Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken pÄ tvÄ skolgÄrdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgÄrdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hÀnger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgÄrden har. VÄr frÄgestÀllning har under arbetets gÄng varit; Hur ser skolgÄrdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken pÄ de olika skolgÄrdarna? Hur ser pedagogen pÄ skolgÄrden och leken dÀr? Undersökningen har genomförts med hjÀlp av observationer av barns lek pÄ skolgÄrden, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser pÄ sin skolgÄrd och vad de brukar göra dÀr. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur vÄra observationer stÀmmer med det barnen berÀttar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkÀt till pedagogerna för att fÄ med deras syn pÄ skolgÄrden och dess betydelse för barnens lek. VÄr undersökning har visat att skolgÄrdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs dÀr.

Syftet var att undersöka pedagogerna vid lÀrarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda pÄ vilken roll pedagogen ansÄg sig ha nÀr barn skapade bilder samt pÄ vilket sÀtt och i vilken grad de styrde. För att fÄ reda pÄ detta besöktes tre förskolor dÀr jag nÀrvarade vid tvÄ bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle fÄ syn pÄ den styrning som kan förekomma samt för att fÄ höra pedagogernas tankar runt att styra barn.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser pÄ utevistelsens betydelse för barns lÀrande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lÀr sig genom att praktiskt tillÀmpa kunskaper i utevistelsen beskrivs ocksÄ.  Intervjuer av fyra pedagogers syn pÄ utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Motivation beskrivs som grundlÀggande för mÀnsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprÀtthÄlla beteenden. Det förekommer en mÀngd olika motivationsteorier i litteraturen men de som Àr mest intressanta för pedagogen Àr de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kÀnnetecknas av att vi vill nÄ uppsatta mÄl och framgÄng. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltsÄ för hur mycket vi vÀljer att engagera oss i en aktivitet. NÄgra av dessa Àr vÀrdet vi ser i att utföra en uppgift, förvÀntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgÄng eller misslyckande, förvÀntningar frÄn lÀrare och förÀldrar och sjÀlvuppfattning.Som pedagog Àr det viktigt att förstÄ vad en dÄlig sjÀlvkÀnsla innebÀr och vikten av att fÄ uppleva framgÄngar.

Studien behandlar arbetet med lÀsförstÄelse. Syftet Àr att ta reda pÄ hur dessa lÀrare arbetar med lÀsförstÄelse. Hur lÀrarna arbetar med att utveckla elevernas lÀsförstÄelse och om detta Àven arbetas Àmnesövergripande. Det aktuella forskningslÀget inom problemomrÄdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med tvÄ lÀrare som aktivt arbetar med lÀsförstÄelse.

Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet Àr att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlÀtta samspelet mellan barn. Fokus kommer att lÀggas pÄ pedagogernas syn pÄ miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar Àven upp hur pedagogerna ser pÄ förÀldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön.

SammandragSyftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i tvÄ ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsomrÄden ser pÄ leken i förskolan som ett redskap för sprÄkutveckling. Jag undersökte ocksÄ hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för sprÄkutvecklingen. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ intervju för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade Àven tidigare forskning som behandlar mitt Àmne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansÄg att leken var ett lysande redskap att anvÀnda för att utveckla barnens sprÄk.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats Àr att utröna om komponentavskrivning ger en mer rÀttvisande bild av periodisering av kostnader.För att uppfylla huvudsyftet har vi fyra delsyften, det första Àr att redogöra för vad regelverket och experterna anser om Àmnet. Det andra Àr att undersöka om komponentavskrivning uppfyller de kvalitativa kriterierna genom en bÀttre kvalitet pÄ redovisningen. Det tredje Àr att illustrera de för- och nackdelar som finns i och med komponentavskrivning. Det fjÀrde vill belysa hur det kommer sig att vissa företag vÀljer att tillÀmpa anskaffningsvÀrdemetoden med avskrivningar, komponentavskrivning, medan andra vÀljer att redovisa till verkligt vÀrde..

Syftet med föreliggande studie Àr att vinna kunskap om vilka möjligheter till lÀrande som finns i den fria leken för treÄringar pÄ förskolan. Studien vill ocksÄ synliggöra pedagogens roll för att öka barnens möjligheter till lÀrande genom den fria leken. Metoden för studien har varit att samla in empiri genom videoobservationer. De deltagande barnen observerades i den fria leken och dÀrefter kategoriserades och analyserades datamaterialet. Det insamlade materialet analyserades i förhÄllande till sÄvÀl ett psykologiskt, biologiskt perspektiv pÄ lek som ett socialt, kulturellt perspektiv.

In order to study how science and archeology was exploited for political means during the Third Reich this thesis investigates the scientific institute Ahnenerbe, founded in 1935. The thesis is built up as a literature study combining literature sources from the time of the eventas well as research done around Ahnenerbe after the war.The purpose of the thesis is to examine the official and unofficial purposes of the organisation. It investigates how scholars viewed Ahnenerbe at the time, and after the war. It further examines the scientific value of the material published by the organisation, where there is a specific focus on the material covering Germanic MĂ€nnerbunds..

Den hÀr studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsÀtt pÄ konflikter som pÄgÄr mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att fÄ en bakgrund och en förförstÄelse om hur pedagogerna kan tÀnka kring Àmnet konflikter. För att kunna fÄ reda pÄ hur pedagoger ser pÄ konflikter som pÄgÄr mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. IntervjufrÄgorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De hÀr intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-         Hur undervisas elever i lÀsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.