Sökresultat:
393 Uppsatser om Militär doktrin - Sida 15 av 27
Inkompatibla elektroniska meddelanden: Mottagande och ansvarsfördelning
Denna uppsats behandlar problematiken som uppstÄr nÀr ett avtal skickas i via elektronisk post som blir olÀsligt för mottagaren pÄ grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande Àr inkompatibelt, nÀr ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen Àr skriven med pappersbaserade dokument som utgÄngspunkt och att det dÀrför finns en möjlighet att de lösningar som gÀller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte Àr lika lÀmpliga vad gÀller elektroniska meddelanden. PÄ ytan torde det inte vara nÄgra problem, eftersom bÄde en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom omrÄdet mestadels tyder pÄ att de skillnader som kan uppstÄ inte gör en sÀrskild lagstiftning nödvÀndig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebÀr framkommer det dock att det Àr ett fenomen som inte kan jÀmföras blint med liknande situationer dÀr pappersbrev anvÀnds.
Den arvsr?ttsliga kampen mellan s?rkullbarn och efterlevande make: En analys av intresseavv?gningen i lagstiftningen
Br?starvingar har tidigare varit tydligt prioriterade som arvtagare, men en efterlevande make har successivt f?tt allt st?rre r?tt till kvarl?tenskapen. Idag ?rver en efterlevande make framf?r gemensamma barn men inte framf?r eventuella s?rkullbarn till den avlidna maken, s?vida inte s?rkullbarnet i fr?ga avs?ger sig sin arvsr?tt till f?rm?n f?r den efterlevande maken. Regleringen ?r ett f?rs?k att se till b?de s?rkullbarns och efterlevande makes intressen.
Natura 2000: 7 kap 28 a § MB - pÄgÄende verksamhet och rÀttskraftiga tillstÄnd
NÀr Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rÀtten en del av den svenska rÀtten. Ett av dagens viktigaste mÄl för EU Àr skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mÄngfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvÀrda naturomrÄden. Meningen Àr att dessa naturomrÄden ska skapa ett nÀtverk av skyddsvÀrd natur, sÄ kallade Natura 2000-omrÄden. I dessa omrÄden gÀller speciella skyddskrav.
US Army mot Bagdad : en fallstudie om hur manöverteori blev manöverkrigföring i Irak
Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstÀmmande?Har nya tankegÄngar och doktriner fÄtt ett sÄdant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, Àven pÄ taktisk nivÄ? Har teori sÄledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgÄende i frÄnatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvÀnder sig av manöverkrigföring pÄ taktisk nivÄ och sÄledes lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika hÀndelser frÄn dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade hÀndelseförlopp i hög gradprÀglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gÀllande doktrin vilken i sin tur byggerpÄ hörnstenarna i manöverteorin.
Erfarenheter frÄn insatserna i Somalia under 1990-talet : kopplat till utvecklingen av den amerikanska doktrinen FM3-24
Den amerikanska doktrinen FM3-24 beskriver hur en operation inom COIN-konceptet kan genomföras och hur befÀlhavaren kan anvÀnda doktrinen som stöd i genomförande och planering av operationer. Doktrinen Àr utvecklad med stöd av de lÀrdomar som amerikanska trupper dragit i 2000-talets konflikter i Irak och Afghanistan, och doktrinen anvÀnds idag som stöd i de pÄgÄende insatserna. Under 1990-talets konflikt i Somalia fanns inte denna doktrin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det kan spÄras lÀrdomar redan frÄn 1990-talets Somalia till utformandet av den nu utvecklade amerikanska doktrinen FM3-24. Resultatet visar att likheter finns i hur operationer enligt FM3-24 skall genomföras, dock Àr olikheterna de som Àr mest tydliga. MÄnga av de steg som beskrivs i doktrinen har under insatsen avvikit helt eller vartefter insatsen fortskred. En orsak till det kan vara att amerikanska trupper under början av 1990-talet inte hade samma erfarenhet av COIN-insatser som de hade nÀr doktrinen under 2000-talet utvecklades. I slutet av studien presenteras tÀnkta ?lessons learned? som kan vara bidragande till doktrinens utformning.  .
Situationer dÄ skattetillÀgg inte ska tas ut : - en undersökning av RegeringsrÀttens tolkning och tillÀmpning av kriterierna i 5 kap. 8 § taxeringslagen.
