Sökresultat:
77 Uppsatser om Militära boställen - Sida 4 av 6
Digitaliseringens pÄverkan pÄ musikproducentens arbete
AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.
Att na? fram till fritt flo?de i improvisation : En sja?lvstudie i eget la?rande
Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.
Kunskap a?r mer dialogbaserat a?n monologbaserat : En studie om Knowledge Sharing i sma? och medelstora fo?retag
Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.
Vi kan inte blunda för öronen lÀngre : En fallstudie om ljud som kommunikationsmedium i utstÀllningen Drömmens syster
Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.
Genrebredd, jaha vad betyder det dÄ? : En intervjustudie om genrebredd pÄ estetiska program med uttalad genreinriktning
AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.
Effekten av isbad f?r ?terh?mtning och prestation f?r fotbollsspelare
Syfte: Syftet med studien var att unders?ka om isbad p?verkar ?terh?mtning och prestation
efter h?gintensiva sprinter hos kvinnliga och manliga fotbollsspelare, samt att
analysera sambandet mellan upplevd ?terh?mtning och faktisk prestation.
Metod: 10 fotbollsspelare deltog (fem kvinnor och fem m?n) fr?n tv? lag i sydv?stra Sverige.
Deltagarna genomf?rde ?tta maximala 30-meterssprinter med aktiv vila mellan varje
sprint. Fyra testtillf?llen genomf?rdes, endast ett testtillf?lle anv?nde deltagarna isbad
som en ?terh?mtningsmetod. Medan de tre andra testtillf?llena gjorde deltagarna fick
g?ra valfri ?terh?mtning, utan att det noterades vad f?r ?terh?mtning.
F?ljsamhet till livsstilsf?r?ndringar efter hj?rtinfarkt hos kvinnor och m?n
Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i
hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken
f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat
med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.
God morgon makthavare : Hur manliga och kvinnliga makthavare framstÀlls i Nyhetsmorgon respektive Gomorron Sverige
Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.
DEN IDEALA IT-PERSONEN - Om kvinnor med utomeuropeisk bakgrunds upplevelser av att tillh?ra arbetsgemenskapen inom IT-branschen
Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund
upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen.
F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med
utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem.
Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk
bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt
upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i
arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har
kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p?
sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av
teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen
intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts
f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare
analyseras med hj?lp av teori.
Vi kan inte blunda för öronen lÀngre : En fallstudie om ljud som kommunikationsmedium i utstÀllningen Drömmens syster
Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.
La?sbarhet nu och da? : En underso?kning om ungdomsbokens och deckarens spra?kliga fo?ra?ndring o?ver 50 a?r
AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.
Att vara en ensemble : hur fungerar va?ra ro?ster tillsammans?
Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.
Klimatansvar i svenska fj?llen
As climate responsibility increasingly becomes tied to individual consumption practices, sustainability communication from companies has emerged as an important arena for shaping ideas of desirable behaviour and constructing individuals as responsible environmental agents. Within Swedish mountain leisure culture, commercial actors simultaneously depend on environmental protection and continued consumption, creating tensions in how climate responsibility is communicated. The purpose of this essay is to identify discursive patterns among commercial actors within the organisational field of mountain based recreational activities. This study examines the climate communication of seven brands operating within the Swedish mountain leisure field. Drawing on discourse analysis, it explores how ideas of climate responsibility are articulated and normalised within the organisational field.
Fj?llen som en allm?nning En milj?ekonomisk studie om externaliteter i rensk?tselomr?den
Climate change is expected to increase the frequency and intensity of extreme weather events, with significantimplications for the financial stability of insurance markets. This study analyses how nature-related insurancepayouts and required solvency capital may develop over the period 2025?2099 under three emissions scenarios: RCP 2.6, RCP 4.5 and RCP 8.5, and what this means for the long-term sustainability of insurance as an economic institution. Using Monte Carlo simulation of a non-homogeneous Cram?r-Lundberg model, claimfrequency is modelled as a negative binomial process calibrated against SMHI's climate projections, and claimsizes are approximated by a lognormal distribution fitted to Swedish insurance data (NATY, 2015?2023).The results show that accumulated insurance payouts amount to SEK 96.7 billion under RCP 2.6, SEK 106.0billion under RCP 4.5 and SEK 131.9 billion under RCP 8.5.
Sjuksköterskors uppfattningar kring lustgasadministrering till barn vid smÀrtsamma procedurer : - en kvantitativ studie
Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.