Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare Àr begrÀnsad och handlar frÀmst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare Àn Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet mÄste förstÄs utifrÄn de svÄra val som en svag position pÄ arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgÀngliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna Àr.

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

För att möta de effektiviseringskrav som stÀlls pÄ kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet Àr nÄgot som har ökat de senaste Ären för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalÀgda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Examensarbetet har skrivits med utgÄngspunkt i ett vÀlkÀnt traditionellt tillverkande företag, vilket producerar bulkprodukter. Bulkföretaget Àr en stor aktör pÄ sÄvÀl den svenska som den internationella business-to-business marknaden. LÄngsiktig tillvÀxt genom stÀndiga förbÀttringar har under de senaste Ären varit en viktig del för företagets affÀrsverksamhet. Förutom det faktum att ideligen strÀva mot att bli bÀttre finns Àven andra bakomliggande orsaker till det stÀndiga förbÀttringsarbetet, bland annat att kompensera för en Ärlig reell sjunkande prisnivÄ pÄ de produkter som bulkföretaget producerar. FörbÀttringsarbetet har tillÀmpats utifrÄn ett introvert kostnadseffektivt synsÀtt, vilket har gjort bulkföretaget till experter pÄ att göra saker rÀtt.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att stÀlla demokratiska och ekonomiska vÀrden mot varandra för att se om vÀrdekonflikt föreligger i en situation dÄ demokratiska vÀrden uttryckts som önskvÀrda och i behov av förstÀrkning och dÀr New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts pÄ marknadsekonomiska vÀrderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som nÄr fram till slutsatsen att en vÀrdekonflikt faktiskt pÄ sÀtt och vis kan sÀgas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska vÀrdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, Àn som ett mÄl i sig sjÀlvt. FrÄgan visar sig i slutÀndan handla om anvÀndandet av en ny normativ logik som inte Àr fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Syftet med studien Àr att utröna hur viktig fotosyntesen Àr nÀr elever beskriver ett ekosystem. I dagens undervisning lÀggs det mycket tid pÄ att eleverna ska lÀra sig fotosyntesbegreppet. Tidigare studier har visat att elever har svÄrt att förstÄ fotosyntesen, och vi vill med vÄr studie undersöka om det finns en koppling mellan förstÄelse av fotosyntesen och anvÀndningen av fotosyntesen i beskrivningen av ett ekosystem. Intervjuer med gymnasieelever genomfördes vid tvÄ tillfÀllen. Vid det första tillfÀllet fick eleverna svara pÄ frÄgor om fotosyntesen och respirationen, och vid det andra tillfÀllet beskrev de ekologin i ett akvarie.

The objective of this study was to explore the mechanisms controlling elderly people's choice of staying in there own home.The main questions were: What makes some people move to retirement homes while some people stay in their own home? What is the emotional relation to housing for people in general and elderly people in particular? How does the assessment of aid and application of the law affect elderly people's possibility to choose their way of living? What mechanisms during the twentieth century have controlled the society's way of looking on elderly people's housing? What future scenarios can we expect concerning elderly people's housing?Our method consisted of a literature study combined with qualitative interviews.The authors found a complex picture concerning elderly people's relationship to their housing and the will, wishes and possibilities to move to a retirement home or stay in their own home. One factor that affects elderly people's will to move is a deteriorated health. Another is the increased need of a safe living and access to personnel at all time. Also the assessment of aid and application of the law affect elderly people's possibility to stay at home or to move to a retirement home.

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Sexualitetens och den sexuella hÀlsans betydelse för mÀnniskans vÀlbefinnande Àr vÀl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte fÄr den hjÀlp de önskar av sjukvÄrden gÀllande sexuell hÀlsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstÄ vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsÀttningar för samtal om sexuell hÀlsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Att samarbeta Àr svÄrt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sÀllan har mÄl som helt överensstÀmmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mÄn undvika dem anvÀnder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i StockholmsomrÄdet utifrÄn ett samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstÄ mellan sjÀlviska individer, samt nÀtverksteori och resursberoendeteori.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Det Àr lagstadgat att arbetsgivaren Àr skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sÀnka riskerna för ohÀlsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder pÄ att detta inte fungerar tillfredstÀllande i mÄnga skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlÀgga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i tvÄ utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frÄgestÀllningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkÀt kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de bÄda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs pÄ ett likartat sÀtt och att arbetsmiljöproblemen till stor del Àr likartade.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.