The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers? as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att studera och kartlÀgga i vilken utstrÀckning anvÀndandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrÄnvaron, skiljer sig mellan stora och smÄ företag.Metod: Vi har i denna studie tillÀmpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfrÄga och syfte. Detta sker med hjÀlp av en explorativ studie, baserad pÄ 60 slumpmÀssigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrÄn befintliga teorier skapat hypoteser som testats pÄ verkligheten och vi följer dÀrför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanstÀllts i olika tester i SPSS.Slutsats: Vi kan utifrÄn vÄr studie konstatera att anvÀndandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och smÄ företag i tre av fyra avseenden, nÀmligen anvÀndandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och anvÀndandet av förebyggande ÄtgÀrder. Detta trots att sjukfrÄnvaron inte skiljer sig Ät mellan stora och smÄ företag..

LKABs infrastrukturavdelning Àr en sekundÀrproduktion och en stödjande funktion till primÀrproduktionen vilket gör att avdelningen utför mÄnga olika aktiviteter och Àr svÄrstyrd. Syftet med denna uppsats Àr att studera den formella och informella styrningen och dess styreffekter pÄ LKABs infrastrukturavdelning med utgÄngspunkt i Simons Levers of Control Vid formell styrning sÄsom Simons levers of control, styrs företaget genom dokumenterade vÀrderingar, grÀnser, interaktivt arbete och uppföljning. Informell styrning kan vara företagets kultur, ledarstilar, regler och normer som inte Àr dokumenterade utan informella. BÄde formell och informell styrning pÄverka en individs beteende det Àr dÀrför viktigt att de som skapar formella styrsystem tar hÀnsyn till de informella faktorerna och att den informella styrningen Àr i linje med den formella styrningen och att det finns en balans mellan dessa pÄ företaget för att nÄ önskade styreffekter. I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod tillÀmpats med influenser av aktörssynsÀttet.

Together with HĂ€lsoteknikalliansen the project team recognized the need to improve availability in the staircase environments. This is a difficult environment, especially for our elderly. The staircase leading to and from apartments is such a major obstacle that many people do not dare to go into the staircase leading to their front door. The market study that the project team conducted showed that many were in need of a living support, often a relative, who helped and supported them when they went into these stairs. It also appeared that these people manage everyday life just fine, but they suffer the problems that stairs to and from their apartment causes.

Streaming Àr en teknik som anvÀnds för att se pÄ direktsÀndningar eller filer som Àr lagrade pÄ webbplatser, direkt pÄ datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sÀtt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rÀttslÀget vad gÀller streaming Àr idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gÀllande rÀtt, om en lagÀndring bör ske och vilka aktörer som kan hÄllas ansvariga vid streaming av olovligt tillgÀngliggjort material.UpphovsrÀtten Àr idag reglerad pÄ mÄnga olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen frÀmst i UpphovsrÀttslagen (URL). De internationella bestÀmmelserna syftar till att ge skydd Ät upphovsmÀn, oberoende av nationalitetsgrÀnser, och detta har i sin tur inverkat pÄ EU-direktiv.

Optioner Àr vÀrdepapper som ger innehavaren rÀtten, men inte skyldigheten, att sÀlja eller att köpa den underliggande tillgÄngen inom en given tidsram och till ett givet pris. Vanligen sÀrskiljs det mellan aktieoptioner och indexoptioner. Fokus i uppsatsen ligger pÄ OMXS30 indexoptioner frÄn Är 2006. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om den implicita volatiliteten enligt Black-Scholes formeln bÀttre predikterar den framtida faktiska volatiliteten Àn den historiska volatiliteten. I tidigare studier, bland annat i en sammanfattande studie av Figlewski (1997), har resultaten varit tvetydiga.

Det sker omfattande omstruktureringar i samhÀllet vilket har medfört att förhÄllandena i skolan ocksÄ pÄverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebÀr skolnedlÀggningar. Staten styr vÄrt handlande genom formella regler och pÄ arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lÄng tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhÀllet att reglera kommunernas sÀtt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

SammanfattningVid en fastighetsöverlÄtelse Àr det mÄngt och mycket som skall regleras sÄ som köpe-kontrakt med alla dess skriftliga krav. GÀllande regleringen av fel i fastighet har lag-stiftaren valt att dela upp ansvaret mellan sÀljare och köpare för att underlÀtta an-svarsbördan. Faktiska fel i fastighet tillhör köparens ansvarsomrÄde och denne har en undersökningsplikt som faststÀller att denne inte Àger rÀtt att gentemot sÀljaren Äbe-ropa de fel denne bort upptÀcka vid sin undersökning. Denna ansvarsfördelning har dock stÀllts pÄ sin spets efter domslutet i NJA 2007 s. 86 dÄ HD Älade en sÀljare an-svaret kring faktiska fel i form av en upplysningsplikt.DÄ HD inte lÀmnat nÄgon vÀgledning för hur en liknande upplysningsplikt kan ak-tualiseras Àr rÀttslÀget idag nÄgot oklart gÀllande faktiska fel och vem som bör stÄ an-svarig.

