Sök:

Sökresultat:

393 Uppsatser om Militär doktrin - Sida 16 av 27

Svenska ytstridens taktiska utveckling under 1950- och 1960-tal

I början av 1950-talet utvecklades en idé att flottan skulle bli lÀttare. Detta berodde delvis pÄ ekonomiska faktorer samt att flottans större system sÄsom pansarskepp började bli förÄldrade. Den tekniska utvecklingen bidrog Àven till att system som radarn gjorde intrÄng. SjömÄlsroboten och den trÄdstyrda torpeden kunde skjutas frÄn mindre plattformar vilket gjorde det möjligt med en lÀttare flotta. Hotet vid denna tid sÄgs som Sovjetunionen.

ÅterbĂ€ringsskyldighet för ett aktiebolags vĂ€rdeöverföringsmottagare och avtalskontrahent : bör bolagets rĂ€tt till Ă„terbĂ€ring vara ett sakrĂ€ttsligt skyddat ansprĂ„k?

SakrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde som Àr sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gÀller i de sakrÀttsliga konflikterna Àr huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. NÀr det gÀller aktiebolag som Àr inblandade i sakrÀttsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenÀrer, Àr rÀttslÀget tÀmligen oklart. I denna uppsats Àmnar jag lÀmna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rÀtt att ÄterfÄ egendom pÄ grund av en vÀrdeöverföringsmottagares eller en kontrahents ÄterbÀringsskyldighet bör vara sakrÀttsligt skyddat och dÀrmed om ogiltighet bör ha sakrÀttsliga verkningar. FrÄgan om det finns ett sakrÀttsligt skydd Àr likstÀlld med frÄgorna om det existerar en vindikationsrÀtt eller en separationsrÀtt hos bolaget.

Beviskravet för skattetillÀgg : En kritisk analys av betÀnkandet frÄn 1999 Ärs SkattetillÀggskommitté och prop. 2002/03:106 i relation till artikel 6 i Europakonventionen

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förĂ€ndrades det skatterĂ€ttsliga sanktionssystemet pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de administrativa myndigheterna skulle kunna pĂ„föra ekonomiska sanktioner istĂ€llet för de allmĂ€nna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att fĂ„ en effektivare och jĂ€mnare rĂ€ttstillĂ€mpning dels att sanktionen skulle kunna anvĂ€ndas mot ett större antal skattskyldiga som lĂ€mnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lĂ€mnat in deklarationen för sent.DĂ„ en skattskyldig har lĂ€mnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n muntligen eller dĂ„ ingen deklaration har lĂ€mnats alls sĂ„ kan denne pĂ„föras en sanktion i form av ett skattetillĂ€gg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillĂ€gget dock inte pĂ„föras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felrĂ€kning eller skrivfel?, ?rĂ€ttelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rĂ€ttelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

?Verksam i betydande omfattning? Vad pÄverkar och avgör bedömningen?

Det har stor betydelse för Àgare i fÄmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det Àr dÀrför ett vÀsentligt grÀnsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller Àr verksam i betydande omfattning i fÄmansföretaget. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som Àr avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rÀttsdogmatiska metoden att anvÀndas.Det grundlÀggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lÀgre beskattning, anses vara det vÀsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.

Befordringsfel pÄ internet i förhÄllande till kommersiella avtal

Syftet med denna uppsats Àr att klargöra om bestÀmmelsen om befordringsfel i 32§ 2st. AvtL kan tillÀmpas pÄ kommersiella avtal som sluts via e-post. BestÀmmelsen tar enligt ordalydelsen sikte pÄ nÀr en viljeförklaring förvanskas till följd av telegrafering eller genom ett bud. Vid avtalsslut som sker via e-post anses parterna komma i direkt kontakt och dÄ försvinner det som lagstiftaren Àmnat, d.v.s. att felet inte berott pÄ avsÀndaren sjÀlv.Av praxis framgÄr det att bestÀmmelsen om befordringsfel sÀllan Äberopas för fel som uppkommer under befordran.

