Kommunikation, dialog och samspel Àr viktigt för barns lÀrande. Enligt förskolans lÀroplan Lpfö 98 skall pedagogen arbeta sÄ att barnen fÄr stöd och stimulans i sin sprÄk- och kommunikationsutveckling. Pedagogen skall Àven arbeta pÄ ett sÀtt som stimulerar barns nyfikenhet pÄ och förstÄelsen av skriftsprÄket. I förskolan förekommer sprÄk och kommunikation i verksamhetens alla delar. En av dessa Àr nÀr pedagogen lÀser högt för barnen, höglÀsning Àr en del av förskolans tradition och kultur.

Strömstad is a small city located on the Swedish west coast. Urbanization and development is acurrent issue for the municipally, as for many other in the current situation. The municipal housingcompany Strömstadsbyggen is one of the parties involved in the extensive development that mustbe implemented to meet the changes and developments which the issue holds.One area that is of interest in the discussion is RÄdhusberget - this due to the existing infrastructureand unique qualities that the area holds. In order to achieve the best solutions possible for the area,Strömstadsbyggen wishes to listen to what the existing tenants at RÄdhusberget thinks and feelsregarding the area and its future potential.This thesis has therefore been carried out in collaboration with Strömstadsbyggen and has beenaimed at identifying the current tenants' thoughts and opinions in the existing area of developmentand infill potential. The aim of this work was also to investigate how the tenants value their homeand local environment in its current state, and what their wishes are for the possible futuredevelopment of RÄdhusberget.To achieve analyzable results concerning how the tenants perceive these aspects, an extensivesurvey have been carried out which were sent out to all tenants in the area.

BAKGRUND: Förskolans historia har prÀglats av individer som har haft ett brinnande engagemang för förskolan och dess utformning. Friedrich Fröbel, Alva Myrdal, Maria Montessori samt filosofin Reggio Emilias grundare Loris Malaguzzi Àr nÄgra utav dem som vi tagit upp mer ingÄende om i bakgrundskapitlet.I det material som vi anvÀnt oss utav talar alla om miljöns betydelse för barns utveckling. Reggio Emilias anhÀngare talar om miljön som den tredje pedagogen. Inom Montessori pedagogiken anses att miljön ska vara utformad sÄ att barnen aktivt Àr delaktiga i sin vardag. Miljön ska vara ett hjÀlpmedel för den pedagogiska verksamheten anses inom Montessori.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur innemiljön pÄ förskolan anvÀnds.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den vÀlfÀrdsstat som prÀglat Sverige sedan 1960-talet, vÀlfÀrdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att vÀlfÀrd har varit ett intressant studieobjekt för frÀmst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu Àmnar studera omrÄdet frÄn ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förÀndrat sin vÀlfÀrdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda vÀlfÀrdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vÀgen? samt Esping-Andersens teori om vÀlfÀrdsstater ligger till grund för denna studie.

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sÀtt att se pÄ barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser pÄ barnens fÀrdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende pÄ om de observerade barnen Àr kÀnda eller okÀnda för dem sedan tidigare?.

SexmÄnaders- och ettÄrsregeln Àr en av de metoder som anvÀnds för att eliminera den internationella dubbelbeskattningen. För att sexmÄnaders- och ettÄrsregeln ska vara tillÀmpliga fÄr inte den skattskyldiga personen göra kortare avbrott i Sverige som Àr mer Àn 6 dagar per varje hel mÄnad eller mer Àn 72 dagar under ett och samma anstÀllningsÄr. I lagen stadgas det inget om hur mÄnga dagar en skattskyldig fÄr tillbringa i tredje land, dock har SKV kommit med ett stÀllningstagande som berör denna frÄga. SKV har kommit fram till att en skattskyldig inte fÄr vistas mer Àn 8 dagar per hel mÄnad eller mer Àn 96 dagar under ett och samma anstÀllningsÄr i Sverige och i tredje land.SKV:s stÀllningstagande har ifrÄgasatts dÄ det bland annat anses att stÀllningstagandet saknar stöd i lagtext, förarbeten och praxis. Mot bakgrund av SKV:s stÀllningstagande Àr uppsatsen syfte att analysera för vilka lagtolkningsmetoder SKV har anvÀnt sig av i sitt stÀlllningstagande samt att utreda för huruvida SKV har stöd för sitt stÀllningstagande i lagtext, förarbeten och praxis.Analysen om vilka lagtolkningsprinciper SKV har anvÀnt sig av i sitt stÀllningstagande visar att SKV har anvÀnt sig av en subjektiv lagtolkningsmetod.

