frÄn förskoleprojektet JÀmFör i VÀsterbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen bestÄr av ?att upptÀcka?, ?att fÄ ett seende? och ett ?tÀnk?, vilket förvÀntas leda till pedagogens frigörelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

I LÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebÀr att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvÀrderas och utvecklas för att frÀmja barnens lÀrandeutveckling. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet.För att fÄ svar pÄ frÄgorna anvÀnde vi oss av 23 enkÀter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att fÄ en klarare/djupare bild om hur förskollÀrare förhÄller sig till dokumentation sÄ intervjuades tvÄ förskollÀrare.Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men pÄ olika sÀtt. Samtliga förskolor Àr eniga om att de dokumenterar för barnen, sig sjÀlva, förÀldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och bÄda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan gÄr till. Det utgÄr frÄn verksamheten kring omrÄdet sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 Arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling samt Undervisningen om sex och samlevnad, dÀr Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan mÄste arbeta mer kring.Min undersökning utgÄr frÀmst frÄn sex intervjuer, tvÄ lÀrarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrÄn styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar frÀmst sin utgÄngspunkt i barnens frÄgor och de lokala mÄlen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum dÀr det Àr just elevernas frÄgor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget Àr relationen till Àmnet gott, nÄgot som ansÄgs vara avgörande för framgÄngen med verksamhetsomrÄdet.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur gymnasieelever ser pÄ skönlitteratur, vad de har för krav för att den ska upplevas som lÀsvÀrd, samt att se hur skönlitteratur kan anvÀndas för att frÀmja kulturell förstÄelse. Vidare vill jag se hur pedagoger ser pÄ möjligheterna att anvÀnda skönlitteratur för att frÀmja elevernas kulturella förstÄelse. Uppsatsen Àr riktad mot Àmnet engelska och undersökningen genomfördes i form av djupintervjuer med fyra engelsklÀrare samt en enkÀtundersökning med elever. EnkÀtundersökningen genomfördes i en klass som undervisades av vardera pedagogen. Resultatet av undersökningen visade att lÀrarna och eleverna till stor del Àr överens om vad som ska lÀras ut Àven om lÀrarna tenderar att bli lite mer faktaorienterade i sjÀlva genomförandet.

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger pÄ olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den anvÀnds av barnen. Vi har stÀllt frÄgan hur pedagogerna anser att lÀrande och social utveckling kan stimuleras pÄ förskolans gÄrd. VÄr undersökning utgÄr frÄn pedagogernas syn nÀr det gÀller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt Àr kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger frÄn olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrÄn Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor Àr traditionella.NÄgon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn pÄ utevistelse.