Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa Àmnestraditioner i skolÀmnet historia för gymnasiet utifrÄn exemplet; de populÀraste utlagda/publicerade lÀromedlen pÄ Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av tvÄ av de populÀraste texterna/lÀromedlen frÄn Lektion.se för att besvara frÄgorna: Vilka Àmnestraditioner finns representerade bland de populÀraste lÀromedlen? Och vilka Àmnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera Àmnestraditioner sÄ undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar pÄ att det i mÄnga fall Àr en traditionellt faktaspÀckad historieundervisning dÀr den svenska mannen Àr norm i en genetisk framstÀllning av historien som styrs av strukturella förÀndringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrÀdda.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar pÄ akutmottagningar förvÀntas ha en hög kompetens inom traumavÄrd. Med hög kompetens menas att de utför ett komplext och avancerat arbete och har ett stort ansvar i det initiala omhÀndertagandet av traumapatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors sjÀlvskattade kompetens inom traumavÄrd pÄ en akutmottagning Metod: Studien Àr empirisk suveystudie med kvantitativ data som samlades in genom att en enkÀt delades ut till sjuksköterskor pÄ en akutmottagning. Sjuksköterskorna fick skatta sin kompetens inom traumavÄrd utifrÄn svensk sjuksköterskeförenings sex kÀrnkompetenser samt efter deras formella och kliniska kompetens. Resultat: Huvudresultatet Àr att nÀstan alla (94%) av sjuksköterskorna vÄrdar traumapatienter oavsett erfarenhet och formell utbildning.

Minvapnet klassas fortfarande som en viktig faktor vid strid, dock har dess utveckling i den svenska Försvarsmakten hamnat i skymundan. Denna slutsats kan man dra om man ser till vilka uppgifter och vilken utrustning som i dagslÀget finns för att minera. De hjÀlpmedel som finns och Àr brukbara Àr ytterst begrÀnsade. Ett system som skulle kunna vÀnda denna trend Àr en minkastare, nÄgot som bland annat tas upp i, för fÀltarbetesfunktionen, interna utvecklingsplaner.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Försvarsmakten skulle kunna nyttja ett minkastarsystem, vad det skulle innebÀra för Försvarsmaktens förmÄga att minera samt lyfta upp vilka kriterier ett sÄdant system skulle behöva leva upp till för att kunna nyttjas av svensk trupp.Huvuddelen av uppsatsen kretsar kring textanalyser av aktuella reglementen, styrdokument och utredningar. I och med den nÀra knytningen till Försvarsmakten anvÀnds de grundlÀggande förmÄgorna som analysverktyg och som teorikoppling.Uppsatsens resultat pÄvisar att införandet av ett sÄdant system skulle utveckla arméns, och framförallt dÄ ingenjörförbandens förmÄga att minera.

PÄ senare Är har det blivit allt vanligare att yrkesgrupper anvÀnder sig av flexibla arbetstider. I en tid dÀr just tid Àr en bristvara och kÀlla till stress kan flexibla arbetstider bidra till ökad kontroll. Denna studie undersöker skillnader i önskade och faktiska arbetstider samt hÀlsa/vÀlmÄende mellan morgon/kvÀllsmÀnniskor, Àldre/yngre, komprimerade/icke komprimerade (mÀnniskor som vill respektive inte vill komprimera sina arbetstider) och förÀlder/inte förÀldrar. 145 enkÀter samlades in frÄn sjuksköterskor och undersköterskor pÄ MÀlardalen Sjukhus. Resultaten visar bl.a.

Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa i gymnasiesÀrskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jÀmförs med lÀrarnas tolkning av Àmnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lÀrarnas personliga pÄverkan, Àmnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes pÄ en gymnasiesÀrskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i Àmnet. Resultaten visar pÄ en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

Problemformulering: Organisatoriska grÀnser orsakar i viss mÄn ett hinder för företags mÄlfokusering; i ett franchiseföretag blir detta problem Ànnu mer komplext dÄ grÀnserna tydliggörs i form av skilda ÀgarförhÄllanden. Vi vill i denna uppsats undersöka hur franchiseföretag hanterar de problem som uppstÄr pÄ grund av dessa grÀnser. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om svÄrigheter och möjligheter med grÀnsöverskridande samverkan i ett franchiseföretag. ForskningsfrÄga: Vilka problem kan organisatoriska grÀnser ge upphov till och vilka möjligheter finns det att överskrida dessa? Teori: Vi anvÀnder oss av teorier kring bland annat agent-principal-problematiken, grÀnsöverskridande samverkan, informella och formella styrsystem samt belöningssystem.

Denna studie avser att undersöka hur unga akademiker upplever arbetslöshet, och Àven att undersöka vilka aspekter av arbetslösheten som Àr mest problematiska för mÄlgruppen. Vidare syftar studien till att undersöka vilka yrkesrelaterade mÄl de unga akademikerna har, och vilka hinder de upplever stÄr i vÀgen för att nÄ dessa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga akademiker som Àr, eller har varit, arbetslösa de senaste tvÄ Ären. Dessutom anvÀndes en insÀndare frÄn en ung, arbetslös akademiker som empiri. Resultatet visar att de mest problematiska aspekterna av arbetslöshet för mÄlgruppen verkar vara förlusten av tidsstruktur, minskad inkomst som i sin tur leder till uteslutning frÄn vuxenvÀrlden, kÀnslor av hopplöshet, nedstÀmdhet, ineffektivitet och ilska.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sĂ€tter kommuner mĂ„l och hur följs de upp? Är sĂ€ttet att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mĂ„l och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. PrimĂ€rdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras pĂ„ olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp Ă€r organisationsstruktur, mĂ„lstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sĂ€tt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar bĂ„de likheter och skillnader i sina sĂ€tt att faststĂ€lla mĂ„l och mĂ€tmetoder.

