Sök:

Sökresultat:

1251 Uppsatser om Mekanismer som producerar lärande - Sida 31 av 84

En stödjande kraft i ett arbetsmarknadspolitiskt limbo : En programteoretisk utvÀrdersingsstudie av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden Viva resurs

Denna uppsats Àr en kvalitativ programteoretisk utvÀrderingsstudie av Viva resurs, ett lokalt arbetsmarknadspolitiskt program i UmeÄ kommun. Studien undersöker hur fyra arbetsledare inom verksamheten arbetar med klienter och de problem och utmaningar de stÀlls inför i sin yrkesroll. OmrÄdet arbetsrehabilitering har aktualiserats eftersom det under de senaste Ären har skett förÀndringar pÄ den arbetsmarknadspolitiska arenan. Som en konsekvens av detta ska mÀnniskor som tidigare stod lÄngt ifrÄn arbetsmarknaden nu arbetsprövas.Detta stÀller i sin tur nya krav pÄ kommunala arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder, vilket i sin tur förÀndrar socialarbetarens roll inom dessa program.Denna studie visar att arbetsledarna har en positiv mÀnniskosyn gentemot de arbetssökande och att de arbetar med att stÀrka positiva mekanismer hos individen i enlighet med KASAM. Arbetsledarna lyfter fram utslussning och intern- och extern samordning som potentiella utvecklingsomrÄden för verksamheten.

Nyintroduktioner pa? den svenska aktiemarknaden : Bo?rstrendens betydelse fo?r nyintroduktioners la?ngsiktiga prestation

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

Faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens utförande av munvÄrd inom slutenvÄrd och kommunala boenden: en systematisk litteraturöversikt

MunvÄrd Àr en viktig del i vÄrdpersonalens utförande av omvÄrdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vÄrd-personal ofta vÀljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar utförandet av munvÄrd hos patienter inom slutenvÄrd och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som pÄverkade munvÄrden.

Jobba jÀmstÀllt? Om förestÀllningar och verklighet pÄ ett mindre företag

Det finns en vÀlkÀnd diskrepans mellan jÀmstÀlldhet som ideal och praktik i det svenska arbetslivet. UtifrÄn en genusvetenskaplig kunskapsgrund om att kvinnors arbete vÀrderas lÀgre Àn mÀns, att kvinnor ges sÀmre karriÀrmöjligheter samt lÀgre lön för lika eller likvÀrdigt arbete, görs hÀr ett nedslag pÄ ett mindre svenskt företag. Genom en enkÀtundersökning bland de anstÀllda tjÀnstemÀnnen besvaras frÄgestÀllningar om huruvida kön tycks ha betydelse för bland annat lönesÀttning och möjligheter att avancera. Resultaten visar pÄ förekomst av horisontell och vertikal segregering mellan kvinnor och mÀn, vilket bland annat synliggörs med könsmÀrkta yrken, samt att företaget tycks luta sig mot en manlig organisationsstruktur. Men arbetsgivaren visar ocksÄ potential nÀr det gÀller jÀmstÀlldhet, till exempel verkar man för en numerÀrt jÀmn rekrytering av kvinnor och mÀn.

LÄg sjÀlvkÀnsla Àr lika med minimal delaktighet? : En studie om funktionsnedsÀttningen ADD utifrÄn ett delaktighetsperspektiv.

Referentiell kommunikation innebÀr att kunna delge andra information sÄ att de förstÄr, samt att sjÀlv förstÄ nÀr man lyssnar och Àven att vara medveten om nÀr man sjÀlv inte har förstÄtt (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till mÄttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt Äldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benÀmning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har ocksÄ testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benÀmning föreligger. För att mÀta referentiella lyssnarförmÄgor har olika typer av efterfrÄgningar studerats, det vill sÀga hur individen uttrycker sig för att efterfrÄga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrÄgningstyperna begÀran av utökad information och kontrollfrÄgor.

Den amerikanska fackföreningsrörelsen och efterkrigstidens globala rum. Utveckling och förÀndring, 1973 ? 2000

Facebook Àr idag vÀrldens största sociala nÀtverk och utgör en integrerad del i mÄnga mÀnniskors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion dÀr hela vÀrlden kan kopplas samman. En individ kan nÄ ut till flera hundra andra med hjÀlp av ett par knapptryckningar, det enda som krÀvs Àr en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks intrÀde i mÀnniskors liv erbjuds ocksÄ nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket vÀckte vÄrt intresse att studera Àmnet nÀrmare. Vi har dÀrför valt att undersöka: Hur vÀljer individer att konstruera sin identitet pÄ Facebook?  Detta gör vi genom att analysera sÄ kallade statusuppdateringar med diskursanalys.

GranulocytÀr anaplasmos hos hund

GranulocytÀr anaplasmos orsakas av den gramnegativa bakterien Anaplasma phagocytophilum, som sprids via fÀstingarten Ixodes ricinus. Det har visats att denna fÀstingart ökat och spridits norrut i Sverige, dÀr den tidigare inte funnits i lika stor utstrÀckning pÄ grund av ett för kallt klimat. Orsaken till spridningen Àr troligen klimatförÀndringar, dÄ Sveriges medeltemperatur stigit under en lÀngre period. Sjukdomen kan drabba mÄnga av vÄra husdjur men Àven mÀnniskan. De vanligaste kliniska symptom som kan uppkomma Àr feber, dÄlig aptit och slöhet.

Effektivitet och legitimitet i en kommunal inköpsprocess: En fallstudie ur ett institutionellt perspektiv

Den kommunala verksamheten stÄr stÀndigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste Ären har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp Àr styrt av en mÀngd lagar och regler vilket stÀller krav pÄ att inköpen sker pÄ rÀtt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av institutionella mekanismer öka förstÄelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nÄ en ökad förstÄelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsÀtt dÀr en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkÀt, kvalitativa intervjuer samt observationer.