SAMMANFATTNINGĂ
r 1971 förÀndrades det skatterÀttsliga sanktionssystemet pÄ sÄ sÀtt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pÄföra ekonomiska sanktioner istÀllet för de allmÀnna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fÄ en effektivare och jÀmnare rÀttstillÀmpning dels att sanktionen skulle kunna anvÀndas mot ett större antal skattskyldiga som lÀmnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lÀmnat in deklarationen för sent.DÄ en skattskyldig har lÀmnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pÄ annat sÀtt Àn muntligen eller dÄ ingen deklaration har lÀmnats alls sÄ kan denne pÄföras en sanktion i form av ett skattetillÀgg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillÀgget dock inte pÄföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrÀkning eller skrivfel?, ?rÀttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rÀttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).
Lokaliseringsregeln
Lokaliseringsregeln kan vid en första anblick verka enkel, bÀsta lokalisering skall vÀljas. Ju mer man fördjupar sig i regeln desto mer inser man komplexiteten i regeln. Lokaliseringsregeln skall ta hÀnsyn till att mÀnniskors hÀlsa och miljön skyddas mot felaktig vatten- och markanvÀndning. Utöver lokaliseringsregeln omfattas bedömningen, om vad som Àr bÀsta lokalisering, Àven av skÀlighetsregeln, samt 3 och 4 kapitlet, d.v.s. hushÄllningsbestÀmmelserna.
Missbruk pÄ en angrÀnsande marknad ? om en utvidgad tillÀmpning av artikel 82
RĂ€ckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgĂ„r inte tydligt av fördragstexten och en förstĂ„else för dess tillĂ€mpningsomrĂ„de krĂ€ver en undersökning av rĂ€ttspraxis. Uppsatsens syfte Ă€r att klargöra tillĂ€mpningen av artikel 82 pĂ„ marknader dĂ€r ingen dominerande stĂ€llning existerar. FörstainstansrĂ€ttens och EG-domstolens benĂ€genhet att utvidga tillĂ€mpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgĂ„r av antalet fall rörande angrĂ€nsande marknader. Det senaste mĂ„let var T-201/04, Microsoft v Commission, dĂ€r FörstainstansrĂ€tten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgĂ„ende, men nöjde sig med att bekrĂ€fta dess beslut. Ăven i den rĂ€ttsvetenskapliga litteraturen Ă€r behandlingen av omrĂ„det tĂ€mligen begrĂ€nsad, och bunden till mĂ„let C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.
Arbetstagarens lojalitetsplikt kontra yttrandefrihet
ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.
En sakrÀttslig och straffrÀttslig inventering av besittningsbegreppet : sÀrskilt om besittningsbegreppets innebörd dÄ besittaren Àr en juridisk person
Med besittning avses i juridisk mening att nÄgon faktiskt och rÀttsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. RÀttsfaktumet besittning ges lÄngtgÄende rÀttsföljder inom sÄvÀl sakrÀtten som straffrÀtten, varför det Àr intressant att utreda vilka omstÀndigheter som konstituerar besittning inom respektive rÀttsomrÄde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd dÄ besittaren Àr en juridisk person. FörfÀktar man att en juridisk person har en rÀttskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning Àr desamma som en fysisk dito. Anser man dÀremot att en juridisk person endast Àr en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsÀtter detta att en fysisk stÀllföretrÀdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall rÀknas som besittare i juridisk mening vÀsentligen skiljer sig frÄn dem som gÀller för fysisk persons besittning.
Taktik i Malaya konflikten kopplat till Kilcullens 28 artiklar : En undersökning om Kilcullens tillÀmpbarhet pÄ den taktiska nivÄn i Malayakonflikten 1948-1960
UpprorsbekĂ€mpning pĂ„ taktisk nivĂ„ Ă€r problematiskt dĂ€rför att konflikter som krĂ€ver sĂ„danbekĂ€mpning, alltid Ă€r unika. Det finns inte heller nĂ„gon generell teori som leder tillframgĂ„ng.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar gĂ„r att tillĂ€mpa pĂ„ denlyckade upprorsbekĂ€mpningen i Malaya.Metoden som anvĂ€ndes Ă€r kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrĂ„n Kilcullens 28artiklar. Ăven artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har anvĂ€nts för attge stöd till pĂ„stĂ„enden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte gĂ„r att applicera Kilcullens teori pĂ„ britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte Ă€r anvĂ€ndbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ pĂ„ taktisk nivĂ„. Författaren lyfter emellertid att flerstudier pĂ„ andra konflikter behövs för att faststĂ€lla pĂ„stĂ„endet..
