Manlig styrka och kvinnlig avvikelse?
Fokusgruppsintervjuer med universitets- och högskolestudenter om deras föreställningar om offer och gärningspersoner i nära relationer
Denna uppsats bygger på tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsområdet. Utgångspunkten är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och åsikter kring våld i heterosexuella nära relationer som framställs av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar föreställningar om män och kvinnor som offer och gärningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Detta innebär att jag ser på kunskap som något som skapas i interaktionen mellan människor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och där fokusgrupperna får anses representera en någorlunda verklighetsbaserad sådan. Meningen med intervjuerna är att deltagarna så fritt som möjligt skulle få resonera kring temat våld och genus även om vi som intervjuare hade vissa frågeställningar som vi ville att de skulle diskutera. Intervjuerna gick till så att fem fiktiva vinjetter av varierande längd delades ut. Vinjetterna beskrev händelser och handlingar som skulle kunna betraktas som våldshandlingar, där kön på offer och gärningspersoner varierade liksom om vinjetterna beskrev personer som hade en nära relation eller var för varandra okända.