Utmattningssyndrom har blivit ett allt vanligare problem i Sverige. Rehabilitering kan hjälpa de drabbade tillbaka till ett välfungerande privat och arbetsliv. Rehabilitering med hjälp av naturen är en behandlingsform som blivit allt mer vanligt förekommande. I ett pågående forskningsprojekt där personer med utmattningssyndrom besöker olika skogsmiljöer i rehabiliterande syfte, är målet är att ta reda på om skogen, utan inblandning av annan rehabilitering, har en positiv inverkan på mental återhämtning. Under en tre månaders period gjorde utmattningsdeprimerade personer återkommande besök i olika skogsmiljöer.

Under vårterminen 2014 har vi arbetat kontinuerligt med ämnet långtidsarbetslösa unga vuxna. Detta forskningsområde är en aktuell debatterad fråga i dagens samhälle, och har varit intressant som fenomen att undersöka.Härmed vill vi tacka och rikta vår uppskattning till er som har bistått oss under studiens gång och gjort det möjligt för oss att genomföra samt färdigställa denna kandidatuppsats.Ett stort tack till Arbetsförmedlingen i Trollhättan, som stod för ett varmt mottagande och ett gott samarbete. Vi vill här särskilt rikta ett stort Tack till samtliga intervjudeltagare som så fint ställt upp och berätta om deras personliga erfarenheter gällande långtidsarbetslöshet. Vi anser att utan er hjälp, hade inte denna uppsats blivit av.Sist, men inte minst, ett varmt tack till vår handledare Yngve Mohlin, för hans positiva inställning och inspiration, samt för all konstruktiv kritik och pedagogiskt vägledande under hela processen.Vi har noggrant övervägt för- och nackdelar med att skriva denna studie tillsammans. Det framkom att vi tänker lika varandra, utifrån att båda vill ha en hållbar struktur och en given framförhållning.

Intresset för njurdonation väcktes under en temadag. De första njurtransplantationernasom gjordes på människor utfördes i Frankrike år 1906. På Serafimerlasaretteti Stockholm 1964 utfördes den första njurtransplantationen i Sverige.Sedan dess har det gjorts över 10 000 njurtransplantationer i Sverige. Idag kan i stortsätt alla människor donera en njure. Det finns många fördelar med att få en njurefrån en levande donator, mottagaren får en njure av hög kvalitet och väntetiden ärkortare eftersom väntetiden på en njure från en avliden donator är mellan 1-4 år.Syftet med litteraturstudien var att studera varför en fullt frisk människa väljer attgenomgå en njurdonation samt donatorns tankar och känslor: Vilket/vilka motivgrundar njurdonatorn sitt beslut på? Vilka tankar och känslor uppkommer i sambandmed donationsprocessen? I kandidatuppsatsen användes Travelbees omvårdnadsteori.Teorin togs upp i bakgrunden och diskuterades i resultatdiskussionen.Uppsatsens resultat bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med den här studien var att undersöka hur verksamma sångpedagoger och sångelever upplever att fysisk aktivitet påverkar sångundervisningen ur ett fysiskt, mentalt och didaktiskt perspektiv. Både för- och nackdelar som fysisk aktivitet kan medföra har behandlats, samt hur musik i form av sång påverkar individen, lärandet och undervisningen.Fyra sångpedagoger har intervjuats, varav två hemmahörande inom musikalgenren. Tolv elever har fyllt i en enkät för att stödja pedagogernas information, samt för att ta reda på elevernas egna upplevelser och erfarenhet inom området. Ingen av informanterna hade någon utbildning eller teoretisk kunskap när det gäller fysisk aktivitet, men har i sångundervisningen stött på olika typer av elever med olika förhållande till fysisk aktivitet.Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på sångundervisningen. Informanterna anser att lärandet påverkas av både elevens aktivitetsnivå och den musikupplevelse som sången utgör.

