Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Ett företags organisationskultur består av ett gemensamt värdesystem som har en meningsskapande funktion för de anställda i företaget som identifierar sig med organisationen. I en företagsfusion, där två eller flera företag går samman, har det visat sig vara svårt att förena olika organisationskulturer på grund av motstånd från de anställda. Tidigare forskning kring detta har till stor del fokuserat på de anställdas agerande i en fusion. Syftet med denna studie var att undersöka hur anställdas meningsskapande i en fusion påverkades av deras identifikation med organisationen. Med en kvalitativ intervjustudie undersöktes hur anställda i fyra företag hade upplevt en fusion av företagen.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling.Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar är:1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet?2.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Fler människor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt välbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstå vad andlighet egentligen är och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvärlden. En fenomenologisk ansats används för detta ändamål. För att förstå fenomenet djupare används teori hämtad från fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrån den fenomenologiska EPP-metoden.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad innehav och drift av fäbodbruk innebär för fäbod¬brukare och på vilket sätt fäbodbrukets kulturarv är meningsskapande och betydelsefullt för fäbodbrukarna. I uppsatsen har det ställts ett antar frågor för att bättre kunna undersöka syftet. Dessa frågor är länkade till ett praktiskt, ett ekonomiskt, ett kulturbevarande och ett förhåll¬ningssättslänkat tema inom fäbodbruket. Till grund för uppsatsen ligger fallstudier från 1998 och 2006. Uppsatsen är avgränsad till att handla om det nutida fäbodbruket i Rättviks kom¬mun.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Det empiriska underlaget till den här uppsatsen utgörs av kvalitativa intervjuer genomförda på en tingsrätt med parter och vittnespersoner. Genom en analys av dessa intervjuer syftar uppsatsen till att utröna om den information som ges till parter och vittnespersoner inför och under en domstolsförhandling påverkar hur säkra de känner sig i sin roll under förhandlingen.Utöver de frågor som kretsar kring parter och vittnens upplevelser av säkerhet i den egna rollen och säkerhet i vad som förväntas av dem under en förhandling, ställs även frågor som ämnar undersöka om information bidrar till att parter och vittnen vet vad som händer i övrigt i samband med en förhandling. Frågorna undersöker också om den information som kommer från tingsrätten upplevs som tydlig och lätt att förstå. Vidare söker intervjufrågorna utröna om informationen påverkar om parter och vittnespersoner känner förtroende för rättsväsendet i stort och den aktuella domstolen i synnerhet, vilket i sig är en mycket viktig fråga.Studien, i vilken det teoretiska ramverket utgörs av processuell rättvisa, transmissionssyn och meningsskapande syn på kommunikation, kommer fram till att den information som ges till parter och vittnespersoner inför och under en domstolsförhandling påverkar hur säkra de känner sig i sin roll under förhandlingen.Genom att sammankoppla processuell rättvisa och meningsskapande syn på kommunikation bidrar studien till forskning om kommunikation och information på domstol. Studien väcker även frågor om vad information i förlängningen kan betyda för rättssäkerhet och förtroendet för domstol och rättsväsende..

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet.

Friidrotten upplever ett problem när unga lovande elitjuniorer slutar med sin idrott innan de har hunnit ta steget över till senioridrott. Den här studien fokuserar på vad det är för brytpunkter som påverkat att idrottarna valt att avsluta sin elitsatsning. För att få en djupare förståelse har även fokus legat på vad som var meningsskapande både under och efter elitsatsningen. Syftet var att belysa före detta elitjuniorers upplevelser kring deras övergång från elitjunior till ett liv utanför en elitsatsning inom friidrott. Den teoretiska referensramen utgick från teorin om en Känsla av sammanhang samt Careershipteorin.

Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar? - Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.