Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Patienter kan vara olika motiverade till rehabilitering. Motivation är den avgörande faktorn och en förutsättning för allt behandlingsarbete och det är därför viktigt att fokusera på patienternas motivation i rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter i klinisk verksamhet arbetar och tänker kring motivation i rehabiliteringsprocessen. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på fyra olika rehabiliteringsenheter. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

Föreliggande studie syftar till att ta reda på vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lärare som använder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrån läst litteratur tagit reda på ett antal fördelar och även tagit del av flera exempel på vinster från lärare genom intervjuer.De intervjuade lärarna använder datorn/IT på en mängd olika sätt. De lärare som jag intervjuat är alla intresserade av att arbeta med dator/IT-användning i skolan. Sammanfattningsvis använder lärarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns många faktorer som påvisar värdet av att använda datorn/IT i skolan. Bl.a.

Uppsatsen beskriver upplevelseproduktion med fokus på skapandet av meningsfulla arbetsupplevelser och ledarskap. Denna uppsats har skrivits under vår utbildning på Institutionen för Konst, kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om upplevelsemodellen Total Experience Management och ett exempel på ledarskap från verkligheten kan kombineras för att skapa en teori för upplevelsebaserat ledarskap.Genom ett induktivt arbetssätt och med Grundad Teori som forskningsmetod har vi tagit fram ett exempel från verkligheten av ledarskap. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med företaget Liveside Safety för att skapa detta exempel. Med hjälp av exemplet har vi modifierat modellen Total Experience Management och anpassat denna för Upplevelsebaserat Ledarskap.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka arbetsterapeutens rollinom den palliativa vården, vilka bedömningar och behandlingar som utfördes avarbetsterapeuten, samt hur patienterna upplevde arbetsterapin i den palliativa vården.Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie och totalt ingick 10 artiklar i studien.Vid analysen av artiklarna användes två granskningsmallar, beroende på om artikeln hade enkvalitativ eller kvantitativ design. Resultatet visade att arbetsterapeuterna generellt kände entillfredställelse med sitt arbete inom palliativ vård. Arbetsterapeuterna ansåg att andlighet varav stor betydelse vid arbete med döende patienter och det är viktigt att se till det som var bästför patienten. Att lära patienten att arbeta enligt energibesparande metoder var också viktigteftersom patienten då kunde lägga mer energi på de aktiviteter som han/hon upplevde sommeningsfulla. Att sätta mål var värdefullt både för patienten och för arbetsterapeuten, så atthan/hon vet vad som patienten behövde hjälp med.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete.

För att äldre personer ska kunna utföra Meningsfulla aktiviteter och känna gemenskap med andra krävs att de kan transportera sig. Det är viktigt för att bibehålla god hälsa och uppleva livskvalitet. Många äldre har svårighet att transportera sig med vanliga bussar på grund av funktionsnedsättningar som kommer med stigande ålder. Syftet med denna studie var att beskriva vad En buss för alla har för betydelse för äldres delaktighet i samhället. Studiens design var kvalitativ, en målinriktad sampling gjordes och undersökningsgruppen valdes ut från förutbestämda kriterier.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i vardagliga aktiviteter efter stroke. Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med analys av självbiografier. Fyra böcker valdes ut och analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: När vardagliga aktiviteter bli för svåra, Att uppleva sig annorlunda och Att komma tillbaka till en fungerande vardag. Resultatet visar hur vardagliga aktiviteter kan upplevas som en stor utmaning när tidigare rutinmässiga aktiviteter inte längre fungerar som förut. Personerna beskrev att de inte längre hade kontroll över vardagen och en känsla av att inte längre vara densamma som förut vilket skapade en oro och osäkerhet.