Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har därför blivit allt viktigare. Användandet av sociala Medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. Frågan är dock om företagen använder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala Medier.

Sociala Medier har under senare år ökat explosionsartat. 62 % av alla svenska internetanvändare använder sig idag av dessa och 40 % av alla svenska företag finns representerade med företagsprofiler. Merparten av det som skrivs i media är ur ett företagsperspektiv och handlar om deras nytta. Denna studie utgår istället från ett konsumentperspektiv, vilket är av intresse för marknadsförare.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenters behov av företagsprofiler på sociala Medier ser ut, samt att beskriva och förklara hur och varför konsumenter använder sig av dessa. Syftet besvaras genom en enkätundersökning samt sammanställning av officiell trafik på fyra företagsprofiler på Facebook och Twitter.Resultatet från enkätundersökningen och observationerna tyder på att konsumenter endast har ett måttligt behov av att företag finns representerade på sociala Medier.

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, där nu användare är interaktiva med varandra. Nätverksajten Facebook, en av tjänsterna som ingår i begreppet sociala Medier, har bara funnits på Internet i några år och har redan över 500 miljoner användare runt om i världen. Sociala Medier är ett enkelt sätt för att skapa kontakt och tillgänglighet med sina vänner och kan bli ett verktyg för såväl privatpersoner, företag och organisationer att nå sina målgrupper. Även de statliga verksamheterna kan använda sociala Medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmänheten.

I dagsläget pratar man alltmer om sociala Medier och hur användandet av sociala Medier kanhjälpa företag med sin marknadsföring. Sociala Medier är inte renodlade reklamkanaler,de är kommunikationskanaler som framförallt kan och ska användas för att bygga förtroendeoch stärka relationer mellan företag och individ. Vi står mitt i en nyordning somförvandlat användaren till en mer aktiv del av nätets utbud. Det är därför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgängliga på nätet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framåt, har vi tittat på teknikerna bakomsociala Medier och hur företag idag arbetar med sociala Medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala Medier har redovisat. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metodmed åtta stycken intervjuer med ansvariga för sociala Medier på respektive företag.De drivande faktorerna bakom användandet av social media som marknadsföring är, som vihar sett, att ständigt vara tillgänglig och närvarande.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa vilken påverkan sociala Medier har på en grupp aktiva individer och hur de tror att andra påverkas i förhållande till hälsosamma inlägg. Vi ser även på effekterna som uppkommer när individen möts av den hälsosamma livsstilen på sociala Medier.Studien baseras på kvalitativ metod och tolv semistrukturerade samtalsintervjuer med fysiskt aktiva individer som använder sig av plattformerna Facebook och Instagram. Analysen  baseras på Konsumtionens modetåg och Symboliskt kapital. Vi har även använt oss avtredjepersonseffekten.Resultatet av uppsatsen visar att intervjupersonerna till stor del är påverkad av hälsosamma bilder genom sociala Medier trots att de är medvetna om att en bättre bild av individen framförts. Vi såg att sändare samt innehåll var stora faktorer till hur informanterna mottog information och ansåg sig påverkas.      .

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsMedier som används på några skolori utvalda kommuner i Dalarnas län: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilkenpåverkan dessa Medier kan ha på elevernas inlärning. Uppsatsens övergripande syfte äratt bidra med kunskap om hur utbildningsMedier kan användas i undervisningen igrundskolan samt hur elevers lärande kan påverkas av Medier med audiovisuellinformation. Denna uppsats har följande forskningsfrågor: Hur vanligt är det att olikautbildningsMedier används i undervisningen och vilka typer av Medier är vanligast?Vilken effekt kan utbildningsMedier ha på elevernas inlärningsförmåga? Och hur kanmediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frågeställningarbesvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkät och ett experiment.Enkätundersökningen visa att Medier ofta används som komplettering till undervisningpå dessa utvalda skolor och de Medier som används mest är video/film, bild/foto ochinternet. Experimentets resultat tyder på att det finns elever som troligtvis lär sig bättregenom att använda Medier.

Detta är en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin självpresentation på sociala Medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vår empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anställda som arbetar med IT. Utifrån Goffmans dramaturgiska teori, som är en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och främre region korsas på sociala Medier. Vi har observerat att man varken är privat eller offentlig på sociala Medier utan snarare befinner i någon slags gråzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala Medier.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala Medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala Medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala Medier och psykisk hälsa.

Träning av rekommenderad frekvens, intensitet och duration ger många hälsofrämjande effekter men överskrids rekommendationerna kan hälsorisker utvecklas. Träningsberoende är ett problem som korrelerar med hög träningsmängd och innebär att den drabbade tränar så mycket att den får negativa psykologiska och fysiologiska konsekvenser. Idag syns en stor träningshets i samhället, bland annat via sociala Medier. Sociala Medier representerar en typ av virtuell social miljö, och den sociala miljön är en faktor som visat sig vara kopplat till en persons träningsvanor. Att undersöka träningsberoende i relation till träningsvanor och självrapporterad uppfattning, beteende och påverkan på sociala Medier hos personer som tränar på gym.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning på deras Facebooksida. Vi vill med resultatet från vår studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan använda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre anställda på Företag X. I vår analysmodell utgick vi från tre faktorer vi funnit påverkar hantering av negativ ryktesspridning på företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar.Vår studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i såväl traditionella som sociala Medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan då svaren inte är anpassade till den tidsaspekt som råder på sociala Medier.

SammanfattningSociala Medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala Medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala Medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits så mycket som nu. I centrum för diskussionen står sociala Medier och hur de påverkar journalisters arbete..

Titel:?Två sidor för Angered och en liten spalt? En kvalitativ studie om ungdomars förhållningssätt till Medier på uppdrag av Sveriges Radio.Författare:Cecilia Pettersson, Maria Skoglund och Linn WargKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, Medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin:Höstterminen 2010Handledare:Ingela WadbringUppdragsgivare:Sveriges Radio Stockholm. Kontaktperson: Ingrid Östlund, Chef Publik & Omvärld.Sidantal och ord:62 sidor, exklusive bilagor. Totalt 19031 ordSyfte:Syftet är att studera individuella och strukturella faktorers betydelse för ungas förhållningssätt till Medier.Metod och material:En kvalitativ metod i form av fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar.Huvudresultat:Studien visar att både strukturella och individuella faktorer har betydelse för ungas förhållningssätt till Medier. Det finns dock en likvärdig tillgång till Medier oavsett social klass.

Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion..

Sociala Medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa Medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala Medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.