Sök:

Sökresultat:

690 Uppsatser om Militär rekrytering - Sida 13 av 46

VÀrdesÀtts Akademisk examen?En : En komparativ studie om chefers syn pÄ kompetens vid rekrytering i densvenska och brittiska hotellbranschen

Inledning: Det har alltid funnits problem i hotellbranschen vid rekrytering. Branschenkarakteriseras av hög personalomsÀttning, lÄg utbildningsnivÄ och relativt lÄga löner.EfterfrÄgan pÄ kompetent personal Àr hög medan utbudet av personal Àr lÄgt. Samtidigt ökarhotellbranschen i antal hotell och antal sÀngar liksom efterfrÄgan.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga hotellchefers syn pÄ en akademisk examen vidrekrytering av hotellpersonal.Metod och material: Semi-strukturerade intervjuer utfördes med sju hotellchefer ochverkstÀllande direktörer i Stockholm och London. De fick svara pÄ semi-struktureradeintervjufrÄgor med följdfrÄgor. Materialet hÀmtades frÄn intervjuer, tidskrifter, böcker ochhemsidor som varit relevanta för uppsatsen.Resultat: Resultatet visar att bÄde de svenska och brittiska cheferna anser att erfarenhet vÀgertyngre Àn en akademisk examen.

Social kompetens - vÀgen till anstÀllning: en studie om specialiserade utbildningsinsatser

VÀrldens största möbelkedja ? det svenska företaget Ikea - öppnade ett varuhus i Haparanda november 2006. Kunder frÄn Sverige, Norge, Finland och Ryssland förvÀntades vara stora kunder och Haparanda skulle dÀrmed bli en metropol inom handeln. Ikeas etablering och dÀrtill följande kringverksamheter medförde att antalet arbetstillfÀllen i kommunen berÀknades öka med cirka 1000 till 1500 nya tjÀnster. För att möta den förvÀntade efterfrÄgan av arbetskraft satsade LÀnsarbetsnÀmnden sÀrskilda medel för att utbilda arbetssökande till den expanderande handels- och servicesektorn pÄ den lokala arbetsmarknaden.

"Som sÀljare Àr det vÀl vedertaget att man mÄste ha ett munlÀder" : - En kvalitativ studie om kompetenser och egenskaper hos sÀljare i telekombranschen

Syfte: Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare krÀver vid rekrytering av sÀljare i telekombranschen. De kompetensomrÄden vi avser att undersöka Àr formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gÀllande vilka kompetenser organisationer söker hos anstÀllda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken vÀrdesÀtts sociala och estetiska egen- skaper snarare Àn formell kompetens. FÀrre arbetsgivare efterfrÄgar utbildning och vikten lÀggs vid hur personen Àr snarare Àn vad personen kan.

FrÄn statusuppdatering till nytt jobb? : en kvalitativ studie om Facebookprofilens betydelse i rekryteringssammanhang bland smÄföretagare.

Arbetsgivares nÀtkontroller i sociala medier Àr bara ett exempel pÄ alla emergenta beteendemönstersom utvecklats bÄde pÄ individ- företagande- och samhÀllsnivÄ pÄ grund av den interaktiva webben(Webb 2.0) och Facebook kring vilket en diskussion förs.Resultatet i den kvalitativa studien sammanstÀlls i en slutsats giltig för den lokala urvalsgruppeninkluderande 7 smÄföretagare och pÄvisar att arbetsgivarna, Àven om det inte alltid Àr helt medvetet, pÄverkas i sina subjektiva bedömningar kring arbetssökandens lÀmplighet för anstÀllning genominformation inhÀmtad frÄn Facebook jÀmte andra informationskÀllor. Facebook Àr en social webbaserad plattform ursprungligen designad för social interaktion koppladtill privatlivet. Information lyfts ur sitt sammanhang och in i helt andra kontexter nÀr andra aktörer i form av beslutsfattande yrkespersoner trÀder in pÄ nÀtverket i syfte att bakgrundskontrollera. Informationen kan tolkas och anvÀndas som informationsunderlag för professionellt beslutsfattandeoch pÄverka anvÀndares livsförhÄllanden. Resultatet redovisar för nÄgra svÄrigheter och möjlighetermed informationsöverföring via Facebook som kan vara av intresse att övervÀga och diskutera vidpolicyutformningar för sociala medier kopplat till informationsinhÀmtning vid rekrytering samt viddesignandet av social informationsteknik..

