De formella belöningssystemen för arbetarna i vÀstra Blekinge stödjer företagens operativa mÄl. I Ätta fall av tio finns tvÄ eller flera operativa mÄl knutna till belöningssystemet. I de övriga tvÄ belöningssystemen behöver endast ett av företagets operativa mÄl uppnÄs för att belöning ska utfalla. DÀrmed har 80 procent av de undersökta belöningssystemen ett starkt samband mellan operativa mÄl och belöning. Hos de övriga belöningssystemen finns ett mindre starkt samband.

Syftet med studien var att se hur lÀrande har upplevts av deltagarna i ett projekt samt deras syn pÄ lÀrande, som hör samman med att projektets resultat anvÀnds i de ordinarie verksamheterna. Studiens fokus lÄg pÄ respondenternas upplevelser och deras egen syn pÄ det intrÀffade. Projektet som undersöktes var LÀrande vÀntrum som genomförts inom Landstinget i Kalmar lÀn och finansierats av Samverkansdelegationen. Genomförandet av studien gjordes i form av intervjusamtal med sju projektdeltagare och sju som inte deltagit i projektet. Av resultatet framkom upplevd tidsbrist som ett hinder för arbetsuppgifter utanför de ordinarie (t.ex.

BAKGRUND & PROBLEMDe allra flesta företag i vĂ„rt land Ă€r mindre företag, hit rĂ€knas företag med mindre Ă€n 49anstĂ€llda vilket motsvarar 99 % av Sveriges företag. Detta gör att de allra flesta företagskiljer sig frĂ„n de företag som ofta beskrivs i litteratur inom ekonomistyrningens omrĂ„de.Detta genom att stora företag Ă€r överrepresenterade i studentlitteratur, vilket Ă€r detförsta problemet som studien omfattar. Flera forskare anser Ă€ven att det finns ett gapmellan den teori som framstĂ€lls i studentlitteratur och praktiken, vilket ses som det andraproblemet studien behandlar.Denna studie fokuserar pĂ„ att undersöka hur mindre bemanningsföretag i ÖstergötlandtillĂ€mpar formella styrmedel i sin ekonomistyrning. HĂ€r kan man frĂ„ga sig vilka formellastyrmedel som anvĂ€nds och varför samt vilken roll styrmedlet har?SYFTESyftet med studien har varit att ge en fördjupad förstĂ„else för de formella styrmedel somsvenska mindre företag inom bemanningsbranschen anvĂ€nder sig av och dess betydelse.AVGRÄNSNINGStudien omfattar endast formella styrmedel i mindre företag i Sverige inombemanningsbranschen.

 Vi har under vÄr studietid blivit informerade om de formella skillnaderna mellan en revisorsassistent och en godkÀnd/auktoriserad revisor, men inte de faktiska skillnaderna. Syftet med denna uppsats var att fÄ en bild över vilken roll professionen spelar för anstÀllda pÄ de stora svenska revisionsbyrÄerna.Det fanns inte tidigare studier som stÀmde överens med vÄr frÄgestÀllning vilket innebar att vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Med hjÀlp av det insamlade materialet frÄn empirin kunde vi sedan dra slutsatser. Empirin samlades in genom intervjuer med en anstÀlld frÄn varje av de stora byrÄerna och vi kunde dÀrmed skapa oss en uppfattning hur professionen skiljer sig Ät de olika revisionsbyrÄerna emellan, med utgÄngspunkt frÄn olika forskares professions- och statusteorier.Vi kan konstatera att professionens roll för anstÀllda pÄ de stora svenska revisionsbyrÄerna varit betydligt mindre Àn vi trodde pÄ förhand och istÀllet Àr det interntitlarna tillsammans med status som spelat den största rollen. .

Makt Ă€r förmĂ„gan att förĂ€ndra och styra, bĂ„de för Hobbes och för Dahl, om det sĂ„ Ă€r att styra andra eller sin egen tillvaro. Även om deras definitioner i vissa avseenden skiljer sig Ă€r den grunden klar. För institutionella ansatser inom statsvetenskaper agerar och verkar mĂ€nniskor inom system av formella och informella regler, dessa regler utgörs delvis av formella lagar och normer. Det Ă€r i ljuset av detta, institutionernas effekter som kontroll av mĂ€nniskor, de kommer att studeras i denna uppsats, specifikt det ögonblick dĂ„ en förĂ€ndring av institutionen sker. De för uppsatsen centrala teorierna historisk institutionalism och institutionell RTC ger i viss mĂ„n olika bilder och verktyg till analysen.I denna uppsats har tvĂ„ lagförĂ€ndringar som syftat till att pĂ„verka invĂ„narnas beteende pĂ„ specifika sĂ€tt studerats.

