Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Studien handlar om hälsofrämjande arbete i en organisation kallad organisation X. Syftet med denna studie är att utifrån Antonovskys begrepp känslan av sammanhang (KASAM) utveckla kunskap om hur en organisations hälsofrämjande insatser stämmer överens med hur personalen uppfattar det hälsofrämjande arbetet. En eventuell skillnad mellan organisationens insatser och personalens uppfattning är viktig att uppmärksamma, då de insatser som görs från organisationens sida är tänkt att främja medarbetarnas deltagande i det hälsofrämjande arbetet och utifrån de förutsättningar som finns i organisationen.Jag utgår från Antonovskys KASAM och använder mig av begrepp som KASAM, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, stressorer, salutogenes, patogenes och hälsofrämjande ledarskap.  Empirin består av intervjuer med anställda i organisation X. Resultatet har delats in i två delar, en del som handlar om personalavdelningens uppfattning om det hälsofrämjande arbetet i organisation X och en del om de anställdas uppfattning om organisationens hälsofrämjande arbete.  Själva analysen som genomförs är indelad i olika rubriker. Den slutsats som dras i studien är bl.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna..

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner).

Social support is an important part of handling the troubles of life. The purpose of this literature review is to investigate what forms the social support for adult women with breast cancer with the aim to be used in the nursing care. By system-atical reading of scientific articles nine qualitative articles were found which the result is based on. The theoretical framework was Antonovsky´s health focused theory with the central issue KASAM, the feeling of life connection. The study resulted in three themes emotional support, practical support and informational support, which describe the balanced content of social support.

Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.

Stroke är en allvarlig sjukdom som betraktas som den främsta orsaken till funktionsnedsätt-ning i vuxen ålder och kräver flest vårddagar på sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgången stroke samt möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal att underlätta för strokepatienten att återfå sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanställning av litteraturen med induktiv ansats där författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke är många för den som insjuknat. Livskvalitet påverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke medför utan även av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ångest, brist på socialt umgänge och fritidsaktiviteter.

Syftet med undersökningen är att genomföra en deskriptiv studie av två nätverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhåller sig till social rättvisa ochsocialt arbete. Den metod som använts är kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna ärorganiserade i nätverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De använder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frågor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna står i sitt arbete för jämlikhet, solidaritet och deltagande.