Arbetet har analyserat hur skadestÄnd kan tillföras utifrÄn argumentation kring avtal. DÀr avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillÀmpas skadestÄndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt dÄ tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrÀtt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och nÀringsidkare vid ren förmögenhetsskada nÀr en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har dÀrför genomgÄtt dels en kort komparativ analys utifrÄn olika rÀttsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rÀtt för att kunna besvara syftet.

Denna undersökning har studerat ett lÀtt infanteriförbands anvÀndning av kombinerad bekÀmpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som pÄverkade möjligheten till kombinerad bekÀmpning p.g.a. operationens amfibiska karaktÀr. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments tvÄ bataljoner som under Falklandskriget utkÀmpade tre slag vid Darwin ? Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har anvÀnts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekÀmpningens tre principer.

Skolornas anvÀndande av teknisk utrustning har eskalerat sen ett flertal Ärtionden. Tidigare anvÀnde sig pedagoger i skolorna av svart tavla och krita i sin undervisning till att de i dagslÀget anvÀnder sig av mer eller mindre komplicerad teknisk utrustning exempelvisdatorer. Informationsteknologin tog reell fart genom att det med ekonomiska resurser satsades pÄ kompetensen för bÄde elever och pedagogers kunnande gÀllande datakunskap. En teknisk utrustning som kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg Àr den interaktiva tavlan(IAT) som Àr en beröringskÀnslig tavla kopplad till dator, projektor och ett nÀtverk. En interaktiv tavla kan Àven fungera som en vanlig skrivtavla, en sk.

Syfte: Syftet med studien Àr beskriva och analysera hur nÄgra förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttningar inom autismspektrumtillstÄnd erfar sina barns skolgÄng. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrarna samarbetet med skolan? Hur har förÀldrarnas erfarenheter om sitt eget barn tagits tillvara? Hur upplever förÀldrarna pedagogernas roll och Vad vill förÀldrarna Àndra pÄ?Teori: Studien tar sin ansats ur det fenomenologiska begreppet livsvÀrld för att fÄnga förÀldrarnas erfarenheter av deras barns skolgÄng.Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Tolkningsarbetet har inspirerats av den hermeneutiska tolkningslÀran sÄ till vida att det har skett en pendling mellan del och helhet i en kontinuerlig rundgÄng. De transkriberade intervjuerna har lÀsts upprepade gÄnger för att förstÄ teman ur de intervjuades levda vardagsvÀrld.

Det hÀr examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som Àr mellan 1-3 Är i förskolan. Arbetet beskriver Àven pedagogens pÄverkan pÄ barns sprÄkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssÀtt som stöder och vÀgleder barnen framÄt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det sociokulturella perspektivet en central roll i det hÀr arbetet. Enligt det sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och mÀnniskorna i dess nÀrhet en stor pÄverkan pÄ barnet och hur det kommer att utvecklas. Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta barnen, samt hur barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.Examensarbetet har begrÀnsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nÀmligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder pÄ en smÄbarnsavdelning i förskolans verksamhet. De forskningsfrÄgor som det hÀr arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker barnen fÄ med pedagogen under fruktstunden? Huvudbudskapet i det hÀr examensarbetet Àr att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för barnen och deras lÀrande- och utvecklingsprocess.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrare och pedagoger ser pÄ inkludering av barn i svÄrigheter och hur detta pÄverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina tvÄ frÄgestÀllningar. Den första Àr hur lÀraren/pedagogen anser att klassen/gruppen pÄverkas av inkludering av barn i svÄrigheter. Den andra Àr vilka aspekter Àr av vikt för hur inkluderingen pÄvekar gruppen. De informanter som deltar Àr verksamma i tvÄ olika stÀder.

Ett dödsbo anses vara en juridisk person i svensk rĂ€tt. DödsbodelĂ€garna förvaltar dödsboet gemensamt och företrĂ€der det mot tredje man, 18 kap 1 § ÄB. Bouppteckningen Ă€r legitimationshandling i enlighet med 18 kap 4 § ÄB. Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera bouppteckningens funktion som legitimationshandling för dödsboet mot bakgrund av gĂ€llande rĂ€tt.I bouppteckningen ska samtliga som kan anses vara dödsbodelĂ€gare och efterarvingar anges, men det uppstĂ€lls inget krav pĂ„ att bouppteckningen ska utvisa vilka av de upptagna personerna som Ă€r dödsbodelĂ€gare. FrĂ„gan om vilka som Ă€r rĂ€tt dödsbodelĂ€gare behöver inte heller vara avgjord nĂ€r bouppteckningen upprĂ€ttas.

Nordiska sprÄk, avancerad nivÄVÄrtermin 2011Handledare: Ida Larsson.

Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju förskollÀrare pÄ tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan frÄn födseln utforska sin omvÀrld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar frÀmst upp inomhusmiljön. Vi har istÀllet fokuserat pÄ hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? pÄ förskolegÄrden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frÄgestÀllningar som ingÄr i studien Àr: Hur beskriver nÄgra Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen frÄn Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? PÄ vilket sÀtt kopplar de lÀroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien Àr Reggio Emilia-filosofin med betoning pÄ pedagogens roll och begreppet ?scaffoldning? eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrÄn lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget. Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i SkÄne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur sjuksköterskor pÄ barn och ungdomspsykiatrin inom ÀtstörningsvÄrden i VÀstra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet Àr vidare att fÄ förstÄelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet frÄn kollegor och patienter inverkar pÄ dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes pÄ sammanlagt sju deltagare, samt en enkÀtundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa Àr: Socialt stöd frÄn kollegor, Socialt stöd frÄn tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd frÄn arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hÀmta hos chefer.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrÄn ett genusperspektiv. HuvudfrÄgan som ligger till grund för examensarbetet Àr: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrÄn ett genusperspektiv? VÄrt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stÀmmer överens med verkligheten. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi anvÀnt oss av observationer pÄ en förskolas och en förskoleklass pedagogiska mÄltider med fokus pÄ pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i frÄga. VÄr undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat pÄ samtalen som Àger rum under den pedagogiska lunchen.

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka handelseffekter Sveriges intrÀde i EU 1994 har medfört pÄ handeln av frukt och grönsaker. Vi har Àven undersökt hur intrÀdet har pÄverkat handeln med tredje land. Med hjÀlp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker pÄ aggregerad samt disaggregerad nivÄ. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgÄr ifrÄn handelsomfördelning och handelsalstring, vilka Àr de tvÄ handelseffekter metodens sex olika utfall pÄvisar. DÄ vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser pÄ handeln förvÀntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhÄller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgÄ frÄn barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. LÀroplanen betonar ocksÄ det sociala samspelets betydelse för lÀrande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och dÀrmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. DÀrför Àr det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.