Spelet om Norrbotniabanan
en spelteoretisk analys av processen bakom byggandet av Norrbotniabanan
Norrbotniabanan illustrerar ett typiskt fall med en omfattande strukturell förändring i samhället som kräver stora ekonomiska resurser och vars byggstart ständigt skjuts på framtiden. Processen bakom att bygga banan präglas av ett stort antal aktörer med divergerande agendor. För att kunna analysera och studera fallet på ett begripligt sätt har spelteori applicerats vilket gör att skeendena kan studeras genom spel i enkla matriser. Uppsatsen syfte är att med hjälp av spelteori analysera beslutsprocesserna som omger Norrbotniabanans planläggning: att med hjälp av spelteori förklara utfallet av dessa processer: samt att, baserat på den spelteoretiska logiken, peka på de mekanismer som gjort att processen hittills har stannat av och vad som krävs för att den återigen ska ta fart. Nyckelaktörerna bakom Norrbotniabanan har identifierats på premissen att de besitter ekonomiska medel och därmed har en reell möjlighet att finansiera en del av banan eller att de kan skapa opinion alternativt fatta beslut om att bygga banan. Nyckelaktörerna utgörs av näringslivet i regionen, kommunerna som banan passerar på dess väg samt staten. Genom att studera befintligt material har aktörernas olika motiv identifierats. Dessa består dels av vinstmaximerande och röstmaximerande intressen. Efter att ha studerat materialet tycks Norrbotniabanan i stor utsträckning vara en regional fråga där lokala organisationer nämner banan och jobbar för dess verklighet medan banan inte ens nämns hos de nationella motsvarigheterna (LNAB 2010). Detta betyder att även om det regionala näringslivet och kommunerna gärna vill se banan byggd är kommunerna beroende av att finansiera banan tillsammans med en resursstark aktör som staten medan näringslivet enligt princip inte vill vara huvudfinansiär till infrastruktur då det upplevs vara statens uppgift. Staten som aktör tycks vara nyckeln till att Norrbotniabanan ska byggas. För att staten ska förflytta sig från rutan "inte bygga" krävs det en förändring alternativt att nya värden tillkommer i matrisen som förändrar utfallet och legitimerar en investering ur andra än rent ekonomiska aspekter.