FörÀldraansvaret i 3 kap. 5 § SkL: En analys av hur förÀldraansvaret pÄverkar ersÀttningsmöjligheterna vid skador orsakade av barn

I denna studie utreds förÀldraansvaret i 3 kap. 5 § skadestÄndslagen, som infördes 2010.Regeln innebÀr att förÀldrar kan bli skadestÄndsskyldiga för skador som deras barn orsakar genom brott. DÄ regeln Àr förhÄllandevis ny, Àr dess faktiskaanvÀndningsomrÄde inte sÀrskilt utrett genom praxis och doktrin. Till skillnad mot skadestÄndsrÀttens huvudsakliga reparativa syfte, infördes förÀldraansvaret med ett preventivt syfte. Syftet med studien Àr dels att utreda lagregelns tÀnkta och faktiska funktion, men framför allt att klargöra om, och i sÄ fall hur, tredje mans möjlighet till ersÀttning pÄverkas av regeln.En skadelidande tredje man hade redan tidigare en möjlighet att utfÄskadestÄndsersÀttning av förÀldern, genom att hÀvda att denne brustit i sitttillsynsansvar.

Straff- och processregler för unga lagövertrÀdare

Syftet med denna uppsats var att beskriva den rÀttsliga regleringen kring ungdomsbrottslighet i Sverige. I arbetet har jag i huvudsak behandlat den process- och straffrÀttsliga lagstiftningen. Vidare Àr Àven det brottsförebyggande arbetet belyst. I Sverige har vi en lagstiftning som bygger pÄ en sÀrbehandling av unga. Unga skall i första hand fÄ hjÀlp och stöd innan de utsÀtts för ÄtgÀrder av rÀttsvÀsendet.

Inverkar EU-domstolens dom C-453/10 pÄ avtalsvillkorslagen?

Inom EU upprÀtthÄlls en inre marknad dÀr fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital sÀkerstÀlls. Friheterna innebÀr att all diskriminering pÄ grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rÀttens företrÀde framför nationell lagstiftning nÀr regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begrÀnsande för nÄgon av dessa friheter mÄste reglerna rÀttfÀrdi-gas eller Àndras. RÀttfÀrdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste Ären utvecklats efter EU-rÀttens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som Ànd-rade förutsÀttningarna för rÀttfÀrdigandet av begrÀnsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i Är uppdaterades anstÄndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

JÀmkningsreglerna i ABL och 36 § AvtL

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) krÀvs för att en uppsÀgning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger bÄde vid en uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist och vid en uppsÀgning av personliga skÀl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstÄ frÄgor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats Àr att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begrÀnsa omplaceringsanstrÀngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.

Informationsoperationer vid fredsfrÀmjande insatser : svensk förmÄga eller oförmÄga?

Uppsatsen behandlar översiktligt den svenska försvarsmaktens förmÄga till informationsoperationer (IO) vid en internationell insats, nu och i framtiden.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om vilka behov och förmÄgor som finns inom omrÄdet informationsoperationer, framförallt kopplat till omrÄdena ledning och fredsfrÀmjande insatser. Inledningsvis utforskas och beskrivs översiktligt begreppet IO, dÀrefter utforskas vilka svenska förmÄgor som finns eller Àr planerade/beslutade. I nÀsta avsnitt utforskas FN och dess roll i samband med IO vid internationella insatser Avslutningsvis diskuteras svenskt deltagande i framtida internationella insatser kopplat till IO. I samband med den avslutande diskussionen föreslÄs vilka IO-förmÄgor Sverige bör ha vid internationella insatser.I uppsatsen har en utvecklad, kvalitativ, hermeneutisk metod anvÀnts, Metoden har inneburit kvalitativ analys av texter och intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av analys, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen pekar pÄ att det i dagslÀget finns delförmÄgor inom omrÄdet IO men att vi saknar en övergripande strategisk och operativ ledning inom omrÄdet.

Marknadens mekanismer kontra en utökad tillÀmpning av § 36 2 st. avtalslagen vid reglering av avtalsförhÄllanden mellan kommersiella avtalsparter.

