Unga personer och deras etablering pÄ arbetsmarknaden Àr idag och har kanske alltid varit en central frÄga. Unga personer har det svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden gentemot andra Äldersgrupper. Detta leder till att unga personer i högre utstrÀckning blir tvungna att anpassa sig till arbetsmarknadens krav. Krav pÄ rörlighet i form av att pendla eller kanske flytta Àr inte ovanliga idag. Unga personer fÄr anpassa sig till arbeten dÀr anstÀllningsformerna Àr mycket otrygga som exempelvis tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

I sen drÀktighet och vid laktationens inledning avger mjölkkor stora mÀngder kalcium till fostret och mjölkproduktionen. Kons förmÄga att upprÀtthÄlla kalciumbalansen sker med hjÀlp av mobilisering av kalcium frÄn skelettet samt upptag av kalcium frÄn tarmen, mekanismer som regleras hormonellt, huvudsakligen av parathormon (PTH) och 1,25-dihydroxyvitamin D3 (calcitriol). Om kons regleringsmekanismer inte lyckas ÄterstÀlla kalciumkoncentrationen i plasma drabbas djuret av klinisk hypokalcemi som kan orsaka kalvningsförlamning. Flera olika strategier har etablerats för att förebygga denna utveckling. En vÀletablerad metod Àr lÄgkalciumdieten som syftar till att stimulera djurets metabolism för att öka aktiveringen av de endogena regleringsmekanismerna vilket resulterar i en bÀttre förmÄga hos djuret att ÄterstÀlla kalciumförlusterna.

AbstraktMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, 4FE91E, VT13 Författare: Linda KĂ€mpferHandledare: Åsa Gustafsson Titel: Effektivisering av materialflöde med VSM ? En fallstudie pĂ„ DuoBad Bakgrund: Fokusering pĂ„ effektiva materialflöden har ökat i betydelse de senaste decennierna. Traditionellt organiserade företag har ifrĂ„gasatts till förmĂ„n för utvecklandet av en processorienterad syn. Genom att fokusera pĂ„ företagets processer ges vĂ€rdefulla insikter om vad som skapar vĂ€rde för kunden. De aktiviteter i företgaget som inte skapar vĂ€rde för kunden kan benĂ€mnas slöseri.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Syfte; Syftet Àr att studera om och hur tre rÄvaruproducenter i SkÄne, genom att skapa förutsÀttningar för framtida kundrelationer som utvecklar deras varumÀrken, har utnyttjat kundens delaktighet i varumÀrkets meningsskapande. Metod; Uppsatsen bestÄr av en kvalitativ fallstudie av tre rÄvaruproducenter. Ansatsen Àr deduktiv och utgÄr frÄn det ramverk av teorier som anvÀnts i genomförandet av studien. Med utgÄngspunkt i det insamlade materialet Äterknyts sedan till teorierna i uppsatsens slutsats. Teoretiskt perspektiv; Teoriavsnittet ger en fördjupad förstÄelse för hur man kan arbeta med varumÀrkesutveckling. Flera av dessa lÀgger vikt vid att varumÀrken inte har nÄgot vÀrde i sig utan att det uppstÄr i relationen till kunderna.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mÄtt av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgÄng eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och dÀrmed tillÀmpning av rekommendationerna skiljer sig Ät kan jÀmförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvÄras.FrÄgestÀllningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer pÄverkar hur företag inom lÀkemedelsbranschen vÀljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var gÄr grÀnsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns nÄgra samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka Àr dÄ dessa samband?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur företag inom lÀkemedelsbranschen vÀljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta pÄverkar jÀmförbarheten mellan företagens Ärsredovisningar.Metod: För att besvara syftet har frÀmst primÀrdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga pÄ företag inom lÀkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundÀrdata granskats dÄ företagens Ärsredovisningar analyserats utifrÄn utvalda variabler. SekundÀrdata har Àven utgjorts av relevant litteratur och rapporter.Slutsatser: OsÀkerheten i utfallet av forskningsprojekten Àr den frÀmsta faktorn som pÄverkar hur företag som producerar lÀkemedel vÀljer att redovisa utvecklingsutgifter.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Kylmaskinerna pÄ Saab ABs fastighet i JÀrfÀlla stÄr för en stor del av den totala anvÀndningen av elektricitet i fastigheten. DÀrför Àr det viktigt att undersöka och analysera hur dessa kylmaskiner presterar i dagslÀget och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att förbÀttra prestandan.Detta examensarbete har fokuserat pÄ hur kylmaskinerna i D-huset pÄ Saab i JÀrfÀlla presterar. DÀrför har flera tester pÄ dessa kylmaskiner utförts. MÀtvÀrdena har huvudsakligen registrerats med ClimaCheck utrustning och uppmÀtt data har analyserats med datorprogrammen Refprop, Energy Equation Solver och Excel.  Undersökningar av kylmaskinerna i D-huset har visat pÄ flera upptÀckter. En upptÀckt Àr att köldmedierna inte har rÀtt sammanstÀllning.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

