Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpåverka medarbetarnas syn på organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrågasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan påverka medarbetarna, medarbetarna som är en viktigintressent för organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts då den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas inställning, åsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar på att medarbetarna tycker att det är viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhälls- och miljöinitiativ även i etisk ifrågasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder på att medarbetarna lägger större vikt vid miljö ochjämställdhetsfrågor än andra samhällsinitiativ. Resultatet antyder även att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter är av större vikt än män vid val avarbetsgivare..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om vi kan främja barns intresse och omsorg för naturen genom skapande aktiviteter och lekar. Undersökningen genomförde vi i två lågstadie klasser en i norr och en i södra Sverige. Vi valde det för att vi båda ville göra den praktiska delen av examensarbetet på orter där vi kommer ifrån. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av en kvalitativ metod för att vi skulle göra obsevationer av barn och de skulle ge oss ett bra resultat. De aktiviteter och lekar vi arrangerade, hade en betydelse för barnens inresse och omsorg för naturen skulle främjas.

Syftet med studien var att beskriva och förstå kvinnor med långvarig smärtproblematiks erfarenheter av hur de förändrat sina aktiviteter. Undersökningsgruppen bestod av 12 kvinnor i åldrarna 30 till 62 år. 4 fokusgruppsintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Att hitta nya vägar för att utföra aktiviteter, Hantering av en förändrad situation samt Planering och prioritering av vardagen.

Ett intresse för matematik och nyfikenhet över hur jag i framtiden ska kunna göra matematiklektionerna meningsfulla och vardagsnära för mina elever bidrog till att jag, när jag fick den, tog chansen att genomföra ett temaarbete med ett laborativt arbetssätt och göra en fallstudie över detta.Tidigare forskning visar att det är viktigt att utgå från elevers olika individuella förutsättningar, göra lektionerna vardagsnära, meningsfulla, varierande och även gärna lustfyllda. Forskningen visar även på kommunikationens betydelse, särskilt vikten av att kommunicera så att eleverna förstår både vad de förväntas lära och vad de kan utveckla.Detta examensarbete är skrivet utifrån ett sociokulturellt perspektiv efter att en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning, bestående av såväl observationer, intervjuer, samtal och enkäter genomförts.Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt gynnar alla elever, inte minst de svaga då det ger många möjligheter till att låta eleverna uppleva och upptäcka. Lärarna betonar vikten av att noggrant planera lektionerna samt att vara medveten om hur man kommunicerar undervisningsinnehållet. De menar också att ett laborativt arbetssätt ger goda möjligheter till individanpassning eftersom arbetet kan utgå från de enskilda elevernas individuella behov..

Kreativa aktiviteter har använts genom arbetsterapins historia och påvisat positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Utövandet av en självvald meningsfull kreativ aktivitet kan bland annat leda till ökat självförtroende, förbättrad eller utvecklad förmåga att lösa problem och skapa balans och harmoni i livet. Syftet med denna studie var att genom en litteraturstudie beskriva betydelsen av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. För att besvara syftet genomförde författarna en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Författarna samlade in datamaterial via utvalda databaser och lämpliga sökord.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i utförandet av aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. För att studera detta intervjuades elva arbetsterapeuter verksamma inom barn och ungdomshabilitering med erfarenhet av att möta personer med autism inom barn och ungdomshabiliteringen. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ? Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom tekniska interventioner, Att främja barnets/ungdomens delaktighet i utförande av aktiviteter genom interaktion med andra, Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom strategier samt Att utforma interventioner som utgår ifrån person?.

När en person inte kan vara delaktig i Meningsfulla aktiviteter kan hjälpmedel vara ett måste för att underlätta. Studier har visat att elrullstol möjliggör delaktighet, och detta kan därmed leda till en ökad livskvalitet. Fyra personer medverkade i denna studie, baserad på Canadian Model of Occupational Performance, CMOP. Två tekniker användes för datainsamlingen. Dels utfördes en intervju och dels skattade informanterna, med hjälp av VAS, sin upplevelse av delaktighet och livskvalitet före och efter att de fått sin elrullstol.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor.Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och välbefinnande.Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den här studien. De bidrog till sociala relationer och välbefinnande..

Syftet med vår undersökning var att undersöka elevers sammanhållning och samarbete och om olika samarbets- och gruppstärkande aktiviteter kan påverka samarbetet och klimatet i klassen. Vi genomförde vår undersökning i två olika klasser, en i Australien och en i Sverige. Klasserna bestod av elever i åldern 13-15 år. Vi genomförde arbetet under sju veckor, tre veckor i den svenska klassen och fyra veckor i den australiensiska klassen. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter och observationer.

I detta arbete undersöktes det systematiska arbetsmiljöarbetets (SAM) effekt på personal i Kiruna Kommun med avseende på hur deltagande i hälsofrämjande aktiviteter påverkar personalens inre motivation. Mätningar av inre motivation gjordes med Intrinsic Motivation Inventory (IMI) i en elektronisk enkät där även personalens deltagande i hälsofrämjande aktiviteter undersöktes. I enkäten prövades även ett frågeformulär för direkt mätning av förändring av den inre motivationen. Deltagande i hälsofrämjande aktiviteter hade inte något samband med upplevd förändring av inre motivation. Inre motivation hade dock ett samband med deltagande i hälsofrämjande aktiviteter.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva vilket innehåll inom ämnet Idrott och hälsa som kan bidra till ett fortsatt fysiskt aktivt liv sett ur elevernas perspektiv. Arbetet utformades utifrån dessa fyra frågeställningar: Vilka fysiska aktiviteter utför eleverna på fritiden idag? Vilka föreställningar har eleverna om sin fysiska aktivitet om 20 år? Finns det någon likhet mellan de fysiska aktiviteterna personerna utövar idag och de föreställningar de har om vilka aktiviteter de kommer att utöva om 20år? Finns det några samband mellan elevernas fysiskt aktiva liv på fritiden idag och om 20 år och det innehåll som erbjuds i ämnet Idrott och hälsa i skolan? Vi utförde en enkätstudie i två årskurser på gymnasiet i Luleå kommun och en årskurs 9 i Bodens kommun. Resultatet visar att de flesta av eleverna är aktiva på fritiden och under idrottslektionerna. Det visar även att de flesta av eleverna har en föreställning om att de kommer att vara fysiskt aktiva om 20 år.

För de människor som lider av muskuloskeletala smärttillstånd orsakar smärtan ofta aktivitetsbegränsningar. Syftet med studien var att beskriva vilka följder långvarig smärta har på människors aktiviteter i det dagliga livet. Vi har gjort en litteraturstudie med artikelsökning på databaserna Cinahl, Medline, Elin@Örebro och Amed. I resultatet framkommer det att följderna av långvarig smärta på aktiviteter i det dagliga livet är individuellt. Det finns många faktorer som styr vilka följder långvarig smärta har hos en individ.

Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.

Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter.