Den svenska finansmarknaden har lĂ€nge prĂ€glats av ett oligopol och bestĂ„r till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjĂ€nster, men sedan 1990-talet har Ă€ven nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjĂ€nster och betjĂ€nar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frĂ„gor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker pĂ„ den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag frĂ„n andra branscher?Vilka strategier anvĂ€nder nischbanker för att etablera sig pĂ„ den svenska finansmarknaden och hur fĂ„r de tillgĂ„ng till resurser?Studien grundar sig pĂ„ organisationsteorier och bygger pĂ„ en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter frĂ„n Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst pĂ„ den svenska finansmarknaden har frĂ€mjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar sĂ„som lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har frĂ€mst uppkommit av etablerade organisationer frĂ„n andra branscher.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd med h?g global d?dlighet, som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskor p? akutmottagningen har en central roll i att uppt?cka tidiga tecken p? sepsis. Utmaningen ligger i symtomens ospecifika karakt?r, vilket g?r sjuksk?terskans strategier och kliniska bed?mning avg?rande f?r patientens ?verlevnad. Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka strategier sjuksk?terskan anv?nder sig av vid identifiering av tidiga tecken p? sepsis p? akutmottagningen.

BostadsrÀttsföreningarnas val mellan K2- och K3-regelverket har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media. DÀr beskrivs det som att bostadsrÀttsföreningarna hamnat i klÀm pÄ grund av att varken K2- eller K3-regelverket Àr anpassat för just bostadsrÀttsföreningar. BostadsrÀttsorganisationerna stÄr inför ett stort beslut dÄ dessa ger sina medlemsföreningar rekommendationer i frÄgan.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för bostadsrÀttsorganisationers beslutsprocess vid rekommendation av K-regelverk till bostadsrÀttsföreningarna. FörstÄelsen kan ökas genom att identifiera centrala aktiviteter, organisatoriska och kognitiva mekanismer samt de kritiska faktorer som pÄverkat beslutsprocessen och rekommendationerna. Vidare utvecklas en analysmodell för bostadsrÀttsorganisationernas beslutsprocess vid utformning av rekommendationerna.

Syftet med denna litteraturöversikt Àr att göra en utvÀrdering över de mekanismer som Àr viktiga vid tumörmetastasers nybildning av kÀrl s.k. angiogenes och med vilka metoder man kan hindra dem. Tumörceller som prolifererar ohÀmmat utan att stimulera angiogenes begrÀnsas av brist pÄ nÀring och ineffektiv bortförsel av slaggprodukter och kan dÀrför sÀllan vÀxa och bli större Àn cirka 1mm. Detta medför att Àven om det kliniskt finns mÄnga smÄ metastaser i en patient sÄ innebÀr det sÀllan nÄgot problem för patienten. Om tumörcellerna dÀremot muterar sÄ att de kan stimulera angiogenes sÄ tillÄts tumörerna vÀxa sig större och förstör dÄ kringliggande vÀvnad vilket tillslut resulterar i patientens död. Mycket forskning görs i nulÀget inom ÀmnesomrÄdet och man har som mÄl att med hjÀlp av angiogeneshÀmmare göra cancer till en kronisk men hanterbar sjukdom istÀllet för den sjukdom med dödlig utgÄng som den ofta Àr idag. Den första angiogeneshÀmmaren som godkÀndes för medicinskt bruk i USA var Avastin (Bevacizumab) som Àr en antikropp som binder till och oskadliggör vascular endothelial growth factor (VEGF), vilket Àr en av de faktorer som stimulerar angiogenes. Detta fÄr som följd att de tumörer (60 % av alla humana) som uttrycker denna faktor hÀmmas i sin tillvÀxt.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Detta Àr vÄrt C-arbete dÀr vi valde att göra ett sÀllskapsspel av vÄr frÄgestÀllning. Spelet gÄr ut pÄ att producera en film, den spelare som producerar den bÀsta filmen vinner Oscar för bÀsta film och Àven spelet. NÀr man spelar spelet sÄ lÀr man sig hur en filmproduktion gÄr till och vilka komponenter som Àr extra viktiga nÀr det gÀller bedömningen för vinnaren av Oscarstatyetten för bÀsta film..

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Syftet Àr att undersöka och förstÄ hur man handskas med och förhÄller sig till medarbetarnas idéer pÄ IKEA Malmö. Slutsatsen av vÄr undersökning Àr att mellancheferna inte har nÄgra faktiska verktyg för att plocka upp idéer frÄn sina anstÀllda, men bristen pÄ verktyg Àr enligt vÄr studie ett test för att skilja goda idéer frÄn dÄliga..

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, Älder, familjestatus och kön har betydelse för individens hÀlsa och hur individen sjÀlv producerar i sin hÀlsa. HÀlsa bÄde efterfrÄgas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrÄgas varor och tjÀnster pÄ marknaden som ingÄr i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krÀvs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushÄllsproduktion. Inom ramen för hushÄllsproduktion produceras hÀlsan. Effektiviteten i produktionen av hÀlsa pÄverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.