Problemformulering: Behövs det en utökad tillÀmpning av § 36 Avtalslagen nÀr det gÀller avtalsförhÄllanden mellan företag eller skall marknadsmekanismerna antas fungera och tillÄtas reglera förhÄllandena mellan kommersiella avtalsparter? Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka om det finns incitament för samhÀllet att reglera avtalsförhÄllanden mellan stora och mindre företag mer Àn vad som Àr fallet idag Metod: Jag kommer att studera ekonomisk spelteori och tolka rÀttskÀllor för att se om man kan finna gemensamma beröringspunkter nÀr det gÀller intresset av att skydda den svagare parten i ett avtalsförhÄllande. AvgrÀnsning: Jag begrÀnsar min undersökning till svensk lagstiftning, doktrin och praxis nÀr det gÀller jÀmkning av ojÀmlika avtalsförhÄllanden. Spelteorin begrÀnsas till de mest grundlÀggande begreppen Resultat: Svensk lagstiftning Àr tillrÀcklig, en skÀrpt lagstiftning skulle resultera i att svenskt nÀringsliv skulle fÄ konkurrensnackdelar av att mÄsta verka under mer ogynnsamma förhÄllanden Àn sina internationella konkurrenter. I en ekonomiskt globaliserad vÀrld mÄste alla aktörer anpassa sig efter konkurrenterna.

Svensk taktik inom Counterinsurgency

Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har stÀllt Försvarsmakten mot en motstÄndare av irreguljÀr karaktÀr, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lÀrdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lÀrdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka Försvarsmaktens syn pÄ taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstÀmmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frÄgestÀllningen: Hur karaktÀriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jÀmfört med ett urval COIN-teorier?I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angÄende taktik inom COIN. UtifrÄn teorierna formas variabler vilka anvÀnds i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten.

Annons- och fakturabedrÀgeri

Syfte: Denna uppsats kommer att behandla det stÀndigt vÀxande problemet med företag som sysslar med bluffaktureringar. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att förklara vad fakturaskojeri Àr, hur man kommer Ät dessa verksamheter med hjÀlp av de lagar som finns, vilka rÀttsfall man kan stödja sig pÄ samt om det kan behövas en lagÀndring.Metod: Vi kommer utifrÄn rÀttsfall pÄ det aktuella Àmnet besvara vÄr frÄgestÀllning. Genom att studera rÀttsfallen och se pÄ de domslut som framkommit, vill vi utvÀrdera om lagen Àr tillrÀcklig. I övrigt anvÀnder vi oss av artiklar frÄn nÀringslivet, rapporter frÄn myndigheter, telefonintervjuer, lagtexter, lagutskottets betÀnkande samt doktrin.Slutsats: I takt med antalet ökande anmÀlningar mot företag som bedriver annons- och fakturaskojeri har problemet uppmÀrksammats allt mer. Bluffakturabolag Àr ett bolag som stÀller ut fakturor som inte Àr bestÀllda.

Afghanistan 1978-1992 : Avsaknaden av Galula

Begreppet counterinsurgency har fÄtt stor uppmÀrksamhet efter 2001 och USA:s militÀraengagemang i Afghanistan och Irak. USA har bedrivit ett gediget utvecklingsarbete sedan dess och en ny doktrin för just counterinsurgency presenterades 2006. Redan 1964 utkom fransmannen David Galula med en bok i Àmnet. Det har alltsÄ funnits teorier om counterinsurgency sedan dess. Sovjetunionens engagemang i Afghanistan under 1980-talet slutade med att den afghanska kommunistregimen kollapsade.

Implementeringen av underrÀttelsedoktriner : Tre perspektiv för hur underrÀttelsetjÀnst bör utövas samt dess implementering inom FM 3-24

Inom det akademiska studieomrÄdet som berör underrÀttelseverksamhet finns inte nÄgon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrÀttelsetjÀnst Àr och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella sÀrintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militÀra kontexten Àr lÀget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer krÀver samarbete inom en rad olika omrÄden inklusive underrÀttelsetjÀnst.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->