InledningFör snart tvÄ Är sedan trÀdde den nya skollagen i kraft, sommaren 2011, med detta kom införandet av förskolechef för alla förskoleverksamheter. Med tjÀnsten introduceras specifika riktlinjer om förskolechefens pedagogiska ansvar samt ansvar för kvalitén inom verksamheten. SyfteSyftet med undersökningen Àr att belysa kunskapslÀget om det formella ledarskapet i förskolan i relation till allmÀnna ledarskapsteorier. Detta görs utifrÄn en svensk kontext med forskningen som Àr bedriven i Sverige frÄn förskolans etablering tills idag. ? Hur beskriver den dokumenterade litteraturen det formella ledarskapet i förskolan?? Hur förhÄller sig ovanstÄende skrivningar till det som betecknas som allmÀnna ledarskapsteorier? TeoriDen teori som stÄr för analysramen i studien Àr fyra perspektiv inom den allmÀnna ledarskapsteorin; ledarens egenskaper, ledarskapsfÀrdigheter, ledarskapsstilar samt det situationsbaserade ledarskapet.

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de pÄverkas av musik vid inlÀrning i formella miljöer. Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur de hÀr mÀnniskorna anvÀnder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan pÄverkas av musik i olika lÀrmiljöer. Denna undersökning Àr en fallstudie dÀr jag har genomfört djupintervjuer med fyra skolelever i Äldrarna 14-16 Är som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de pÄverkas av musiklyssning vid inlÀrning och hur de anvÀnder musik i formella miljöer. Respondenterna har fÄtt svara pÄ öppna frÄgor i en delvis strukturerad intervju.

De formella belöningssystemen för arbetarna i vÀstra Blekinge stödjer företagens operativa mÄl. I Ätta fall av tio finns tvÄ eller flera operativa mÄl knutna till belöningssystemet. I de övriga tvÄ belöningssystemen behöver endast ett av företagets operativa mÄl uppnÄs för att belöning ska utfalla. DÀrmed har 80 procent av de undersökta belöningssystemen ett starkt samband mellan operativa mÄl och belöning. Hos de övriga belöningssystemen finns ett mindre starkt samband.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat pÄ 22 slumpmÀssigt utvalda nationella prov i svenska B frÄn 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förÀndrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i frÄga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försÀmrats nÄgot mellan Ären 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 Ärs texter att flickorna stavar bÀttre Àn pojkarna, medan förhÄllandet för 2007 Ärs texter Àr det omvÀnda. Resultatet visar ocksÄ att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i bÄde 1997 och 2007 Ärs texter, Àr felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning Àr sÀrskrivningsfel..

Bakgrund/Problem: Redovisning har utvecklats tack vare internationaliseringen vilket harlett till att mĂ„nga frĂ„gor inom redovisningen Ă€r obesvarade i skattelagstiftningen.Utvecklingen av redovisningsregler gör att skattelagstiftningen skall ses över och dĂ€rför harregeringen startat en utredning om hur sambandet skall se ut.Det formella sambandet innebĂ€r att det finns sĂ€rskilda skatterĂ€ttsliga regler dĂ€r redovisningenskall följa beskattningen. Sambandet gör att företag redovisar bĂ„de balansposter och resultatsom hade sett annorlunda ut om det inte hade förelegat ett formellt samband vilket uppenbararsig i koncernredovisningen dĂ€r skatteeffekterna elimineras sĂ„som de obeskattade reserverna.Ännu ett exempel pĂ„ sambandets effekter Ă€r vĂ€rdering av pĂ„gĂ„ende arbeten dĂ€r juridiskapersoner och koncerner har olika redovisningsmöjligheter. I de fall en bokföringsskyldig harmöjlighet att vĂ€lja mellan dessa tvĂ„ metoder för redovisning av en transaktion vĂ€ljer företagenofta den metod som Ă€r mer förmĂ„nlig frĂ„n ett skatteperspektiv, vilket sedan fĂ„r genomslag iredovisningen. FrĂ„n en samordningssynpunkt Ă€r detta problematiskt dĂ„ innehĂ„llet i dejuridiska personerna mĂ„ste justeras till de regler som finns vid upprĂ€ttande avkoncernredovisningen.Syfte: HĂ€r vill vi fĂ„ en förstĂ„else av den företeelsen som uppstĂ„r inom det formella sambandetoch dess betydelse pĂ„ redovisningen samt vad ett avskaffande kan innebĂ€ra.Metod: Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n en abduktiv arbetsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn. Somunderlag i vĂ„r teoretiska start har vi anvĂ€nt oss gĂ€llande regler och normer angĂ„endesambandet mellan beskattning och redovisning för upprĂ€ttandet av Ă„rs- ochkoncernredovisningen.

Idag pratas det vĂ€ldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att nĂ„gon ska se oss för att vi ska kĂ€nna oss trygga. DĂ€rför ökar bestĂ„ndet av t ex. övervakningskameror.