Syftet med denna studie är att undersöka hur poliser inom den ingripande verksamheten hanterar de emotioner som uppstår i arbetet. Vidare avser studien även att undersöka vilken påverkan de emotionella aspekterna av arbetet får för poliserna.  Detta görs med hjälp av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med poliser inom ett polisdistrikt. Studiens teoretiska ramverk består av begrepp inom emotionssociologin och socialpsykologin.Följande frågeställningar behandlas:Hur hanterar poliserna de känslor som uppstår i arbetet och hur kan detta karaktäriseras?Hur påverkar de emotionella aspekterna av arbetet poliserna, har det konsekvenser? Sammantaget visar resultatet att poliserna följer informella känsloregler som finns inom yrkesrollen och att dessa regler skiljer sig beroende på den situation poliserna befinner sig i. De hanterar även känslor i arbetet på ett sätt som kan beskrivas med Hochschilds begrepp surface acting och deep acting.

Actors deliberately change their preferences, contrary to the assumptions of rational decision models. This study shows why, and to some extent how. Preferences are necessarily ambiguous and unstable. Rationality is a regulating myth which has had a profound influence on Western conceptions of what an actor is.The aim of this study is to help individual actors understand the theoretical grounds of their actions. The analysis provides tools for examining decision methods and preference changes.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebär en risk för det fysiska, sociala och mentala välbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har väsentligt sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt, då funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom är betydligt vanligare och den förväntade livslängden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hälsofrämjande roll ett ansvar för att både initiera åtgärder och stödja de svaga gruppernas hälsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hälsa är i dag välkänd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet på recept.

BakgrundStickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten.SyfteSyftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare.

Objective: The aim of the study is to describe pupils' understanding of the mathematical concept of function. How do pupils define the concept of function? What images of the concept of function evoke when they solve tasks, which involve identifying and constructing functions?Theory: A student's thinking about a mathematical concept depends on more than just the formal definition of the concept; therefore Tall and Vinner introduce the term concept image to describe the role cognitive structures play when students learn about concepts. The cognitive structure includes all mental images, associated properties and processes that an individual associates with a given concept. According to Sfard, an individual's understanding of mathematical concepts may have different character: an operational conception, where a concept is conceived as a process and a structural conception, where the given concept is conceived as an object, that is, as a whole.Method: 16 pupils at the Science Program at two different upper secondary schools inSweden answered a questionnaire on the mathematical concept of function.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hälsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrån följande frågeställningar:Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hälsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hälsa?Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna påverkar deras hälsa? Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor då det gäller hälsan och den upplevda påverkan av religionerna?MetodStudien är en kvalitativ jämförande studie som är baserad på sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 år och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgående och mellan 30 och 60 minuter långa.

Det psykiska hälsoläget har förbättrats totalt sett i befolkningen de senaste åren, men trots det är detfortfarande oroväckande många unga som upplever att de mår psykiskt dåligt. Ett fenomen som ökat under senare tid och som kopplats samman med psykisk ohälsa, är olika former av självskadehandlingar. Det har tidigare visats att andra typer av riskbeteenden sprids i populationer genom att individer influeras av varandra. Bakgrunden till den här studien var en tanke om att ökningen av självskadehandlingar kan vara ett resultat av en form av smittspridning snarare än enbart ett tecken på försämrad psykisk hälsa. Som primär kanal för spridningen av beteendet undersöktes Internet eftersom mycket av ungdomars sociala liv utspelar sig på den arenan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en specifik kriminalvårdsanstalt beskriver hur klienternas konstruktioner av manlighet påverkar klienternas positionering hierarkiskt. Studien syftar även till att undersöka hur dessa manlighetskonstruktioner står i relation till anstaltsmiljön och den homosociala klientgruppen. För att besvara detta har vi genomfört en kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer gjorts med kriminalvårdare som arbetar på en specifik anstalt.Resultaten visar att personalen på kriminalvårdsanstalten uttrycker att vissa specifika manlighetsuttryck är avgörande för den hierarkiska positioneringen de ser att klienterna hamnar i. Erfarenhet, tung brottslighet och framgång beskrivs som viktiga faktorer. Även klienternas fysiska styrka och utseende beskrevs vara av viss innebörd för placeringen i hierarkin på anstalten.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är stor, av de trettio största yrkena har tre en jämn könsfördelning. Brytprojekt är en del av det arbetsmarknadspolitiska jämställdhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att använda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet är ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jämställdhet och bredare rekrytering genom att få fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesområden. Utifrån detta är syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet.

Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik.