Sökresultat:
1251 Uppsatser om Mekanismer som producerar lärande - Sida 10 av 84
Psykrotrofa och termoresistenta bakterier i mjo?lk och deras pa?verkan pa? kvalite?n
Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.
Bacillus anthracis - förekomst och bekÀmpning i Afrika
MjÀltbrand Àr den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar sÄ mÄnga olika arter med sÄ allvarliga konsekvenser. I VÀstvÀrlden Àr mjÀltbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika Àr sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor pÄverkan pÄ bÄde populationer av vilda djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer Àr mycket resistenta och kan överleva i miljön under lÄng tid. Bland vilda djur Àr det framförallt grÀsÀtare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att djuret dricker kontaminerat vatten eller betar grÀs som Àr förorenat med sporer.
Vilka bakomliggande orsaker gav upphov till den egyptiska revolutionen?
Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.
Styrning av leverantörer i etiska frÄgor
Problem och syfte: Syftet Àr att beskriva hur företag anvÀnder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att pÄ sÄ sÀtt sÀkerstÀlla att de etiska normerna genomsyrar hela vÀrdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas anvÀndning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet Àr Àven att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas anvÀndning. FrÄgan Àr av intresse dÄ företagets ansvar i etiska frÄgor verkar strÀcka sig lÀngre Àn bara inom den egna organisationen. MÄnga företag har fÄtt sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer lÀngre tillbaka i vÀrdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning anvÀnder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frÄgor.Metod: UtifrÄn den teoretiska referensramen har en analysmodell bestÄende av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats.
L?t barnet visa v?gen - L?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet.
V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka.
V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.
?DET BORDE VARA STANDARD F?R BLIVANDE OCH NYBLIVNA M?DRAR ATT TR?FFA EN ARBETSTERAPEUT? - En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenheter och upplevelser av att arbeta med kvinnors transition till att bli mamma
Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.
Planeringsmodell för kretskort vid ytmontage: studie vid
Ericsson Mobile Communications
Ericsson Mobile Communications AB (ECS) i Kumla producerar mobiltelefoner, frÀmst digitala mobiltelefoner. Produktionsenheten ytmontage producerar idag kretskort baserade pÄ prognos erhÄllen ifrÄn slutmontage som slutmonterar den fÀrdiga telefonen. Problem har dock uppstÄtt efter införandet av Build To Order (BTO), detta innebÀr en utvidgning av synen pÄ att producera en telefon mot kundorder. Prognosen tar dock inte hÀnsyn till slumpmÀssiga fluktuationer, vilket innebÀr ojÀmn produktionstakt samt ökad belastning pÄ personalen inom ytmontage. Problemen förvÀrras ytterligare genom att vissa kretskort ska produceras hos legoleverantörer.
RÀtten till vÄr egen kropp : maktstruktur och 2000-talets kroppsfilosofi
SamhÀllet och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt nÀring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor hÀr sÀtts och pÄverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hÀlsa..
Den kollektiva skrivprocessen : En fallstudie av hur medarbetare pÄ FörsÀkringskassan producerar texter i grupp
I denna fallstudie studeras hur medarbetare pÄ FörsÀkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt dÀr flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. FrÄgorna som studien försöker besvara Àr 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten pÄ skrivandet pÄverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhÀmtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer dÀr deltagarna sjÀlva har fÄtt bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kÀrngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundÀra deltagare, som fungerar som en resurs och sÀtter begrÀnsningar för kÀrngruppen.
Effekter av endofytinfekterat vallgrÀs hos grÀsÀtare
För grÀsÀtare Àr ett nÀringsriktigt grovfoder av största betydelse för friska djur och god prestationsförmÄga. Det stÀller krav pÄ kvaliteten pÄ det vallgrÀs som anvÀnds till hö, hösilage och ensilage samt det grÀs som djuren betar. VallgrÀs kan infekteras av endofytiska mögelsvampar som producerar toxiska substanser. Neotyphodium spp. Àr ett slÀkte av endofytiska mögelsvampar som tillhör familjen Clavicipitaceae.
Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd
Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.
En jÀmförelse mellan ett spelutvecklingsföretag och ett postproduktionsföretag
En jÀmforelse mellan tvÄ olika typer av arbeten inom datorgrafik varav det ena Àr utfört pÄ en mindre firma i Sverige som producerar spel för casinomarknaden medan det andra arbetet var utfört pÄ ett stort postproduktionsföretag belÀget i centrala London. Arbetet Àr tÀnkt att belysa och jÀmföra vÀrdet av specialisering inom ett litet omrÄde och en bredare typ av kunskap..
Jag uppdaterar, alltsÄ finns jag. : - Sociala medier som ny arena för identitetsskapande och reproduktion av genus
Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.
DEN AKUTA STRESSEN En litteratur?versikt om stressfaktorer hos sjuksk?terskor p? akutmottagningar
Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna
ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p?
akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka
patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.
Hur arbetar n?gra speciall?rare efter l?sscreening f?r att elever i ?rskurs F-3 ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga? En kvalitativ intervjustudie.
Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att
skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att
unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som
arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer
upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r
att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar
studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att
planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser
samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.