Den industrialiserade vÀrlden har de senaste Ärtiondena genomgÄtt förÀndringar vilket har bidragit till att en ny tidsperiod uppkommit. Tidsperioden benÀmns enligt forskaren Arnett (2007) som Emerging Adulthood och har den svenska översÀttningen vuxenblivande. Perioden strÀcker sig mellan Ären 18-25. Stress Àr en kÀnsla av press som för stunden inte Àr hanterbar och stressnivÄn har under de senaste Ären ökat markant hos gymnasieelever. Syftet med denna studie var att undersöka om vuxenblivande samt stress skiljer hos elever som lÀser ett yrkesförberedande respektive ett högskoleförberedande program.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att belysa hur pedagoger i förskoleklass (f-klass) och skola arbetar med lÀs- och skrivundervisning. Det finns mycket litteratur i Àmnet och mÄnga olika metoder att vÀlja bland. Ett sekundÀrt syfte Àr att belysa hur samarbetet mellan f-klass och skola ser ut.Eftersom det finns mÄnga teorier och metoder i Àmnet lÀs- och skrivundervisning kan jag koppla samtliga av mina informanters arbetssÀtt till olika teorier. Tre av pedagogerna arbetar efter en bestÀmd metod, i dessa fall Bornholmsmodellen, SOL (eller SprÄkbiten) samt Vi lÀser. De övriga tre blandar olika metoder.

Examensarbetet inriktar sig pÄ de elever som har svÄrt att koncentrera sig under lektionen och pÄ sÄ vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet Àr att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ bÀsta sÀtt, försöka förstÄ elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlÀgga orsaker till dessa svÄrigheter. HuvudfrÄgan Àr:Hur gör pedagogen för att förstÄ och bemöta elever med koncentrationssvÄrigheter pÄ ett bra sÀtt?.

Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju förskollÀrare pÄ tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan frÄn födseln utforska sin omvÀrld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar frÀmst upp inomhusmiljön. Vi har istÀllet fokuserat pÄ hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? pÄ förskolegÄrden.

Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv frÄn Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjÀlp av relevant litteratur och utifrÄn problemformuleringen: ?Hur kan pedagogen lÀra kÀnna elevens historiemedvetande?? har jag utarbetat intervjufrÄgor som avser till ett ta fram exempel pÄ dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gÄtt pÄ yrkesförberedande gymnasium och har lÀst eller lÀser historiekursen 1a1. Intervjuerna Àr utarbetade med hjÀlp av litteratur kring historiemedvetandet frÀmst utifrÄn perspektiven kultur, identitet och intresse.

Deltagardemokratiskt utövande kan ta sin form pÄ olika sÀtt och begreppet Àr dÀrför mÄngfacetterat. Globaliseringen har gjort att intresset för deltagande pÄ lokal och regional nivÄ vuxit. SÄ har Àven den deltagardemokratiska debatten. Den dominerande debatten tenderar att fokusera pÄ hur deltagardemokrati utövas i vÀstvÀrlden. Med detta enkelspÄriga fokus, finns det risk, menar vi, att andra lÀnders deltagardemokratiska former utesluts.För att pÄvisa denna exkludering, anvÀnds empiri frÄn tvÄ fall i tredje vÀrlden dÀr deltagardemokratiska inslag införts, Porto Alegre och Kerala.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig Ät utifrÄn de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer som har gjorts pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde lÄg huvudfokus pÄ pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde Àven anteckningar.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lÀrdomar av narrativt filmskapande i skolan, Àr att undersöka vad och hur eleverna (en Ärskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berÀttande spelfilm om snapphanetiden kan tÀnkas ha lÀrt sig av filmprojektet, och vilka tÀnkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den nÀrmaste utvecklingszonen och att barn lÀr sig bÀst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar Àr en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskÄdespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.