Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer pÄ gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, nÀr det gÀllde elever som hamnat i nÄgon form av skolsvÄrigheter. Med skolsvÄrigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tÀnkas behöva lite mer stöd av mentorerna Àn övriga elever i mentorsgruppen. FrÄgestÀllningarna sökte svar pÄ hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvÄrigheter. Studien utfördes under vÄren 2011 i form av en webbenkÀt och avgrÀnsades till tio gymnasielÀrare utspridda pÄ fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

It is about the patriarchal power structure which we are living under and so have done in hundreds of years. And about to (dare) see, because it can take fairly subtle expressions which is rather difficult to discover if you are not aware about them. This paper is about these power strutures seen from the daily round of four girls which study nurseÂŽs training in upper secondary school and four girls which study constructionÂŽs training in upper secondary school..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om fusioner och förvÀrv genomförda av svenska börsnoterade företag mellan Är 1990 och Är 2005 har skapat nÄgot vÀrde för det köpande företagets aktieÀgare. För att besvara syftet har en kvantitativ studie i form av en eventstudie gjorts, dÀr det köpande företagets faktiska avkastning tre Är efter transaktionstillfÀllet har jÀmförts med en berÀknad förvÀntad avkastning utifrÄn Fama och Frenchs trefaktormodell. Resultatet tyder pÄ att fusioner och förvÀrv faktiskt har skapat vÀrde för det köpande företagets aktieÀgare pÄ lÄng sikt, men detta kan inte faststÀllas statistiskt. .

Syftet med studien var att jag skulle fÄ en djupare kunskap om Àmnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville Àven ta reda pÄ om den formella matematiken kan bli informell med hjÀlp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frÄgestÀllningar som har behandlats Àr vad som hÀnder med den formella matematiken nÀr jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete bestÄr av en litteraturstudie dÀr jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska anvÀnda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik Àr. Arbetet bestÄr Àven av en undersökning dÀr jag valt att videofilma 25 elever i Är 5 dÄ de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Syftet med min studie Ă€r att belysa elevers uppfattningar om vad det innebĂ€r att ha matematik. Delar av studien Ă€gnas Ă„t att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av sĂ€rskilt stöd, d.v.s. elever med Ă„tgĂ€rdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en fenomenografisk studie om vad de lĂ€gger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet Ă€r grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg frĂ„n matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med lĂ€roboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns ocksĂ„ en uppfattning att matematik kan has i samlĂ€rande.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de litterÀra, narratologiska elementen i ett verk som bygger pÄ faktiska hÀndelser och jÀmföra det med de faktiska element som kan Äterfinnas i ett skönlitterÀrt verk. För att svara pÄ detta tar jag hjÀlp av tre underfrÄgor:? Vilka narratologiska grepp anvÀnds? HÀr tar jag att ta upp och diskutera sprÄket, författaren/berÀttaren och dennes roll samt hur berÀttandet framförs.? Hur anvÀnds litterÀra stilbegrepp? HÀr undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och pÄ vilket sÀtt de anvÀnds.? Hur ser förhÄllandet till fakta ut? HÀr tar jag upp hur man i de bÄda böckerna förhÄller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet..

Bakgrund:PoÀngen med entreprenörskap Àr enligt mÄnga att skapa en lönsamhet. Det Àr lönsamheten som driver företagarna framÄt. För att skapa en lönsamhet krÀvs kunskap inom ekonomistyrningsomrÄdet och dess verktyg som kan anvÀndas för att skapa en lönsamhet.I november 2012 fanns det enligt Statistiska CentralbyrÄn, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel ? och stora företag, samtidigt som smÄföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig frÀmst mot större företag, dÀrför vill denna studie istÀllet rikta sig mot smÄföretag.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Syftet med uppsatsen Àr att se ifall hÄllbarhetsarbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda bankerna Nordea och Swedbank baserat pÄ lagstiftad respektive frivillig redovisning. UtifrÄn Carroll?s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av omrÄdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förÀndringen har skett. Vi kommer Àven att undersöka om det skett en förbÀttring i det faktiska hÄllbarhetsarbetet utifrÄn legitimitetsteorin. Med utgÄngspunkt i vÄr problemformulering och frÄgestÀllning har vi tittat pÄ bankernas hÄllbarhetsredovisningar och gjort sammanstÀllningar utifrÄn ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anstÀlld i en av bankerna som arbetar med just hÄllbarhetsfrÄgor.

Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förstÄelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begrÀnsningar de har fÄtt i samband med de sexuella övergreppen pÄ ett adekvat sÀtt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos vÄra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebÀr och den maktlöshet som kan uppstÄ i stödsökandet i form av sekundÀr viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras pÄ de resultat som de första tvÄ frÄgestÀllningarna bringar och hur stÀller sig respondenterna till anvÀndandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, frÀmst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys frÀmst utifrÄn syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundÀr viktimisering och dÀrigenom förstÀrka deras begrÀnsningar. Empatiskt bemötande Àr en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsstÀlla flera av de behov som kvinnorna upplevt..

UtifrÄn antagandet att individer Àr nyttomaximerare riskerar organisationer att genom prestationsmÀtning och incitamentsystem förstÀrka ett icke avsett beteende. Incitamentsystem i form av provision Àr vanligt inom sÀljyrket vilket torde göra ett aktivt arbete med utformning av styrsystem viktigt för sÀljande organisationer. Uppsatsen utgÄr frÄn ett synsÀtt dÀr en organisations olika delsystem inom ekonomistyrningen anses behöva helt överensstÀmma för att medarbetares faktiska beteende ska överensstÀmma med det av organisationen avsedda beteendet. Genom en fallstudie av ABC Bil, dÀr intervjuer med sÀljare och personal pÄ ledande befattning utförts, undersöks hur sÀljande organisationers olika delsystem inom ekonomistyrningen överensstÀmmer samt om sÀljares faktiska beteende överensstÀmmer med det av organisationen avsedda beteendet. Uppsatsen kommer till slutsatsen att ABC Bils olika delsystem inom ekonomistyrningen helt överensstÀmmer och att det Àven rÄder total överensstÀmmelse mellan sÀljarnas faktiska beteende och det av organisationen avsedda beteendet. Detta leder till att uppsatsen ger stöd till det teoretiska synsÀtt som utgjort uppsatsens utgÄngspunkt. .

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skÀl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skÀl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkÀtform bland 19-25 Äringar pÄ Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skÀl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skÀl till att inte dricka alkohol..

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet Àr att studera invÄnarnas syn pÄ etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i vÀstvÀrlden, har visat att interetniska relationer pÄverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har Àven visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende pÄ individers etniska tillhörighet, kön, Älder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfrÄga Àr hur Àr de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad pÄverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer.

Trots att det har gÄtt snart 30 Är sedan Brasiliens militÀrdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim Àr det flera forskare som har kommit att ifrÄgasÀtta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosÀttningar. Favelan har under senare Ärtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gÀngs dominans, extremvÄld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens mÄnga försök i att krossa gÀngverksamheten har visat sig mindre framgÄngsrika, men Är 2008 introducerar sÀkerhetssekretariatet en ny polisiÀr strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.