I denna uppsats har det underso?kts vilka brister gra?nssnittet till publiceringsplattformen Wordpress har gentemot en oerfaren ma?lgrupp. Syftet med uppsatsen a?r att fo?resla? en lo?sning pa? problem i designen av plattformens administrato?rspanel. Metoden a?r en kvalitativ studie med semistrukturerade fra?gor och anva?ndartest fo?r att ta fram beslutsprocesser.

Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge.

I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande då visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. Forskningsfrågorna som ställdes var hurnågra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förväg iordningställt material bestående av föremål som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremålen, samt om det är möjligt att hos så unga barn finna återkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgå när det gäller hur våra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstår budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mängd bilder och modeller av olika slag både i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att små barn faktiskt tillägnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt föränderligt samhälle torde det därför ses som nödvändigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillägnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjälp av olika kvalitativa angreppssätt vars resultat redovisas i denna uppsats.

Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjälp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar på den psykoanalytiska situationens generella kännetecken: den psykoanalytiska situationen som något svårfångat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den präglas av konflikter och motstånd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för självutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande självreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen är något upplösande som bryter med den vanliga livsvärldsupplevelsen. Den är något irrationellt svårfångat.

In Sweden, little research has been done on the topic of international exchange programs that various schools offer to their pupils. This study investigates how pupils view these exchange programs, and how in their opinion it affects their learning and their level of motivation. The study also investigates the motives for taking part in or declining an international exchange. To answer these questions a quantitative survey and qualitative interviews with pupils with and without experience respectively was carried out.The study indicates that pupils that have not taken part in an exchange believe that it is a time consuming quest that may affect the student?s results in other courses, which is not a belief shared by the other group.

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i två olika förskolor. Studien utgick från frågeställningarna, hur använderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande använder barnen i sin lek? Vi använde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta på två olika förskolor,utifrån två perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, där de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrån resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgängliga för att skapa en lek.Med utgångspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse på olika sätt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Syftet med studien var att studera den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lek ochmeningsskapande i två olika förskolor. Studien utgick från frågeställningarna, hur använderbarnen artefakter i sin lek? samt vilka miljöerbjudande använder barnen i sin lek? Vi använde ossav observation med videokamera som metod för att undersöka detta på två olika förskolor,utifrån två perspektiv. Dessa var det sociokulturella perspektivet och perspektivetmiljöerbjudande, där de centrala begreppen var artefakter och miljöerbjudanden som vi brukadesom analysverktyg.Det som visades utifrån resultatet i det sociokulturella perspektivet var att barnen samspelademed varandra och de artefakter som fanns tillgängliga för att skapa en lek.Med utgångspunkt i perspektivet miljöerbjudande medförde resultatet i att olika lekhandlingarskapades av vad miljön erbjöd barnen samt att barnen sökte upp miljöerbjudanden i sin lek.Barnen samspelade med miljön för att skapa en lek.Slutsatsen av denna studie var att den fysiska inomhusmiljön har betydelse på olika sätt förbarns lek och meningsskapande i förskolan..

Utvärdering har idag blivit något av ett ledord i offentliga verksamheter, såväl i Sverige som i andra västländer. Resultat och kvalitet skall mätas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skådad omfattning. I denna uppsats ställer jag mig frågan om vad de ständiga utvärderingarna får för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvärderas och gör en genomgång av aktuell forskning på området. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts på problemet ifråga men egentligen inte särskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lärningsprocesser som sätts igång i de utvärderade organisationerna, medan andra pekat på problematiska bieffekter och utvärderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka hur organisationer gör för att nyanställda ska kunna skapa sin yrkesidentitet. Vi har i denna studie valt att betrakta yrkesidentitet som en social identitet som skapas och upprätthålls i en specifik yrkespraktik. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där mänskligt handlande och tänkande ses som situerat i sociala kontexter. Lärande betraktas utifrån detta perspektiv som en pågående social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra människor. Den empiriska datainsamlingen grundas på semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat sju HR-ansvariga inom olika organisationer.  Materialet är transkriberat och analyserat med hjälp av kodning och tematisering.