Internet har gett människan helt nya möjligheter och former för att kommunicera. I början var nätet mer ett entydigt redskap, idag talar vi om virtuella gemenskaper och nätkulturer, sociala rum som inte finns fysiskt utan bara i själva kontakten människor emellan.Denna studie undersöker om betydelsefulla och hållbara sociala relationer kan uppstå och utvecklas på nätet, utifrån en teori om att detta är möjligt, och om dessa nätrelationer leder till en förskjutning i nätanvändarens sociala umgänge. Studien bygger på en enkät som gjorts på nätet hösten 2005, besvarad av 208 respondenter i ett självselektivt urval. Enkäten är huvudsakligen kvalitativ, då det är de berättande svaren på de öppna frågorna som till största delen utgör empiri i denna studie. Resultatet är inte representativt för nätanvändare i stort utan enbart som exempel på hur nätanvändare kan använda nätet för social relationsreproduktion.

Skatka, Emma & Wiklund, Martina. (2006). Det ömsesidiga mötet ? hur föräldrar möter pedagoger och hur pedagoger möter föräldrar. (The Mutual Meeting - Parents Meet Pre-School Teachers and Pre-School Teachers Meet Parents). Föräldrakontakten är en stor del av arbetet som förskollärare och ytterst viktig.

SammanfattningHur går en organisation från att vara informationsrik till att bli insiktsfull - och hur tar man bästa beslut utifrån denna insikt? Det strömmar otroligt stora mängder data genom produktion- och tillverkningssystem. Företag saknar ofta kunskap kring hur denna information skall användas. Data mining är de verktyg som kan användas för att ta reda på den informationen. Genom att upptäcka mönster och relationer i stora mängder data har Data mining gjort det möjligt att finna den kunskap man tidigare inte trodde fanns.

ALS, Amyotrofisk lateralskleros är en dödlig neurodegenerativ sjukdom vilken drabbar de motroriska nervcellerna. Kroppen bryts successivt ned. Orsaken till sjukdomen är okänd och botemedel saknas. Sjuksköterskans roll är att lindra patientens besvär, ge god omvårdnad och stöd, för att underlätta patientens redan svåra situation. Syftet med studien var att belysa hur patienter med en diagnostiserad ALS upplever livskvalitet och hur de gör för att bevara denna.

Denna uppsats har i syfte att undersöka och framföra svenska affärsmäns upplevelser av den bosniska affärskulturen. Det vi ville ta reda på var hur svenskar upplevde affärskulturen i landet men även undersöka hur svenskar som är födda i Bosnien och Hercegovina (B&H) upplevde affärskulturen. Vår första huvudfråga är;Hur upplever svenska affärsmän den bosniska affärskulturen? Vår andra huvudfråga är; Hur upplever svenska affärsmän som är födda i B&H den bosniska affärskulturen? Vidare har vi valt att undersöka om eventuella affärskulturella skillnader påverkar företagets transaktionskostnader. För att på bästa sätt besvara dessa frågor har vi valt en abduktiv ansats och vidare haft en flerfallstudie som forskningsstrategi.

Syftet med min studie är att belysa vilken betydelse de sociala banden har för människors ohälsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Hur upplever de bemanningsantällda inom industrin att deras sociala relationer påverkar hälsan? Hur upplever de bemanningsantällda inom skola/förskola att deras sociala relationer påverkar hälsan? Uppsatsen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och jag har använt mig av grundad teori som analys metod. Genom att läsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus på vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanställdas ohälsa.

Intensivvårds- och Anestesikliniken på ett sjukhus i södra Sverige införde år 2005 respektive 2007 ett vårdutvecklingsprojekt, Tool for interactive learning and daily assistance (TILDA), inom ramen för nätbaserat lärande. Via TILDA kan medarbetare erhålla kompetenskort för medicinteknisk apparatur. Syftet med aktuell studie var att kartlägga olika faktorer som påverkar varför sjuksköterskor tar respektive inte tar medicintekniska kompetenskort via TILDA samt att undersöka sjuksköterskornas inställning till att arbeta med medicintekniska kompetenskort via TILDA. Studien var en deskriptiv tvärsnittstudie och mätinstrumenten var enkäter. Dataanalys utfördes med hjälp av statistik programmet SPSS och kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med vår studie är att undersöka hur samarbetet ser ut mellan hem och skola på en etnisk heterogen skola. Vi är nyfikna på vilka förutsättningar det finns för att föräldrar ska kunna påverka undervisningen och på vilket sätt det skapas trygga relationer mellan lärare och föräldrar..

Syftet med min studie har varit att med hjälp av anknytningsteorin undersöka hur de olika inskolningsmetoderna som är aktuella inom svensk förskola idag, traditionell två veckors inskolning och den föräldraaktiva inskolningsmetoden på tre dagar, lyckas möta de yngsta barnens behov av att knyta an till en vuxen i förskolan. Jag ville med hjälp av tankar och erfarenheter från pedagoger i förskolan undersöka hur de upplever sina förutsättningar för att skapa betydelsefulla trygga relationer till de yngsta barnen i förskolan. För att på bästa sätt kunna ta del av pedagogernas tankar valde jag att genomföra en kvalitativ studie där jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av min studie visar att majoriteten av de intervjuade menar att en pedagogs viktigaste uppdrag i förskolan är att skapa trygga bestående relationer till barnen, att vara en stabil och trygg vuxen. Dock visar det även att pedagogerna upplever svårigheter att leva upp till rollen som en trygg vuxen, bland annat anger intervjupersonerna de stora barngrupperna och administrativa uppgifter som tar tid från barnen som hinder för att skapa och upprätthålla en trygg relation till varje enskilt barn.

The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

Denna uppsats bygger på tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsområdet. Utgångspunkten är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och åsikter kring våld i heterosexuella nära relationer som framställs av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar föreställningar om män och kvinnor som offer och gärningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Detta innebär att jag ser på kunskap som något som skapas i interaktionen mellan människor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och där fokusgrupperna får anses representera en någorlunda verklighetsbaserad sådan.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö.

Titel: Informationstekniken och kundrelationer ? en studie av ett försäkringsbolag Författare: Katarina Paulin Malin Christiansson Handledare: Peter Stevrin Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: FEC007 Kandidatuppsats Syfte: Syftet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för hur informationsteknikens utveckling har påverkat ett försäkringsbolags sätt att skapa, vårda och vidareutveckla sina kundrelationer. Metod: Kvalitativa intervjuer Slutsatser: - Informationstekniken underlättar insamling, lagring och bearbetning av information. Detta är en förutsättning för att företag ska kunna skapa, vårda och vidareutveckla kundrelationer på ett effektivt sätt. - Informationstekniken erbjuder inte lösningar på alla problem. Den är en möjliggörare, ett hjälpmedel och ett verktyg i arbetet med kundrelationer. - Människor och mänsklig kontakt kommer alltid att vara viktiga. Det är inte verktygen/möjligheterna som är det viktiga.

Syftet med studien var att utvärdera vad tidigare klienter på Lenagården HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som värdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. Utvärderingsfrågorna utgick från Lenagårdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgångsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har använts som utgångspunkt för resultaatanalysen.Utvärderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vänlighet och respekt samt personalens kompetens ansågs vara värdefulla faktorer i behandlingen. Själva terapin och behandlingsmetoden ansågs av samtliga intervjupersoner vara givande.