Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Denna litteraturstudie Àr en sammanstÀllning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos hundar samt vilka genetiska mekanismer som pÄverkar nedÀrvningen. Eftersom tusentals mÀnniskor i Sverige varje Är uppsöker akut sjukvÄrd pÄ grund av hundbett och för att aggressivitet hos hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundÀgare behöver problemet fÄ en lÄngsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedÀrvs ökar möjligheterna till att kunna mÀta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos hundar. Att fight, flight och fright Àr möjliga responser vid stress Àr kÀnt sedan lÀnge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna Àr inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem Àr neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en kÀnd beteendepÄverkan hos mÀnniskor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier pÄ hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer.

The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

InformationssĂ€kerhet Ă€r ett begrepp som blir allt mer aktuellt inom organisationer idag. HotnivĂ„n som dagens allt mer ihopkopplade system stĂ€lls införĂ€r hög. Detta stĂ€ller krav pĂ„ att organisationer och myndigheter skall kunna hantera störningar som orsakas av sĂ„dana attacker. MĂ„let Ă€r att verksamheten skall pĂ„verkas sĂ„ lite som möjligt eller att eventuella effekter skall vara kortlivade, verksamheten skall kunna hĂ„llas kontinuerlig eller oavbruten. Detta mĂ„l krĂ€ver att avbrotts- och katastrofscenarion förutses och planlĂ€ggs innan de intrĂ€ffar.Syftet med denna uppsats Ă€r att ge kunskap om hur kontinuitet för IT-stödet inom Landstinget i Östergötland sĂ€kerstĂ€lls.

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera pÄ vilket sÀtt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stÀrka sitt konsumentbaserade varumÀrkeskapital. Metod: Vi har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning i syfte att ta reda pÄ konsumenternas Äsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har Àven genomfört semi-strukturerade intervjuer för att fÄ förstÄelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumÀrkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen Àr riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Företag och organisationer producerar och publicerar allt mer redovisning. Förutom den obligatoriska redovisningen utökas information i allt större grad av frivillig hÄllbarhetsinformation. Det har gjorts flera studier om vad som fÄr företagen att producera hÄllbarhetsinformation. Studierna visar pÄ ett flertal faktorer som kan pÄverka omfattning och utformning men det finns motstridiga resultat inom forskningen.Syftet med den hÀr studien Àr att se hur företagens storlek, miljöpÄverkan och lönsamhet pÄverkar hÄllbarhetsredovisningens omfattning.I teorin beskrivs legitimitetsteorin och intressentteorin som en förklaringsmodell till hur företag pÄverkas av intressenterna till att dela med sig av hÄllbarhetsinformation. Företagen svarar upp mot intressenternas krav pÄ sÄdan information och söker legitimitet i samhÀllet.I studien har en kvantitativ metod anvÀnts.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Titel: En droppe i havet?om empowerment och vardaglig miljöpraktikFörfattare: Jenny RoxeniusHandledare: Stefan SchedinTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: Januari 2008Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med denna studie Àr att söka utforska och skapa en bild av de tolkningar mÀnniskor gör i frÄga om sitt vardagliga miljöhandlande i ett försök att förstÄ varför handlandet skiljer sig Ät, samt vilka sociala och socialpsykologiska mekanismer som kan ses inverka. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna lyder: Hur relaterar sjÀlvmakt och identitet till miljöpraktik? samt: Vilken roll spelar moraliska och kÀnslomÀssiga aspekter för miljöpraktik?Metod och material:Datainsamling genomfördes med kvalitativ semistrukturerad intervju. Semistrukturen valdes dÄ den tillÄter informanterna att fritt utveckla egna tolkningar av sitt handlande.

Detta examensarbete har tvÄ huvudsakliga mÄl. Det ena Àr att utöka funktionaliteten i mjukvaran C3Loops för att underlÀtta för musiker som producerar elektronisk musik som vill anvÀnda mjukvaran i liveframtrÀdanden. Det andra Àr att titta nÀrmre pÄ hur processmodeller för mjukvaruutveckling stödjer innovation. Denna rapport ger lÀsaren ett tvÀrvetenskapligt perspektiv. Tre för Àmnet relevanta teoretiska omrÄden, innovation, software-engineering och design tas upp.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.