I den hÀr uppsatsen undersöks nÄgra av de svÄrigheter som översÀttningen av ett libretto, dvs. texten till en opera, innebÀr. Till skillnad frÄn vid t.ex. litterÀr översÀttning och poesiöversÀttning begrÀnsas översÀttarens valmöjligheter av kÀlltextens bindning till och samspel med musiken. Den första av de tvÄ frÄgestÀllningar som jag försöker besvara i undersökningen Àr: Vilka lösningar vÀljer tvÄ olika översÀttare i sina respektive översÀttningar av samma originallibretto frÄn italienska till svenska, vilka Àr tillkomna vid olika tidpunkter? Den andra frÄgestÀllningen Àr: Hur kan översÀttare mer generellt förhÄlla sig till ett originallibrettos semantiska innehÄll, form och förbindelse till musik, vid översÀttning frÄn mÄlsprÄk till kÀllsprÄk?Som material anvÀnds det italienska librettot till Giacomo Puccinis opera La BohÚme, skrivet av Luigi Illica och Giuseppe Giacosa 1896, och tvÄ svenska översÀttningar.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Denna studie behandlar upptaget av de hÀlsovÄdliga metallerna bly, kadmium, tallium, torium och uran i nÄgra viktiga grödor som vete, rÄg, potatis och sallat som anvÀnds för humankonsumtion. Syftet var att studera faktorer och mekanismer som kan pÄverka grödornas upptag av dessa metaller. MÄlsÀttningen var Àven att utröna hur stor pÄverkan dessa faktorer har pÄ grödornas upptag av Pb, Cd, Tl, Th och U.En litteraturstudie visade att de domesticerade grödorna vete, potatis, rÄg och sallat tar upp Pb, Cd, Tl, Th och U. Upptaget Àr störst hos sallat och potatis, förhöjda koncentrationer i Äkermarken medför dÀrför en ökad risk för att hÀlsovÄdliga koncentrationer Äterfinns i grödan. En ökad metallkoncentration av dessa grundÀmnen i marklösning och odlingssubstrat ger oftast högre metallkoncentrationer i aktuell gröda.

De gamla Ă€ngs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttĂ€thet inom bĂ„de flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste Ă„rhundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mĂ„ngfalden. Denna undersökning sker i samarbete med TĂ€by kommun och syftet Ă€r att undersöka 10 olika Ă€ngs- och betesmarker för att fĂ„ en uppdaterad bild av hĂ€vdtillstĂ„ndet och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r mest lĂ€mpliga att sĂ€tta in.Detta arbete avser att fungera som en grund dĂ€r framtida undersökningars resultat kan jĂ€mföras med för att se vilket resultat de insatta Ă„tgĂ€rderna gett. Metoderna som anvĂ€nts Ă€r en allmĂ€n artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmĂ€nna utseende exempelvis om mycket gammalt grĂ€s finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttĂ€thet som rĂ„der i det studerade vĂ€xtsamhĂ€llet.Flera av de undersökta lokalerna visar tecken pĂ„ igenvĂ€xning och domineras frĂ€mst av konkurrenskraftiga kvĂ€vegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestĂ„nd kvar av hĂ€vdgynnad flora vilka skulle fĂ„ en chans till expansion om en intensivare hĂ€vd sĂ€tts in.