Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

InformationssĂ€kerhet Ă€r ett begrepp som blir allt mer aktuellt inom organisationer idag. HotnivĂ„n som dagens allt mer ihopkopplade system stĂ€lls införĂ€r hög. Detta stĂ€ller krav pĂ„ att organisationer och myndigheter skall kunna hantera störningar som orsakas av sĂ„dana attacker. MĂ„let Ă€r att verksamheten skall pĂ„verkas sĂ„ lite som möjligt eller att eventuella effekter skall vara kortlivade, verksamheten skall kunna hĂ„llas kontinuerlig eller oavbruten. Detta mĂ„l krĂ€ver att avbrotts- och katastrofscenarion förutses och planlĂ€ggs innan de intrĂ€ffar.Syftet med denna uppsats Ă€r att ge kunskap om hur kontinuitet för IT-stödet inom Landstinget i Östergötland sĂ€kerstĂ€lls.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Denna litteraturstudie Àr en sammanstÀllning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos hundar samt vilka genetiska mekanismer som pÄverkar nedÀrvningen. Eftersom tusentals mÀnniskor i Sverige varje Är uppsöker akut sjukvÄrd pÄ grund av hundbett och för att aggressivitet hos hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundÀgare behöver problemet fÄ en lÄngsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedÀrvs ökar möjligheterna till att kunna mÀta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos hundar. Att fight, flight och fright Àr möjliga responser vid stress Àr kÀnt sedan lÀnge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna Àr inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem Àr neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en kÀnd beteendepÄverkan hos mÀnniskor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier pÄ hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera pÄ vilket sÀtt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stÀrka sitt konsumentbaserade varumÀrkeskapital. Metod: Vi har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att ta reda pÄ konsumenternas Äsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har Àven genomfört semi-strukturerade intervjuer för att fÄ förstÄelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumÀrkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen Àr riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Företag och organisationer producerar och publicerar allt mer redovisning. Förutom den obligatoriska redovisningen utökas information i allt större grad av frivillig hÄllbarhetsinformation. Det har gjorts flera studier om vad som fÄr företagen att producera hÄllbarhetsinformation. Studierna visar pÄ ett flertal faktorer som kan pÄverka omfattning och utformning men det finns motstridiga resultat inom forskningen.Syftet med den hÀr studien Àr att se hur företagens storlek, miljöpÄverkan och lönsamhet pÄverkar hÄllbarhetsredovisningens omfattning.I teorin beskrivs legitimitetsteorin och intressentteorin som en förklaringsmodell till hur företag pÄverkas av intressenterna till att dela med sig av hÄllbarhetsinformation. Företagen svarar upp mot intressenternas krav pÄ sÄdan information och söker legitimitet i samhÀllet.I studien har en kvantitativ metod anvÀnts.

Dagens energimÄlsÀttningar innebÀr ökad energitillförsel frÄn förnybara energikÀllor vilket leder till en allt vÀxande efterfrÄgan pÄ mark. I en allt hÄrdnande konkurrens om markomrÄdena tÀtnar intressekonflikterna i fysisk markplanlÀggning. Energipolitiska mÄlsÀttningar fungerar Àven som incitament för den fysiska markplaneringen och kan dÀrigenom fÄ en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ÀndamÄlsenlig markplanering Àr utformade för att bemöta en mÀngd olika förutsÀttningar och markrÀttsliga konflikter. Syftet med denna uppsats Àr att utreda de juridiska förutsÀttningarna för energiskogsodling (Salix).

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Den 1 juli 1990 blev det lag pÄ att alla restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell livsmedelshandel har ökat de senaste Ären, vilket ger bÄde positiva och negativa effekter. I positiv bemÀrkelse finns bÄde sociala och ekonomiska fördelar. TyvÀrr innebÀr det dock ocksÄ att spridningen av sjukdomar i vÀrlden ökar.Hygienen pÄ restauranger Àr en viktig del i verksamheten och nÄgot som borde skötas bÀttre Àn vad som görs idag. De gÀster som besöker restauranger har rÀtt att fÄ veta om deras mat har tillagats under former som Àr godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

Detta examensarbete har tvÄ huvudsakliga mÄl. Det ena Àr att utöka funktionaliteten i mjukvaran C3Loops för att underlÀtta för musiker som producerar elektronisk musik som vill anvÀnda mjukvaran i liveframtrÀdanden. Det andra Àr att titta nÀrmre pÄ hur processmodeller för mjukvaruutveckling stödjer innovation. Denna rapport ger lÀsaren ett tvÀrvetenskapligt perspektiv. Tre för Àmnet relevanta teoretiska omrÄden, innovation, software-engineering och design tas upp.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Titel: En droppe i havet?om empowerment och vardaglig miljöpraktikFörfattare: Jenny RoxeniusHandledare: Stefan SchedinTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: Januari 2008Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med denna studie Àr att söka utforska och skapa en bild av de tolkningar mÀnniskor gör i frÄga om sitt vardagliga miljöhandlande i ett försök att förstÄ varför handlandet skiljer sig Ät, samt vilka sociala och socialpsykologiska mekanismer som kan ses inverka. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna lyder: Hur relaterar sjÀlvmakt och identitet till miljöpraktik? samt: Vilken roll spelar moraliska och kÀnslomÀssiga aspekter för miljöpraktik?Metod och material:Datainsamling genomfördes med kvalitativ semistrukturerad intervju. Semistrukturen valdes dÄ den tillÄter informanterna att fritt utveckla egna tolkningar av sitt handlande.