Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar frÀmst om barn och hur familjen pÄverkas av sjukdomen.Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen pÄverkar vardagen.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och tvÄ mÀn i Äldrarna 18-46 Är. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrÄn Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstÄnd eller en livsstil och sjukdomen sÄgs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att fÄ ihop vardagen med sjukdomen krÀvdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor.

Snöröjningen och isbekÀmpningen pÄ Kallax flygplats i LuleÄ sköts idag med hjÀlp av plogning, sopning, borstning med stÄlborstar och anvÀndning av isbekÀmpningsmedel som Urea. Det Àr en vÀldigt kostsam verksamhet och Àven miljöbelastande dÄ Urea har en gödande effekt pÄ sin omgivning. Det hÀr examensarbetet undersöker ett alternativt sÀtt att hÄlla banan fri frÄn snö och is. Genom att lÀgga ner rör i asfalten och i dessa rör cirkulera varmt vatten kan man vÀrma upp banan sÄ att den fallande snön smÀlter. VÀrmen utgörs av spillvÀrme som lagras i ett bergvÀrmelager frÄn inköpstillfÀlle till anvÀndning, dvs frÄn sommar till vinter.

Det Àr sedan lÀnge kÀnt att om höns hÄlls i naturlig belysning varierar ÀgglÀggningen med Ärstiderna. LÀgst antal Àgg lÀggs nÀr dagarna Àr som kortast och ljusstimuleringen Àr som lÀgst. Eftersom hönan reagerar Àven pÄ artificiellt ljus kan ljusprogram anvÀndas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att dÀrigenom undvika Ärstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ hur ljuset styr hönans könsmognad och Àgg-lÀggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisÀt-tande hormon (GnRH) vilket ökar frislÀppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).

Hundar kan ha mÄnga olika pÀlsfÀrger beroende pÄ vilka fÀrgpigment som produceras. Det Àr melanocyter som producerar fÀrgpigment och det finns tvÄ typer av pigmentet melanin, eumelanin (svart) och feomelanin (rött). Det Àr generna som bestÀmmer vilken fÀrg som produceras. Merle Àr en pÀlsfÀrg som orsakas av en mutation i SILV genen som bleker eumelaninet och gör att hunden fÄr en pÀlsfÀrg med ljusare grÄ fÀrg vÀxlat med svarta eller bruna flÀckar. Merle Àr ofullstÀndigt dominant och det gör att bÄde heterozygota och homozygota fÄr merlefÀrgen.

The aim of this study is to clarify the Swedish government?s purpose of participating in theEuropean Union Emission Trading Scheme. Taking as its departure point state-centricinternational political economy this study presents three plausible hypotheses on what thepurpose might be. Either it is to promote consumers interests, or to promote the Swedishnational climate goal ?Reduced impact on climate?, or to promote the profit of Swedishcompanies.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Rapporten beskriver hur vi gÄtt tillvÀga för att lösa uppgiften som var att bestÀmma om det gÄr att stÀnga av nÄgra transformatorer under sommarrevisionerna nÀr man inte producerar nÄgon elektricitet. Den tar Àven upp hur förbrukad el förhÄller sig till förbrukad effekt vid vissa driftfall, samt Àven hur förbrukningen ser ut kontra producerad över Äret.Genom kartlÀggande av de stora effektförbrukarna, och bestÀmma under vilka driftfall de anvÀnds, har vi kunnat konstatera att det skulle krÀvas ett mycket omfattande omkopplingsarbete för att kunna koppla ifrÄn en transformator. Vidare undersökte vi de faktiska tomgÄngskostnaderna för sjÀlva transformatorerna och kom fram till att dessa Àr vÀldigt smÄ i sammanhanget.MÄnga problem uppenbarade sig under arbetets gÄng ju mer information som intogs, exempel pÄ det Àr just att mÄnga komponenter till de olika pannorna Àr fördelade över flera transformatorer och en annan orsak Àr att centraler för lampor och dylikt Àr kopplade i olika omfattning till de olika transformatorerna, vilket gör att om man slog av dessa skulle de som jobbar under revisionerna fÄ arbeta i mörker. Slutsatsen blir att det Àr svÄrt att hitta enkla sÀtt att spara energi, som att slÄ av och pÄ en transformator, och att man kanske borde titta mer pÄ enskilda komponenter..

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie av de tvÄ största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vilka markörer för klass och genus som kan hittas pÄ bloggarna och utifrÄn dessa vilken bild av att vara ung tjej det Àr som förmedlas till bloggarnas lÀsare. Debatten om de tvÄ aktuella bloggarna pÄgÄr i media och speciellt Àr det författarna bakom bloggarna som uppmÀrksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjÀlp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehÄll och försöker utkristallisera vilka teman som Àr dominerande pÄ dessa bloggar. Resultatdelen Àr uppdelad utifrÄn dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

I detta arbete har undersökts hur egenkontroller anvÀnds i ett medelstort svenskt byggföretag. Arbetet har visat att egenkontrollerna pÄ byggarbetsplatser inte anvÀnds som de Àr tÀnkta att anvÀndas. Egenkontrollerna har haft en ganska undanskymd tillvaro pÄ arbetsplatserna hittills. Med den nya Plan- och bygglagen kommer de att fÄ en betydligt mer framtrÀdande roll. Hur skall man hantera egenkontrollerna sÄ att personalen genomför dem pÄ rÀtt sÀtt ? och genomför dem överhuvud taget? Undersökningen har visat att bristen pÄ information Àr en viktig faktor för oviljan mot att fylla i egenkontrollerna.

En hÄllbar tillvÀxt, hög konkurrenskraft och goda möjligheter att anstÀlla nytt folk kan nÄs om företag blir bÀttre pÄ att utveckla sig sjÀlva och bygga samordnade produktionssystem, vilket har blivit av allt större vikt.Fallstudien Àr utförd pÄ företaget LKM AB, som producerar olika kablar och kablagemonteringar. Huvudsyftet med fallstudien Àr att utreda hur kundanpassningen pÄverkar den interna effektiviseringen av ett produktionsflöde i en tillverkande verksamhet.En nulÀgesanalys utfördes för att etablera nulÀget och analysera den, fokus lÄg dÀrefter pÄ packningsoperationen, vilket Àr operationen nÀrmast kundönskemÄlen. Författarna pÄbörjade dÀrefter att arbeta med Kata genom att sÀtta upp ett mÄltillstÄnd, detta visar vart företaget Àr idag och vart de vill vara inom cirka en mÄnads tid. Genom att arbeta med ett effektivt experimenteringsverktyg kallat PDCA-uppföljningsblankett, mÄltillstÄndet var uppnÄtt inom tidsperioden och resultatet blev följande:- Leveransen gick pÄ en pall istÀllet för fyra stycken.- Packningstiden reducerades med 60 %.- Kontrolltiden hos kunden reducerades med 30-40 %.Detta visar att metoden och arbetssÀttet Àr mycket effektivt..

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..