AktiebolagsrÀttsliga ÄterbÀringsregeln ? ogiltighet kontra vÀrdeersÀttning
Problemformulering: Borde, vid sakutdelning som strider mot ABL:s kapitalskyddsregler, mottagaren ekonomiskt ersÀtta bolaget med kontanta medel som motsvarar den ogiltiga utdelningens vÀrde eller ÄterlÀmna det mottagna objektet. Samt i viss mÄn, bör bolaget ha sakrÀttsligt skydd gentemot mottagarens borgenÀrer? Dessa Àr de grundlÀggande frÄgor som jag har för avsikt att besvara.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka framföra en nyanserad diskussion angÄende den aktiebolagsrÀttsliga ÄterbÀringsregeln och dennas tillÀmpning. Jag menar att den tillÀmpning som regeln har idag inte nödvÀndigtvis mÄste vara den mest lÀmpliga och det kan tÀnkas att en alternativ tillÀmpningsmetod skulle kunna vara mer lÀmplig.Metod: Jag har för avsikt att tillÀmpa en teleologisk metod pÄ uppsatsen för att utifrÄn detta kunna resonera angÄende vilken tillÀmpning som vore den lÀmpligaste angÄende den aktuella lagregeln. Uppsatsen kommer Àven lÀggas upp sÄ att de aktuella lagreglerna beskrivs i ett tidigt kapitel, dock med ett visst mÄtt av egen analys Àven i detta kapitel, för att följas av ett slutligt analyskapitel dÀr jag har för avsikt att försöka besvara problemformuleringen.Resultat: Efter att ha resonerat utifrÄn aktuell doktrin, praxis och förarbeten har jag kommit till slutsatsen att den idag tillÀmpade metoden vid ÄterbÀring, nÀmligen ogiltighet inte tillgodoser syftet med ABL och inte heller Àr lika effektiv som en vÀrdeersÀttningsmodell..
Delgivning : En frÄga om stÀmningsmannabehörighet för Kronofogdens delgivare
Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krĂ€vs för den enskilde tjĂ€nstemannen för att fĂ„ utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, dĂ€r vi har iakttagit hur de anvĂ€nder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att fĂ„ utföra sĂ„ kallad spikning. Vi har genomfört undersökningen utifrĂ„n den rĂ€ttsdogmatiska metoden dĂ€r lagen Ă€r den frĂ€msta kĂ€llan. Ăvriga kĂ€llor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut.
OskÀliga ansvarsbegrÀnsningar i avtalsförhÄllande : Pacta sunt servanda och ansvarsförsÀkrings pÄverkan
Avtalsfrihet och pacta sunt servanda benÀmns ofta som avtalsrÀttens grundpelare. Det innebÀr att parterna Àr fria att sjÀlva utforma inbördes prestationer och skyldigheter i avtal och att bundenhet att fullfölja avtalet uppstÄr. En jÀmkning av avtalsvillkor innebÀr i mÄnga fall att dessa grundprinciper inskrÀnks varför uppsatsen behandlar principernas stÀllning och skyddsvÀrde.Denna uppsats har till syfte att utreda rÀckvidden för en i avtal stadgad ansvarsbegrÀnsning. Utredningen görs dels genom en genomgÄng av den proposition generalklausulsutredningen resulterade i och som förelÄg införandet av oskÀlighetsbegreppet i 36 § AvtL, vari tillÀmpning för jÀmkning av avtalsklausul möjligen kan finnas, dels genom en sammanstÀllning för vad som föreskrivs i rÀttspraxis och doktrin.En skiljedom, som klandrades och dÀrför blev offentlig, visar hur skiljemÀnnen valde att tillÀmpa 36 § AvtL för att jÀmka en avtalad klausul om ansvarsbegrÀnsning och istÀllet göra en skadestÄndsbedömning delvis utifrÄn skadestÄndsrÀttsliga principer.I uppsatsen utreds under vilka förutsÀttningar en eller flera klausuler kan jÀmkas och redogör för hur ett jÀmkningsförfarande generellt gÄr till och analyserar vad ett efterstrÀvansvÀrt förhÄllandesÀtt till en faktor som tecknad ansvarsförsÀkring Àr. Vidare utreder uppsatsförfattarna huruvida en ansvarsförsÀkring hos part kan pÄverka utfallet av bedömningen i skadestÄndsrÀttsliga frÄgor.
Konflikt eller dialog: Minerallagens arbetsplan som aktuellt rÀttsligt verktyg
Detta arbete handlar om arbetsplaner inom minerallagen. En arbetsplan Àr en planering i skriftlig form som förtydligar ett undersökningsarbete gÀllande tid, plats, material med mera. En prospektör mÄste alltid ha en arbetsplan för att fÄ utföra undersökningsarbete i syfte att pÄvisa mineralfyndigheter inom ett visst omrÄde. Om allt gÄr som det ska kan mineralfyndigheten sedan komma att utvinnas i en gruva. Förförandet med arbetsplaner Àr ett av exploateringsprocessens mÄnga moment och dessutom relativt nytt i svensk minerallagstiftning.