Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon ? en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhÄller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att dÄ pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och fÄr genom dokumentationen hjÀlp att gÄ vidare i tÀnkandet och lÀrandet.

BAKGRUND:I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring anmÀlningsplikten. Vibeskriver olika varianter av misshandel och dess innebörd. Vi förklarar de lagar ochförordningar som pedagoger inom verksamhet som berör barn mÄste förhÄlla sig till. Vi tarÀven upp problematiken som förkommer vid en anmÀlan. Vi redogör Àven för tidigareforskning inom vÄrt Àmne.SYFTE:VÄrt syfte Àr att studera hur pedagoger i förskolan uttrycker sina tankar och kÀnslor kring sinanmÀlningsplikt.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med en öppen intervju, dÄ vi valt attintervjua sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.

Undersökningens syfte Àr att ge en ökad kunskap om vilken betydelse ute- och innemiljön kan ha för barns möjligheter till lek. Genom litteraturstudier undersöks relationen mellan barns lek, miljön och pedagogen. I den teoretiska bakgrunden tas upp hur förskolans styrdokument har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv och olika forskares Äsikter angÄende denna relation. Mina frÄgor gÀller hur pedagogerna tÀnker om miljön pÄ förskolan inne och ute och vilken betydelse de tillskriver miljön för barns möjligheter till lek. Metoden för detta Àr den kvalitativa med fallstudier och innebÀr insamling av data genom intervjuer av fyra förskolepedagoger pÄ en förskola i en skÄnsk kommun.

Följande studie utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex pedagoger, som analyseras och diskuteras utifrÄn tvÄ rÄdande diskurser i förskolan. Diskurserna som presenteras i studien behandlar den deltagande sÄvÀl den frÄnvarande pedagogen i barns lek. Studien behandlar ett historiskt perspektiv för att undersöka om och hur synen pÄ barnet i dess lek har förÀndrats i samrÄd med lÀroplanens intÄg i förskolan.Det empiriska materialet sÀtts i relation till forskning utifrÄn diskurserna, och konsekvensen av de bÄda presenteras och problematiseras. VÄr tanke Àr inte att framhÀva den ena eller den andra diskursen, utan belysa tvÄ perspektiv dÀr vi menar att det Àr av vikt att inte bara fundera kring vilket syfte pedagogen har, utan för vem detta syfte tilldelas. Resultatet tyder pÄ att pedagogerna uttalar sig olika kring barnens lekkompetens i de tvÄ diskurserna.Vidare vill vi poÀngtera att genom studerande utav intervjuer utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv, lÀgger forskaren vikt vid vad och hur respondenten framhÀver sina argument.

FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna pÄverka sin situation. UtgÄngspunkten i studien var att makten Àr relationell, vilket innebÀr att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebÀr detta att Àven om det Àr de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret sÄ kan barnen fÄ inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.

Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever pÄ gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvÀgledningen de fÄtt och vad de hade för Äsikter om studie- och yrkesvÀgledning generellt. VÄr första frÄgestÀllning handlade dÀrför om vilka upplevelser och Äsikter elever som gick andra och tredje Äret pÄ gymnasiet hade av studie- och yrkesvÀgledning. Den andra och tredje frÄgestÀllningen fokuserades pÄ hur eleverna ville att vÀgledningen sÄg ut samt hur deras tankar stÀmde överens med studie- och yrkesvÀgledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra Äret pÄ gymnasiet och tio elever som gick tredje Äret pÄ gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten pÄ studie- och yrkesvÀgledningen skiljde sig Ät frÄn skola till skola.

Syftet med detta arbete Àr att studera vad som hÀnder med förskolebarns kommunikation, samspel och lÀrande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag Àven tittat nÀrmare pÄ hur pedagogen förhÄller sig och pÄverkar situationen. Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts pÄ en förskola dÀr jag studerat barn och pedagoger pÄ tvÄ av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i Äldern 1-3 Är och en avdelning med barn i Äldern 3-5 Är.Resultatet pÄvisar att barnen blir sprÄkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt.

Under de senaste Ären har kommuner runtom i Sverige installerat interaktiva tavlor i en mÀngd klassrum. Under lÀsÄret 2010-2011 blir alla klassrum i Linköpings kommun IT-klassrum med tillgÄng till en interaktiv tavla. Alla pedagoger berörs av detta och i Lgr11 förutsÀtts att pedagoger har den kompetens som krÀvs för att kunna anvÀnda digital teknik i undervisningen. Sedan jag sÄg interaktiva tavlor anvÀndas för första gÄngen 2007 har jag varit nyfiken pÄ vad de skulle kunna tillföra i mitt arbete som lÀrare. LÀrarlyftet har gett mig chansen att fördjupa mig inom pedagogik och valet att ta reda pÄ mer om interaktiva tavlor kom dÀrför naturligt.I undersökningen, som bestÄtt av intervjuer med nio pedagoger frÄn förskola till Ärskurs 6, har jag sökt svar pÄ hur pedagoger som anvÀnder den interaktiva tavlan i undersökningen upplever arbetet.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De tvÄ andra pedagogerna Àr lÀrarna samt barnen sjÀlva. I Reggio Emilia har de en stark tro pÄ barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lÀra sig saker.

BakgrundDÄ utomhusaktiviteten Àr en viktig del i barnens vardag pÄ förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra vÀggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö frÀmjar det barnens utveckling och hÀlsotillstÄnd. Forskning visar att pedagogens roll Àr oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att ÄtervÀnda till vid sina upptÀcktsresor utomhus. Pedagogen skall ocksÄ vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara pÄ frÄgor som uppkommer samt uppmana till lek och lÀrande.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ utomhusverksamheten och hur barnen pÄ förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn pÄ en förskola.ResultatPedagogerna Àr positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det Àr centralt att barnen dagligen fÄr vara utomhus och röra pÄ sig genom fri lek och aktiviteter. De finner bÄde fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar pÄ att vÀdret, tidsbrist och rÀdsla för att nÄgonting skulle hÀnda nÀr de Àr utomhus Àr vÀsentliga nackdelar.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur pedagoger ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta pÄverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien Àr att utröna pedagogers instÀllning till bildÀmnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att pÄvisa hur detta i förlÀngningen pÄverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fÄtt genom framförallt intervjuer med förskollÀrare inom förskola och skola, samt enkÀter. Mina frÄgestÀllningar lyder: Hur pedagogen ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser pÄ sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt anvÀnder sig av det sÄ kallade fria skapandet nÀr de planerar och utför bildaktiviteter.