Byggentreprenörernas kvalitetssystem: bestÀllarnas synpunkter och erfarenheter

Examensarbetet har kommit till eftersom det finns frĂ„gor om hur bestĂ€llarna uppfattar att entreprenörernas kvalitetssystem fungerar i praktiken. Blir det en fylld pĂ€rm i bokhyllan som ingen orkar ta del av, eller Ă€r det ett vĂ€l anvĂ€nt hjĂ€lpmedel? Övrig industri har ett försprĂ„ng i jĂ€mförelse mot byggbranschen som genom sin speciella produktion skiljer sig frĂ„n den traditionella tillverkningsindustrin. Ofta producerar man en specifik byggnad för att i nĂ€sta projekt bygga nĂ„got helt annat. Detta gör att ett kvalitetssystem bör anpassas sĂ„ det passar de förhĂ„llanden som rĂ„der vid ett byggföretag.

Med en kamera i hand. : En fÀltstudie om hur barn utforskar sin vardag pÄ förskolan med hjÀlp av digitalkamera.

I en fÀltstudie pÄ en förskola studeras förskolebarns anvÀndande, upptÀckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjÀlp av digitalkamera. Syftet med detta Àr att visa hur förskolebarn, med kameran som hjÀlpmedel, vill och kan berÀtta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar ocksÄ om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmÄga till tÀnkande, berÀttande och kultur- och kunskapande. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur berÀttar barnen om sin vardag pÄ förskolan med hjÀlp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berÀttar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram dÀr, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

Sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda v?ldsutsatta kvinnor i n?ra relationer p? akutmottagningen

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Ut-strategi i skuggan av elitismens pyramid - En fallstudie i ett kunskapsföretag

Syfte: Fallföretaget CC tillÀmpar en mÀngd strategier för att befordra enbart de bÀsta medarbetarna och hÀrmed gallra ut de som inte hÄller mÄttet. Medarbetarna Àr vÀl insatta i denna upp-eller-ut-strategi och stÀller upp pÄ detta utan att ifrÄgasÀtta systemet, fastÀn de rent statistiskt löper stor risk att sjÀlva gallras ut. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att, med hjÀlp av teorier om kultur och identitet, redogöra för vilka mekanismer företaget anvÀnder för att fÄ medarbetarna att stÀlla upp pÄ detta system. Metod: Fallstudie. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer och dokumentstudier.

Skriftlig patientinformation i GĂ€vleborgs Landsting

UtgÄngspunkten för denna deskriptiva studie var att kunna ge en inblick i vilken syn verksamhetschefer och sjuksköterskor inom GÀvleborgs Landsting har pÄ befintligt skriftligt patientinformationsmaterial samt vilket behov de ser av skriftligt informations material.  I samband med detta skulle verksamhetschefer och sjuksköterskor kunna uttrycka vilken form av samarbete som önskas med Informationsenheten pÄ GÀvleborgs Landsting. Som datainsamlingsmetoden för denna studie valdes en intervju.  Enligt resultat frÄn fem olika intervjuerna med verksamhetschefer och sjuksköterskor Àr de flesta nöjda med materialet de har tillgÄng till. Det som fattas producerar de sjÀlva eller fÄr de via andra kanaler sÄ som lÀkemedelsföretag, patientföreningar och Internet. NÄgra utvecklingsförslag kom fram. Informanterna sÄg frÀmst behov av mer skriftlig information kring operationsmetoder och eftervÄrd.

Unga mÀn berÀttar om vÄld

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillÀmpa vÄld som problemlösning i deras vardag utifrÄn dessa killars egna förstÄelse för sina vÄldshandlingar. För att ge en ökad förstÄelse för detta har en narrativ intervjumetod anvÀnts med livsberÀttelser som utgÄngspunkt. För att belysa detta Àmne har vi anvÀnt oss av maktlöshetsteorin dÀr bemÀstring av vanmakt ingÄr. VÄra resultat visar pÄ att dessa unga mÀn sökte att genom vÄldshandlingar bemÀstra sin vardag genom att skaffa sig position inom gÀnget och ett rykte om att vara farlig. Att förestÀllningen om ?respekt? handlade om att ingjuta rÀdsla hos andra och hur detta tillsammans med bemÀstring blev en motivator för vÄldet.

SpjÀlsÀng

 Sandviken Energi producerar ungefÀr 220 GWh fjÀrrvÀrme och 20 GWh el varje Är vid sin produktionsanlÀggning i BjörksÀtra Sandviken. För att effektivisera denna produktion Àr en av de bÀttre lösningarna en sÀnkning av returtemperaturen.En sÀnkt returtemperatur innebÀr effektivare rökgaskondensering, mindre förluster till mark, sÀnkt pumpdrift och ökad leveranskapacitet.PÄ uppdrag av Sandviken Energi sÄ har denna utredning gjorts med syftet att pÄvisa hur mÀtvÀrden kan anvÀndas till mer Àn debitering och framförallt hur mÀtvÀrden kan anvÀndas för att identifiera anlÀggningar som pÄverkar returtemparaturen negativt.AnlÀggningar har identifierats beroende av returtemperatur, avkylning och storlek. Dessa faktorer har valts för att bÀst identifiera de anlÀggningar som pÄverkar kollektivets returtemperatur pÄ negativast sÀtt.En granskning har gjorts av de fem vÀrst anlÀggningarna för att fÄ en uppfattning om vilken typ av anlÀggningar som pÄverkar returtemperaturen negativt. Ytterligare en analys har sedan gjorts dÀr en sÀnkning av returtemperaturen pÄ 10?C berÀknas pÄ de 50 första identifierade anlÀggningarna.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->