Chefsrekrytering : Hur fungerar det?

En rekrytering kan handla om allt ifrÄn att anstÀlla en sommarvikarie till att hitta en ny chef för ett stort företag. Att anstÀlla en ny chef Àr en omfattande process dÄ det gÀller för företaget att hitta rÀtt person för tjÀnsten. I litteraturen finns mycket beskrivet om hur en rekryteringsprocess gÄr till och denna studie handlar om att undersöka huruvida rekrytering av chefer skiljer sig frÄn rekrytering av övriga medarbetare eller inte samt om det finns nÄgra skillnader mellan intern och extern chefsrekrytering.NÀr en rekryteringsprocess pÄbörjas Àr det viktigt att göra ett grundligt förarbete. Detta kan ske i form av en arbetsanalys, eller en revidering av en befattningsbeskrivning, vilket Àr vanligast vid rekrytering av chefer. DÀrefter utarbetas en kravspecifikation som ligger till grund för den fortsatta processen, det Àr den som specificerar vad det Àr företaget Àr ute efter.Att söka efter kandidater till en tjÀnst kan ske pÄ flera olika sÀtt.

Universitetsexamen eller arbetslivserfarenhet : Vad premieras inom hotellbranschen?

Akademisk examen Àr nÄgot som vÀrderats högt och har lett till chefspositioner inom mÄnga branscher. Akademiska utbildningsprogram inom hotellbranschen Àr relativt nya. Detta har lett till att företagsledare inom branschen har fÄtt arbeta sig uppÄt i hierarkin, och att det ansetts som den rÀtta vÀgen för att nÄ en chefsposition. Nu nÀr allt fler har en akademisk examen inom Àmnet Àr frÄgan vad som premieras av branschen.Syftet Àr att belysa om en akademisk examen vÀrdesÀtts vid rekrytering i hotellbranschen.Uppsatsen Àr en litteraturstudie baserad pÄ fem vetenskapliga artiklar hÀmtade frÄn databasen Summon. Artiklarna var utvalda för att överensstÀmma med uppsatsens syfte.

M?ngfalden i v?ntrummet, normen i finrummet. En kvalitativ studie om chefer och rekryterares omedvetna bias vid rekrytering

An unpredictable global environment has resulted in high unemployment in Sweden in 2025. To ensure continued positive development of the country's GDP, it is therefore important to promote organizational diversity, as this can in turn contribute to increased innovation. However, unconscious bias among managers and recruiters can lead to distorted recruitment decisions that risk undermining diversity efforts. This study aims to increase understanding of how managers and recruiters handle unconscious bias during recruitment, as well as to identify specific methods organizations can use to improve their diversity. The study includes twelve qualitative interviews with respondents in formal managerial or recruitment roles from eight different organizations, analyzed through theories and previous research.

Rekrytering av IT-tjÀnster : Handeringen av arbetskraftsbrist i en kunskapsintensiv sektor

NedgÄngen bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att fÀrre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och mÄnga redan utbildade hade svÄrt att hitta arbete. NÀr konjunkturen vÀnde för bara nÄgot Är sedan, skapades ett motsatt förhÄllande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sÀtter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar Àr fortsatt lÄgt.Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns pÄ marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se pÄ hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal.

