The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we?re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements.

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

För att skriva den här uppsatsen gjorde jag en intervjustudie med ungdomar i musikskolan som spelat i några år. Syftet med uppsatsen var att undersöka ungdomarnas val att fortsätta med instrumentalstudier efter de första åren. Intervjuerna gjordes på en musikskola och bestod av både enskilda intervjuer samt av gruppintervjuer. Ungdomarna berättade om varför de fortsätter med instrumentalstudier. Resultatet av studien visar att ungdomarnas motiv att fortsätta att spela i musikskolan efter de första åren är både sociala och musikaliska.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Inom systemutveckling anva?nds ett flertal olika arbetsmetoder. Da?ribland agila metoder som t.ex. XP, SCRUM, Kanban och plandrivna t.ex.

Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål ? ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål ? för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton).

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts.Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité.Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

This essay examines the processes of interpretations of hadith within a group of muslim women in Stockholm, Sweden. The readings and interpretation of hadith took place in a smaller mosque. The practices of interpretation was studied by the authour through observations and further discussed with informants in interviews. Meaningmaking processes which connected the hadith readings with the everyday life of the group participants; related to questions of moral and etics, relations between men and women and other specific issues, has been highlightened through the observations. The material from observations and interviews has been examined hermeneutically through a narrative model of analysis, revealing structures of interpretation which includes local perspectives as well as connections to a global islamic discourse.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

De fo?rsta a?ren pa? civilingenjo?rsutbildningen besta?r till stor del av matematik och utgo?r en viktig grund fo?r kommande kurser i utbildningen. I en studie fra?n Sveriges Ingenjo?rer uppma?rksammas det dessva?rre att genomstro?mningen pa? de inledande matematikkurserna a?r relativt la?g. Samtidigt observeras det att anva?ndandet av internetbaserad undervisning, sa? som videofo?rela?sningar, o?kat markant bland ingenjo?rsstudenter de senaste a?ren.I denna studie underso?ker vi hur studenter pa? medieteknikprogrammet pa? Kungliga Tekniska Ho?gskolan anva?nder sig av videofo?rela?sningar i sina matematikstudier.

Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad som mannen när man talar om entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom området för entreprenörskap samt två med personer som idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till stor del uppbyggda på strukturer där mannen är norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utsträckning som mannen gör. Därmed blir den meningsskapande processen negativt påverkad och kvinnor har på grund av detta ett längre steg till att starta företag..

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer.