Syfte:Att undersöka ungdomsförbundens attityd till- och användning av sociala Medier. Samt avgöra huruvida sociala Medier som ett nytt kommunikationsmedel underlättat deltagandet i de politiska ungdomsförbunden och därmed påverkat antalet nya medlemmar.Metod:Kvantitativ webbenkätsundersökningMaterial:Respons från 65 (av 170) partidistriktHuvudresultat:De distrikt som deltog hade överlag en mycket positiv inställning till sociala Medier; de ansåg att sociala Medier var viktiga för deras verksamhet och användes i stor utsträckning. De flesta instämde också med påståendet att sociala Medier kommer att få större betydelse för den politiska diskursen och distrikten var benägna att satsa mer på sociala Medier.Jag kunde konstatera att det fanns en korrelation mellan sociala Medier och andelen nya medlemmar; de distrikt som i hög grad använde sig utav sociala Medier hade också fått en markant större andel nya medlemmar. Även om man tog hänsyn till partitillhörighet, distriktens storlek och hur viktigt distrikten tyckte rekrytering var. Vidare forskning inom området anser jag vara angeläget..

Sociala Medier har blivit ett allt mer omtyckt rekryteringsverktyg bland såväl företag som arbetssökande. Eftersom det finns begränsad forskning inom området sociala Medier som rekryteringsverktyg anses den aktuella studien tidsenlig. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rekryterarens upplevelse och användning av sociala Medier som arbetsverktyg samt att undersöka hur informationen om arbetssökande på sociala Medier tolkas. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Sammanlagt deltog tolv personer i undersökningen.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka attityder till sociala Medier hos yrkesverksamma gymnasielärare. Jag har utgått från vad lärarna själva säger om sociala Medier och därefter försökt skapa en bild av hur de ser på sociala Medier i undervisning och som verktyg i elevers lärande. Jag har använt mig av en forskningsmetod där jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag då jag ville försöka förstå och tolka ett mer komplicerat innehåll. Eftersom sociala Medier som lärande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lärare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika åldersgrupper, med olika erfarenhet och på olika skolor.

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus på sociala Medier. Syftet var att utreda informationsflödet på sociala Medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gäller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen är att vissa sociala Medier sprider information bättre än andra och att det är viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

Syftet med den här uppsatsen är att studera hur mindre företag i resebranschen kan använda sociala Medier som en framstående marknadsföringskanal för att öka kännedomen om företagets varumärke, samt skapa ett gemensamt värde för både kund och företag.De huvudsakliga teorier som ligger till grund för den här studien är sociala Medier, sociala Medier som marknadsföringskanal, varumärket, segmentering, strategi, krishantering, marknadsföring och kundservice, kundrelationer och värdeskapande, word of mouth, samt framtid..

Syftet med denna rapport var att undersöka lärare och elevers inställning till att använda sociala Medier som ett utav många verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmärksamma sociala Medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill även att lärare och pedagoger i skolan ska få upp ögonen över elevers användning av sociala Medier utanför skolan och elevernas inställning till att använda sociala Medier i skolan. Jag har utgått från syftet och genomfört kvalitativa intervjuer på mina 14 informanter, varav 6 lärare och 8 elever från skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten från intervjuerna så kom jag fram till att mer än hälften av lärarna skulle kunna tänka sig att använda sociala Medier på något sätt i undervisningssyfte.

Utvecklingen av det nya medielandskapet påverkar företags och marknadsförares sätt att bedriva marknadsföring på Internet. Utvecklingen har lett till att konsumenten idag fått mer makt och det krävs mer av företag för att väcka uppmärksamhet. Studien handlar om att skapa en normativ modell för hur företag och marknadsförare kan utnyttja sociala Medier som en del i sin marknadsföring. Vi diskuterar och reflekterar även relevant teori i förhållande till branschexperters syn på sociala Medier samt dess betydelse.Det teoretiska materialet som används är delar ur Internetmarknadsföring, Gerillamarknadsföring samt relationsmarknadsföring. För att ge en tydligare bild av sociala Medier och hur företag och marknadsförare kan utnyttja det presenterar vi representativa illustrationer av sociala Medier.Studien bygger på en kvalitativ metod.

Syftet med denna studie var att undersöka om och hur flickor påverkas av sociala Medier, med inriktning på fenomenen Facebook och Instagram. Studien omfattar 78 stycken enkäter besvarade av flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på olika högstadieskolor i norra Sverige. Resultaten visar att de flesta av flickorna har konton på sociala Medier och använder dessa regelbundet. Nästan alla har tillgång till internet via deras mobiltelefon vilket gör att sociala Medier ständigt är närvarande. Slutsatsen i vår studie visar på att flickornas utseende tycks spela en stor roll när de presenterar sig själva på sociala Medier.

I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala Medier för kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala Medier under en längre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala Medier på olika sätt.

Problembakgrund: Sociala Medier har blivit så viktigt att marknadsförare inte kan bortse ifråndem (Patino, Pitta och Quinones, 2012). Det är viktigt att företag har en klar strategi för hurmarknadsföringen på sociala Medier ska se ut (Setreus, 2011). För att få djupare förståelse kringdet här bör användandet av sociala Medier undersökas.Syfte: Uppsatsen syfte är att undersöka och beskriva konsumenters beteende på sociala Medier,och upplevelser kring företags marknadsföring på sociala Medier.Metod: Undersökningen har en kvalitativ ansats. Urvalet i studien är ett spontant uppsökandeurval av tolv individer, som har deltagit i totalt tre stycken gruppintervjuer med fyra personer ivardera.Slutsatser: Respondenterna i undersökningen använde i huvudsak sociala Medier för att hållakontakten med vänner. De läste varandras profilsidor, och var noga med hur deras egnaprofilsidor såg ut.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala Medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala Medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala Medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av. .

Det blir allt vanligare att kommuner använder sociala Medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala Medier används för spridning av krisinformation på kommunal nivå samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen når kommuninvånarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala Medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som är aktiva i sociala Medier samt med tre i ämnet insatta personer visar på att sociala Medier som kriskommunikationskanaler idag används i relativt liten utsträckning. Det beror, enligt kommunerna, främst på att få kriser drabbat kommunerna sedan användningen av sociala Medier påbörjades.

Denna studie syftar till att underso?ka hur svenska myndigheter arbetade med kriskommunikationen i sociala Medier i samband med stormen Simone, samt vilka la?rdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de la?rt sig av stormen. Metoden som anva?ndes fo?r studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomfo?rts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters kriskommunikation i sociala Medier under stormen Simone.

Under de senaste åren har det utvecklats en rad nya applikationer på internet, så kallade sociala Medier, där användare kan interagera med varandra på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Antalet användare av sociala Medier, ökar ständigt och företag börjar inse potentialen att använda dem i sin marknadsföring. Syftet med denna uppsats var att undersöka och förklara hur marknadsföring i sociala Medier skiljer sig från traditionell marknadsföring samt hur de olika delarna av sociala Medier kan användas i marknadsföringsprocessen. För att kunna göra detta har vi samlat in och studerat både primär och sekundär kvalitativ data. Primär data har vi erhållit genom intervjuer med tre personer som dagligen arbetar med marknadsföring inom sociala Medier.

Sociala Medier innebär ett nytt och revolutionerande sätt att, för svenska serviceföretag, skapa en tvåvägskommunikation med ett stort antal användare. Genom sociala Medier når serviceföretagen ut till fler användare och kan skapa nöjdare kunder. Detta för att serviceföretagen förmedlar en service till kunderna i form av att möta dem i en kanal där de kan föra en dialog. Med rätt strategi, resurser och tillvägagångssätt kan användandet av sociala Medier skapa fördelar till svenska serviceföretag och stärka deras kommunikation och marknadskommunikation mot kunderna..