Syftet med uppsatsen Àr att först beskriva för lÀsaren vad ett enkelt bolag Àr i Sverige och i Frankrike, hur det regleras samt belysa skillnader som finns dem emellan. Tyngdpunken kommer att ligga pÄ en persons rÀtt att vara bolagsman i ett franskt eller svenskt enkelt bolag samt deras skyldigheter och ansvar gentemot varandra och mot tredje man. Slutligen kommer jag, genom argumentation, jÀmföra de olika lösningarna i de tvÄ rÀttssystemen för att peka pÄ skillnader och problem..

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Den hÀr studien handlar om pedagogens roll i muntligt berÀttande i förskolan utifrÄn Merleau- Pontys livsvÀrldsteori dÀr kroppen Àr central. Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra pedagogers agerande i deras muntliga berÀttande; hur de anvÀnder kroppssprÄk, mimik, röst men Àven hur de anvÀnder rekvisita nÀr de berÀttar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berÀttande anvÀndes observation som metod. TvÄ pedagoger har observerats vid tre olika tillfÀllen, och en av pedagogerna observerades vid tvÄ tillfÀllen med tvÄ olika barngrupper.Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utstrÀckning anvÀnder sig av bÄde kroppssprÄk och mimik, Àven om rösten anvÀnds allra mest. Pedagogerna anvÀnder Àven sin blick för att fÄnga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt Àr viktigt för att fÄ barnen att lyssna och fokusera pÄ sagan..

Forskning benÀmner de barn och ungdomar som föddes under Ättio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp Àr att vi har en hel generation som vuxit upp med nÀtet som ett stÀndigt nÀrvarande fenomen samt att detta i sin tur pÄverkat ungas vardag, socialisation och inlÀrning. Den omfattande effekt nÀtet haft pÄ samhÀllet och vÄra yngre generationer har i sin tur pÄverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan pÄ pedagogens uppdrag. Pedagogerna Àr alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nÀtet redan första Äret i skolan.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Vi vill granska vilka modeller som pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och vad som avgör vilka eller vilken modell som den enskilda pedagogen skall arbeta med. Vi vill ocksÄ undersöka om pedagogerna vet vilka teorier som metoden de anvÀnder sig av baseras pÄ. EnkÀtundersökningen Àr en kvantitativ undersökningsmetod. Vi kommer att presentera vÄr resultatanalys utifrÄn omrÄdena lÀsutvecklingsmodeller, fortbildning och samarbete kring lÀsutveckling. Vi har i datorprogrammet SPSS kombinerat olika frÄgor för att tydliggöra resultatet mellan de olika frÄgorna.

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd.

SammanfattningVi som har valt att skriva om pedagogisk kartlÀggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lÀrare och arbetar i Är 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar pÄ en F-6 skola. Vi valde det hÀr Àmnet för att vi genom vÄr pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns nÄgra tydliga svar pÄ hur en kartlÀggning ska genomföras. I bakgrunden hittar lÀsaren b l a vilka direktiv som stÀlls frÄn Skolverket, Lpo 94 (LÀroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av sÀrskilt stöd och om kartlÀggning inför skrivandet av ÄtgÀrdsprogram.Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av ÄtgÀrdsprogram eller i alla fall ingÄr i den processen. Vi anvÀnde oss av en intervjuguide med relativt öppna frÄgor för att kunna möta den vi intervjuade och fÄnga upp intressanta trÄdar i intervjusamtalet. Vi ville fÄ en djupare förstÄelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprÀttar ÄtgÀrdsprogram.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhÄllningssÀtt, eftersom vi under arbetets gÄng ville vara öppna för andra tolkningar.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare arbetar med pedagogisk kartlÀggning pÄ individ och miljönivÄ.Resultatet visar att skolorna gör nÄgon form av kartlÀggning.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lÀrare skapar lÀslust hos sina elever. En god lÀsförmÄga Àr viktig för att kunna tillÀgna sig ytterligare kunskap och samhÀllet stÀller höga krav pÄ lÀskunnighet idag och dÀrför Àr det viktigt med en god lÀsförmÄga. Men en god lÀsförmÄga uppnÄs endast genom lÀsning och dÀrför Àr det viktigt med kunskap om hur pedagogen kan hjÀlpa eleven att finna lÀslust. Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ och bestod av enskilda intervjuer med tre lÀrare och nio elever pÄ tre olika stadier, högstadiet, gymnasiet samt komvux. Resultaten av undersökningen visar att det rÄder samstÀmmighet, hos bÄde lÀrare och elever, vad gÀller lÀsningens betydelse för den sprÄkliga förmÄgan.

Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering gÄr till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner. Vi har anvÀnt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua bÄde barn och pedagoger. VÄr litteraturdel bygger pÄ tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter pÄ egen hand men Àven kan behöva stöd och hjÀlp frÄn pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade ocksÄ att pedagogen behöver lyssna pÄ alla inblandade och bekrÀfta barnens kÀnslor för att hjÀlpa de lösa konflikten pÄ ett konstruktivt sÀtt. VÄr slutsats Àr att pedagogerna anvÀnder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter.

Studien berör samspelet i lÀrare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ relationen till sina lÀrare, bÄde sÄ som de upplever att den Àr och sÄ som de önskar att den skulle kunna vara. Det Àr sÄledes gymnasieelevers uppfattningar som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie dÀr olika faktorer som pÄverkar samspelet har belysts, bÄde ur ett lÀrare- och elevperspektiv. DÀrtill har Ätta gymnasieelever intervjuats.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Syftet med detta arbete Àr att uppmÀrksamma de tysta och blyga barnens svÄra situation. I detta arbete belyses bland annat barnens skolmiljö, hemmiljö samt förÀldrarnas och lÀrarnas roll. TvÄ andra viktiga delar som ocksÄ tas upp Àr gruppens betydelse och vikten av att kÀnna sig trygg och att ha ett bra sjÀlvförtroende. Vad kan orsakerna vara till ett sÄdant tyst och blygt beteende men framförallt vilka hjÀlpmedel och tips finns det? Informationen som vi anvÀnt oss av kommer frÀmst frÄn litteratur men Àven frÄn intervjuer av fyra pedagoger i SkÄne och Blekinge lÀn.