I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men ocksÄ vad pedagogen hade för erfarenheter vid anvÀndningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmÀnt har en ganska positiv instÀllning till denna metod. Att skriva sig till lÀsning genom datorn passade eleverna dÀr de ocksÄ fick skapa egna böcker vilket resulterade i sjÀlvkÀnsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, dÄ hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivÄ..

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förÀndrats sedan införandet av lÀroplanen Lpo-94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar i Ätta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen pÄverkats av införandet av lÀroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken Àr en avgörande del i barnens utveckling.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

This work is based on qualitative interviews with four educationists who before their university studies lack education in their own field of work. The study aims to explore how higher learning influenced and affected these people. As a theoretical point of view the concept of implicit learning and Aristotle?s epistemological approach was used. The study gives an idea that the concept of knowledge is advanced and can go from practical experience to more theoretical understandings.

Syftet med följande arbete Àr att synliggöra vad matematik Àr i förskolan och hur pedagogerna arbetar med den. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi beskrivit matematikens roll i förskolan dels ur ett historiskt perspektiv dels ur ett innehÄllsperspektiv.Med hjÀlp av enkÀter ville vi se hur och i vilken omfattning pedagogerna arbetar med matematik i förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten av vÄr undersökning att det förkommer matematik men att pedagogerna i förskolan behöver mer kunskap för att kunna arbeta mer medvetet med matematik för att nÄ upp till mÄlen i lÀroplanen.Vi har genom vÄrt examensarbete kommit till insikt om hur stor betydelse pedagogen har för att matematiken ska bli synlig för barnen i förskolan. Vi hoppas att vÄrt examensarbete ska inspirera pedagoger att arbeta med och synliggöra matematiken för barnen pÄ förskolorna..

During the time I've attended the programme to become a Transportation manager, I've been presented with quite a large number of different words. My purpose with this paper is to take a closer look at them, and see if they're sustainable concepts. This paper will be a literary study, and be on a wholly theoretical level. After a thorough examination of the various words, I've come to the conclusion that these words that I've chosen aren't just fad-words. They're going to be around for quite a while, this due to the fact that they're based on good ideas from the get-go.

Portfolio Àr ett sÀtt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar pÄ barnets framsteg. Vi vill med vÄr undersökning ta reda pÄ hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill Àven ta reda pÄ varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi tagit upp kort om förskolans historia, lÀrande, pedagogisk dokumentation och reflektion. DÀrefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehÄll.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur pedagoger upptÀcker att elever har lÀssvÄrigheter. NÀr pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svÄrigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svÄrigheterna samt vilka metoder som kunde anvÀndas för att hjÀlpa eleven. En viktig del i vÄr uppsats var att försöka sÀtta oss in hur eleverna mÄr och hur pedagoger kan stÀrka deras sjÀlvbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svÄrigheter eller de elever som har fÄtt en diagnos stÀlld. Metoden vi anvÀnde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lÀttare för oss att gÄ in pÄ djupet, genom bearbetning och analysering.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan anvÀnda en sagobok som underlag för att ÄskÄdliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna ÄskÄdliggör filmade vi pedagogernas sagolÀsning och anvÀnde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrÄgor att svara pÄ. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid ÄskÄdliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de Àven anvÀnder ton- och röstlÀgen, mimik och kroppssprÄk för att ÄskÄdliggöra matematiken.

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

PÄ soptippar i tredje vÀrlden tronar berg av defekta svenska datorer som förgiftar marken och mÀnniskorna som lever i omrÄdena. Det Àr ungefÀr tvÄ decennier sedan Baselkonventionen trÀdde i kraft i Sverige. DÄ lovade vi att förhindra giftigt avfall frÄn att skickas till lÀnder dÀr det inte kunde tas omhand. I det hÀr examensarbetet har vi granskat svensk illegal elektronikexport till VÀstafrika samt svenska myndigheters hantering av avfallsbrottsligheten..

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka pedagogens didaktiska förhÄllningssÀtt till barnlitteraturen i förskolan. Vi utförde en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade fem pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Under intervjuerna anvÀnde vi oss av följande huvudfrÄgor: varför anvÀnds barnlitteratur i förskolan?, hur förhÄller sig pedagogen till barnböckerna pÄ förskolan? och vad anses vara en bra barnbok? Genom vÄrt intervjumaterial fann vi att pedagogerna har ett bra didaktiskt förhÄllningssÀtt och Àr medvetna om barnlitteraturens betydelse för barns lÀrande. Under intervjuerna framkom det att pedagogerna anser att barnlitteraturen Àr ett mycket bra verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling, förstÄelse och fantasi.

Jag vill som blivande lÀrare i huvudÀmnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt lÀromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag pÄ ytterligare vÀgar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lÀra sig lÀsa och förstÄ mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskÀlla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag Àven en analys av ett lÀromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen..