AbstractTiteln pÄ studien Àr kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lÀgga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsÀttning autism har stora begrÀnsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur pÄverkar kommunikationen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vÄr undersökning har vi utgÄtt frÄn Kvale (1997) och anvÀnt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.

Upplever kvinnor att de fÄr socialt stöd pÄ diskussionsforum pÄ nÀtet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell vÀrld? Min utgÄngspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom omrÄdet socialt stöd och hÀlsa pÄ Internet. Merparten av forskningen inom omrÄdet har skett i frÀmst USA men Àven Storbritannien. En tidigare svensk utvÀrdering av förÀldrastöd pÄ Internet av FolkhÀlsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkÀt och intervjuer.

Den hÀr uppsatsen handlar om rektorers syn pÄ socialt arbete i skolan samt hur rektorerna prioriterar detta arbete. Syftet Àr att klargöra hur socionomer och socialpedagoger arbetar och i vilken utstrÀckning deras arbete styrs av skolledningen. Jag vill undersöka om skolledare lÀgger en stor vikt vi det sociala arbetet inom skolan, och hur rektorer upplever att förhÄllandet mellan socionomers och socialpedagogers och andra professioner inom skolan ser ut. Mina frÄgestÀllningar Àr följande: 1) Vad kÀnnetecknar rektorers syn pÄ socialt arbete i skolan? 2) Hur högt prioriteras detta arbetsfÀlt av rektorer inom den svenska skolan?.

Lönearbete utgör en vÀsentlig del av de flesta mÀnniskors liv. DÀrför Àr det viktigt för individen och samhÀllet att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhÀllsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framstÀlldes essensen frÄn barnmorskornas upplevelser.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

The undergraduate thesis "Theories on Social Life in Public Places - Applied to Selma Lagerlöf's Torg" consists of two parts: the first part presents theories concerning social life in public places; the second part presents a program for developing Selma Lagerlöf's Torg (a center in a suburb to Gothenburg) into a well-functioning social environment, i.e. a place where the social life has positive consequences on its participants and on society..

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportstrÀning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som mÄlgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja trÀna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt mÀrke att trÀningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tÀnkas ha nytta av kampsportstrÀning i sin verksamhet och vilka övervÀganden som dÄ bör beaktas..

Tillhörighet och att fÄ vara en del av ett socialt sammanhang Àr nödvÀndigt för oss mÀnniskor. Social exkludering utgör ett hot mot individens vÀlbefinnande och har visats pÄverka individens beteende och Äsikter. Syftet med studien var att undersöka om mÀnniskor Àr mer intoleranta mot personer de inte kÀnner tillhörighet med, om social exkludering leder till en Ànnu mer intolerant hÄllning samt om individens behov av tillhörighet pÄverkar hur de mÄr vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hÀlften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade pÄ enkÀter om hur de mÄdde, ÄsiktsfrÄgor och deras behov av tillhörighet.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Funktionshindrade Àr en prioriterad mÄlgrupp för folkhÀlsoarbetet i Sverige. De tvÄ viktigaste mÄlomrÄdena som fokuseras Àr rÀtten till jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hÀstar, har i tidigare studier visat sig pÄverka funktionshindrades upplevda hÀlsa pÄ ett positivt sÀtt och bidragit till nya kunskaper om dem sjÀlva. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilka sÀtt ridning som hÀlsofrÀmjande fritidsaktivitet kan bidra till en bÀttre upplevd hÀlsa och ett bÀttre lÀrande för personer med funktionshinder, och pÄ vilket sÀtt ridverksamheten Àr uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes pÄ en ridskola.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i hur det kan vara att leva som ensamstÄende pensionerad Àldre man pÄ landsbygden i JÀmtlands lÀn. Alla fyra mÀnnen i denna studie har varit gift men Àr nu skild eller Ànkling. TvÄ av dem Àr yngre-Àldre (ca. 65 Är) och de andra Àldre-Àldre (ca. 80 Är).

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer anvÀnder e-post, eftersom den Àr snabb och enkel att anvÀnda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet Àr att undersöka om e-post Àr förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes Àven om anstÀllda kÀnner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger pÄ en enkÀt med 50 deltagare frÄn tre olika organisationer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka upplevelsen av arbetsförhÄllanden för kommunalt hemtjÀnstanstÀllda. Intervjuer har utförts med tio hemtjÀnstanstÀllda inom kommunal hemtjÀnst. De övergripande frÄgorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har anvÀnts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjÀnstanstÀllda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd frÄn arbetskamrater.