För att precisera hÄllbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömÀssig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hÄllbar utveckling. För att uppnÄ hÄllbar utveckling krÀvs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benÀmns som ett socialt ansvarstagande. Den framvÀxt som skett gÀllande frÄgan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. HÀr har frÄgan gÀllande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, dÀr varor och tjÀnster köps in frÄn lÀnder dÀr principer och lagar gÀllande miljö, mÀnskliga rÀttigheter, arbetsrÀtt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har pÄ individens vÀlmÄende. Dessutom undersöktes vilken pÄverkan kön och Älder har pÄ individens vÀlmÄende. KarasekŽs krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes pÄ en organisation och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=124) dÀr bekvÀmlighetsurval anvÀndes. MÀtinstrumentet bestÄr av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

Att kÀnna sig delaktig i samhÀllet har samband med individens upplevda hÀlsa. En strategi för att fÄ individen att kÀnna sig delaktig i samhÀllet Àr skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgÄngspunkt Àr socialt kapital dÀr ett socialt deltagande anses pÄverka hÀlsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital Àr mÄnga gÄnger kvantitativa och det saknas forskning pÄ gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie Àr att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förstÄelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hÀlsan.

I samhÀllet finns det en allmÀnt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som Àr motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte Àr dÀrför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har pÄ studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar pÄ samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utstrÀckning kommer ifrÄn de lÀgre samhÀllsskikten. Studien Àr multidimensionell med empiri hÀmtad frÄn en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkÀter. Empirin inhÀmtades hos studenter i vÀstra Sverige som för nÀrvarande studerar socialt arbete.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt hÄllbara arbete kan medföra. Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga informationskanaler.

Det senaste Ären har Àldreomsorgen i Sverige flitigt debatterats, frÀmst gÀller debatten Àldreomsorgens utformning och dess personalbemanning. Att arbeta i Àldreomsorgen handlar om att arbeta med de allra Àldsta mÀnniskorna i vÄrt samhÀlle. För mÄnga av dessa Àldre har den patogena sjukvÄrden kommit till sin Ànde, vilket innebÀr att mÄnga individer lever med en eller flera sjukdomar som inte gÄr att bota. Dessa, de allra Àldsta tillhör Àven den snabbaste vÀxande delen av Sveriges befolkning. Aaron Antonovsky (2005) kom att stÀlla sig frÄgan ?Hur kommer det sig att vissa mÀnniskor förmÄr upprÀtthÄlla hÀlsa trots att de utsÀtts för svÄra pÄfrestningar?? FrÄgan handlar om hÀlsans ursprung vad kÀnnetecknar de mÀnniskor som förmÄr upprÀtthÄlla hÀlsan? Dessa mÀnniskor har nÄgot gemensamt.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Syftet med följande studie Àr att fÄ en bild av hur svensklÀrare pÄ gymnasiet ser pÄ skönlitteraturens betydelse i undervisningen och att försöka visa pÄ de bakomliggande traditioner som formar lÀrarnas undervisning. Genom en kvalitativ metod granskas bilden av skönlitteraturens vÀrde utifrÄn ett material som bestÄr av halvstrukturerade djupintervjuer med tvÄ lÀrare. Resultatet uppvisar fyra olika skÀl till varför man ska anvÀnda skönlitteratur i svenskundervisningen: kunskap om kulturarvet, sprÄkutveckling och eleverna som samhÀllsmedborgare, identitetskapande och personlig utveckling, meningsfullhet och personliga upplevelser. Den litteratursyn som lÀrarna i studien har och som impliceras i deras undervisning kan placeras in i Àmneskonstruktionen svenska som ett erfarenhetspedagogiskt demokratiÀmne..

Socialt stöd beskrivs som att personer upplever att andra mÀnniskor bryr sig om honom eller henne, detta genom att visa att personen har ett vÀrde och Àr uppskattad. Stöd och nÀrvaro har en stor betydelse vad gÀller personers upplevelser av situationen i samband med sjukdom. Fokus för denna litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla den kunskap som finns kring de omrÄden dÀr kvinnor med bröstcancer kÀnner stöd i ett socialt sammanhang. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever socialt stöd. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilket resulterade i sexton vetenskapliga studier med inifrÄnperspektiv.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 dÄ lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anstÀllningsvillkoren för uthyrd personal har förbÀttrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjÀmt i en speciell arbetssituation. Att vara anstÀlld pÄ bemanningsföretag skiljer sig frÄn att ha en traditionell anstÀllning dÀr arbetsuppgifterna utförs pÄ en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, vÀxlande arbetsplatser och stÀndigt nya arbetskamrater.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 berĂ€knades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar pĂ„ behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie Ă€r att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill Ă€ven belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrĂ„n olika synsĂ€tt pĂ„ diagnosen.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som pĂ„verkat processen för att fĂ„ ett arbete för undersköterskor som Ă€r kvinnor och som kommit till Sverige frĂ„n Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen Ă„lder. Vi ville sĂ€rskilt undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt deras sociala nĂ€tverk har pĂ„verkat denna process. FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som Ă€r undersköterskor har pĂ„verkat deras process för att fĂ„ ett arbete? PĂ„ vilket sĂ€tt har deras sociala nĂ€tverk pĂ„verkat processen? Kvinnor frĂ„n valda lĂ€nder har en relativt lĂ„g sysselsĂ€ttningsgrad och dĂ€rför har vi med vĂ„r studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats pĂ„ arbetsmarknaden. Metoden som anvĂ€nds i studien Ă€r kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

Vi har i vÄr kvalitativa studie valt att undersöka hur fritidsledare arbetar för att skapa en meningsfull tillvaro i fritidsgÄrdar utifrÄn ett salutogent perspektiv. Vi vill ocksÄ undersöka om ungdomarna Àr delaktiga i detta arbete utifrÄn fritidsledarnas perspektiv. Vi har valt att stÀlla upp tvÄ frÄgestÀllningar som Àr 1. Vilka metoder anvÀnder sig fritidsledarna av för att Ästadkomma meningsfullhet i MixgÄrden? 2.

PÄ grund av ojÀmstÀlldheten mellan kvinnor och mÀn pÄ den svenska arbetsmarknaden undersöks i föreliggande studie vem som blir chef baserat pÄ skillnader i mÀngd socialt kapital. Syftet Àr att undersöka om det existerar ett samband mellan nÀtverksstorlek, kontaktintensitet i nÀtverkslÀnkar samt andelen kontakter som Àr mÀn och socioekonomisk position. Syftet Àr Àven att undersöka om sambandet skiljer sig Ät mellan kvinnor och mÀn. Studiens hypoteser bygger pÄ teorier om strukturella processer och homofili samt styrkan i svaga lÀnkar. Studiens material bestÄr av kvantitativa data hÀmtat frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010.