Strategisk kompetensförsörjning ? En kvalitativ studie av överensstÀmmelsen mellan strategi och praktik för en organisations kompetensförsörjning

I ett samhÀlle dÀr kunskap i allt större utstrÀckning Àr köpvara blir företags kompetensförsörjning allt viktigare. Att attrahera, rekrytera och bibehÄlla personal i linje med strategin kan göra skillnad, bÄde för medarbetares kompetensutveckling men Àven organisationers resultat. NÄgot som rör till det i arbetet med kompetensförsörjning Àr förvirringen kring det mÄngfacetterade begreppet kompetens. Det anvÀnds för stort och smÄtt och har med sin positiva klang blivit ett modeord som ytterligare spÀr pÄ att det anvÀnds som ersÀttning för andra ord som exempelvis kvalifikation.Jag har genomfört min studie pÄ ett företag i hÀlsobranschen. Det finns enligt dem sjÀlva stor tillvÀxtpotential om man lyckas möta efterfrÄgan genom att leverera rÀtt produkter med rÀtt medarbetares kompetens.

Normskapande processer i rekryteringsförfarandet

Genom att diskutera anstÀllningsprocessen, Àmnar studien att belysa och skapa förstÄelse för hur normer skapas och Äterskapas. Normer skapas och Äterskapas i ett interagerande mÀnniskor emellan. Författarna fann att stereotypa förestÀllningar,homosocialitet, makt och socialisation Àr aspekter som pÄverkar hur normer konstrueras och rekonstrueras i rekryteringsprocessen..

CoDriver : Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivet

ABSTRACTTitel: CoDriver - Handledarens kunskap som villkor för effektiva introduktionsprogram i arbetslivetNivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Per AngemoHandledare: Agneta SundströmDatum: 2011 ? maj Syfte: Mot bakgrund av att det idag finns behov av att lÄta nyanstÀllda fÄ ta tid att gÄ igenom ett introduktionsprogram syftar denna fallstudie till att undersöka följande frÄgestÀllningar:1) Hur arbetar organisationer i dag med planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering?samt2) Hur kan en ökad kunskap kring prestationsvillkor, grupprocesser och ledarskap förÀndra en organisations syn pÄ introduktionsprogrammets vikt, planering, genomförande och uppföljning?Metod: Undersökningen har genomförts i formen av en fallstudie. Inom ramen för fallstudien har i första hand genomförts fokusgrupper. Dessa har sedan kompletterats med enkÀtundersökningar. Fallstudien Àr alltsÄ baserad pÄ sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ data.Resultat & slutsats: Fallstudien visade att de deltagande organisationerna innan genomförd utbildning avsatte mycket lite tid för planering, genomförande och uppföljning av introduktionsprogram i samband med rekrytering.

En stark företagskultur möter en stark nationell kultur

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur IKEA, ett företag med stark företagskultur, anpassar sin personalstrategi vid etablering i Kina, ett land med stark nationell kultur..

Hur effektiva projektgrupper kanskapas och bibehÄllas : En studie i gruppdynamik,projektprocesser och rekrytering

I dagens samhÀlle Àr det vanligt förekommande att företag Àr projektbaserade. SÄdana organisationer Àr till stor del beroende av att deras projektgrupper Àr vÀlfungerande och effektiva. DÀrför borde allt som kan förbÀttra projektgruppers arbetsgÄng vara av stort intresse.Studien fördjupar sig i omrÄdena gruppdynamik, projektprocesser och rekrytering. Syftet var att undersöka hur effektiva projektgrupper kunde skapas och bibehÄllas. För att kunna genomföra en övergripande analys inom de valda omrÄdena utfördes en litterÀr och empirisk studie.

Rekryteringsarbetet kring anstÀllning av lÀrarepÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor ien mellanstor kommun i södra Sverige

Följande studie har till syfte att undersöka hur lÀrarrekryteringsarbetet pÄ kommunala ochfristÄende gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige gÄr till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lÀrare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begÄvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter vÀger in i beslutet omanstÀllning. Sex rektorer frÄn sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristÄendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier.

Nyutbildade studie - och yrkesvÀgledares kompetens, en entré, till Human Resources?

Kan ny utbildade studie - och yrkesvÀgledares kompetens vara intressant inom den privata sektorn och inte endast vara en tillgÄng inom den offentliga verksamheten eller inom skolvÀsendet..

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->