I denna studie har det undersökts hur formella ledare arbetat i omstÀllningssituationer samt vilka faktorer de menat Àr relevanta för ett framgÄngsrikt förÀndringsarbete. Syftet med arbetet var att studera hur ledare för omstÀllningsprocesser arbetat för att kunna genomföra en framgÄngsrik process. Undersökningsmetoden har bestÄtt av intervjuer med olika ledare i organisationerna. Detta för att fÄ en inblick i hur ledare arbetat i dessa processer samt vilka faktorer de tog hÀnsyn till. Urvalet bestod av ledare för omstÀllningsprocesser vid tvÄ olika företag, förtroendevalda frÄn ett fackförbund samt representanter frÄn TrygghetsrÄdet.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? PÄverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjÀlp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare pÄ SamhÀllsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn pÄ en kris Àr beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen Àr. Vidare pÄverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har Àven kommit fram till att kulturen pÄ en organisation Àr avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anstÀllda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Studiens syfte var att belysa och jÀmföra förskollÀrares respektive förÀldrars perspektiv pÄ hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och bÄde förskollÀrare och förÀldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan förÀldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns mÄnga likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den förvÀntade konflikten mellan stat och kommun i tillhandahÄllandet av vÀlfÀrdstjÀnster. För att möjliggöra en omfördelnings- och stabiliseringspolitik anvÀnder sig vissa lÀnder, sÄsom Sverige, av utjÀmningssystem. En alltför omfattande utjÀmning riskerar emellertid att ske pÄ bekostnad av möjligheten att anpassa kompensationen efter faktiska kostnader. Uppsatsen Äterknyter till frÄgestÀllningen om kompensationen frÄn staten Àr tillrÀcklig. I fokus stÄr de kostnader kommuner har för tilhandahÄllandet av vÀlfÀrdstjÀnster för invandrare, vilket sker mot bakgrund av att tidigare studier visar pÄ otillrÀcklig kompensation.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndring mellan 1992 och 2005 nÀr det gÀller niondeklassares formella skrivfÀrdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklÀrare verksamma pÄ högstadiet. Materialet till sjÀlva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser frÄn 1992 Ärs centrala prov och 40 uppsatser frÄn 2005 Ärs nationella prov. Statistik över fem sprÄkliga normavvikelser fördes under uppsatslÀsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa Är, bildades Ätta undergrupper utifrÄn kön och uppsatsomdömen.

Idag Àr mÄnga organisationer och företag utspridda över ett stort geografiskt omrÄde, med kontor, kunder och samarbetspartners över hela vÀrlden. Detta innebÀr traditionellt sett att de anstÀllda tvingas resa en hel del för att hÄlla möten. Resorna kostar i sin tur en hel del pengar och medför tidsförluster dÄ mötesdeltagarna ofta har lÄng restid, dÄ inget produktivt arbete kan genomföras. Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur vÀl ett fysiskt möte kan överföras till ett e-möte, och dÀrmed hitta situationer dÀr e-möten Àr passande. Vi ville fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga: I vilka formella mötessituationer Àr det lÀmpligt att anvÀnda sig av e-möten? Vi har en deskriptiv ansats i vÄr undersökning som Àr icke-experimentell i och med att vi strÀvar efter beskrivning eller förklaring snarare Àn förutsÀgelser som Àr baserade pÄ orsak och verkan.

En av nyckelfaktorerna för framgÄngsrik affÀrsverksamhet Àr en nÀra anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för omrÄdet har vÀckts i samband med att organisationer i stor utstrÀckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsomrÄden. Flertalet ÄtgÀrder för att nÄ anpassning inom organisationer diskuteras och följande tvÄ perspektiv Àr mest förekommande i samband med anpassning -? formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer.

Forskare visar inte entydiga resultat vad avser sambandet mellan formella styrningsmodeller och ökad prestation i företaget. Trots detta sÄ pekar mycket pÄ att informell styrning kan fungera sÄ lÀnge företaget befinner sig i födelsefasen men i takt med att företaget vÀxer och interaktionerna för ledningen blir fler uppkommer det behov av formalisering. I problemdiskussionen kommer det fram att ledningen inte kan förlita sig helt Ät hÄllet pÄ formella verktyg utan mÄste skapa en balans mellan de informella och formella verktygen dÀr de samspelar i en harmoni med varandra, vilket i sin tur leder till en lyckad styrmodell. Vi ville skapa en inblick i hur smÄföretag i tillvÀxtfasen arbetar med att balansera den formella och informella styrningen i sitt arbete. För att kunna realisera vÄr undersökning valde vi att göra tvÄ fallstudier.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de litterÀra, narratologiska elementen i ett verk som bygger pÄ faktiska hÀndelser och jÀmföra det med de faktiska element som kan Äterfinnas i ett skönlitterÀrt verk. För att svara pÄ detta tar jag hjÀlp av tre underfrÄgor:? Vilka narratologiska grepp anvÀnds? HÀr tar jag att ta upp och diskutera sprÄket, författaren/berÀttaren och dennes roll samt hur berÀttandet framförs.? Hur anvÀnds litterÀra stilbegrepp? HÀr undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och pÄ vilket sÀtt de anvÀnds.? Hur ser förhÄllandet till fakta ut? HÀr tar jag upp hur man i de bÄda böckerna förhÄller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet..

Idag pratas det vĂ€ldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att nĂ„gon ska se oss för att vi ska kĂ€nna oss trygga. DĂ€rför ökar bestĂ„ndet av t ex. övervakningskameror.