Syfte:Att sammanstĂ€lla och anvĂ€nda en teoretisk referensram för att beskriva och analysera Ă€garstyrningen av statliga bolag med sĂ€rskilda samhĂ€llsintressen Metod:TeorianvĂ€ndande kvalitativ fallstudie Teoretiska perspektiv:GrundlĂ€ggande Ă€garstyrningsteori med sĂ€rskilt foku's pĂ„ agent- och intressentteori samt teorier som behandlar socialt ansvarstagande Empiri:Forskning's- och myndighetsrapporter, tidningsartiklar samt intervjuer med bolagsinterna och bolagsexterna kĂ€llor i ledande positioner Slutsatser:Det Ă€r komplicerat att enkelt beskriva och förklara hur ledningarna för de statliga bolagen Ă€garstyr's. Orsakerna till detta Ă€r bland annat begrĂ€nsade insynsmöjligheter, nĂ€rvaron av formlö's styrning och Ă€garförvaltningen's inkonsekventa hantering av de statliga bolagen. Ägarstyrningen verkstĂ€ll's genom flera parallella mekanismer. Flera aspekter kan förbĂ€ttra's gĂ€llande Ă€garstyrningen's transparen's, speciellt gĂ€ller detta beskrivningar och dokumentation kring Ă€garförvaltningen's beslutsgĂ„ng samt informationen som ge's frĂ„n bolagen. Det sakna's formella riktlinjer för hur de statliga bolagen's styrelser skall sammansĂ€tta's.

Årligen Ă„drar sig ca 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Det Ă€r frĂ€mst Ă€ldre som drabbas, medelĂ„ldern Ă€r 80 Ă„r. Vid rehabiliteringen efter en höftfraktur Ă€r det övergripande mĂ„let att patienten skall Ă„terfĂ„ samma fysiska, psykiska och sociala nivĂ„ som han/hon hade före frakturen. En förutsĂ€ttning för god hĂ€lsa, att undvika sjukdom och för att Ă„tervinna hĂ€lsa Ă€r ett gott nutritionstillstĂ„nd. Vid malnutrition rĂ„der ett tillstĂ„nd dĂ„ kroppens intag av energi och nĂ€ring understiger kroppens faktiska behov och det finns dĂ„ en ökad risk för sjuklighet. Enligt Socialstyrelsen som sammanstĂ€llt olika studier lider 50 % av de patienter som Ă„drar sig en höftfraktur av malnutrition. Studiens syfte Ă€r att finna omvĂ„rdnadshandlingar som kan leda till ett förbĂ€ttrat nutritionsstatus hos patienter som Ă„dragit sig en höftfraktur för att förbĂ€ttra lĂ€kning och rehabilitering och dĂ€rigenom öka patientens vĂ€lbefinnande och minska lidandet. Som metod har analys av aktuella vetenskapliga artiklar anvĂ€nts. Resultatet visar olika teman som beskriver olika omvĂ„rdnadshandlingar. Temana Ă€r: ?Att finna och Ă„tgĂ€rda orsaker till ett försĂ€mrat födointag vid en höftfraktur?, ?Att göra en bedömning av patientens nutritionsstatus och mĂ€ta patientens intag av mat och vĂ€ska?, ?Att informera och kommunicera med patienten om kost och nutrition?, ?Att ge omvĂ„rdnad i samband med mĂ„ltid? samt ?Att ge olika nĂ€ringstillĂ€gg?..

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begrÀnsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande pÄ en gymnasieskola, som erbjuder elever boende pÄ internat. Undersökningen av deras inflytande gÀllde Àven boendet.Uppsatsen bygger pÄ elevernas berÀttelser och pÄ observationer som gjorts under mina vistelser pÄ skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgÄende. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes frÄn olika nivÄer av utbildningen.Undersökningen sÀger inget om hur olika Äsikter fördelades bland skolans alla elever.

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

A1257Kraven pÄ företags sociala ansvarstagande har under de senare Ären ökat. Allt fler företag arbetar dÀrför med mÀnskliga rÀttigheter, miljöpÄverkan och en hÄllbar ekonomisk utveckling för att behÄlla sin legitimitet. Sedan Kofi Annan Är 1999 initierade Global Compact och vÀdjade till vÀrldens företagsledare att tillsammans hjÀlpa till och skapa en bÀttre vÀrld har begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, vunnit acceptans. 2002 initierade Göran Persson en nationell motsvarighet, Globalt Ansvar. Trots det saknas en tydlig innebörd av CSR och dÀrför riktas vÄrt intresse mot organisationer och företag som arbetar med CSR.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera IASBs framgÄng och tillit som internationell standardsÀttare, dÄ nya standarder utvecklas i samarbete med FASB.Undersökningen har genomförts utifrÄn en induktiv ansats. Metoden har gÄtt ut pÄ att analysera artiklar och comment letters, för att sedan knyta an denna empiri med vÄr teoretiska referensram. Det teoretiska perspektivet har i stor omfattning utgÄtt ifrÄn att beskriva den institutionella teorin. UtifrÄn teorin undersöks vilka formella och informella regler, normer och vÀrderingar som styr organisationen och den institutionella miljö dÀr IASB verkar. I empirin framförs Äsikter frÄn comment letters, artiklar och dokument.