Det Àr inte alltid sÄ lÀtt som förÀlder att förstÄ de algoritmer (rÀkneuppstÀllningar) som barnen anvÀnder i skolan idag. Hur förÀldrarna kan fÄ hjÀlp med detta Àr en del av denna studie som genomförts med förÀldrar och elever i en femteklass. Syftet med studien har varit att studera vilka olika algoritmer förÀldrarna och eleverna i denna klass anvÀnder. För att fÄ en uppfattning om förÀldrarnas matematikundervisning har lÀroplaner frÄn 1969 och framÄt studerats med fokus pÄ algoritmrÀkning. NÄgra olika algoritmer i de fyra rÀknesÀtten som har behandlats i skolan genom tiderna presenteras, liksom en övergripande historik kring algoritmernas ursprung.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

ProblemHar ekonomerna sĂ„ stor pĂ„verka pĂ„ hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet fĂ„r stĂ„ tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av lĂ€kare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till nĂ„gon förbĂ€ttring eller effektivisering inom sjukvĂ„rden?SyfteSyftet med vĂ„r uppsats Ă€r att undersöka hur ekonomer och lĂ€kare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen pĂ„ anvĂ€ndandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvĂ„rden.MetodVĂ„r uppsats bygger pĂ„ en kvalitativ metod, och vĂ„r primĂ€rdata bestĂ„r av intervjuer med fem personer som jobbar pĂ„ staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i VĂ€rmland. Intervjuerna har skett pĂ„ respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktĂ€r, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNĂ€r det gĂ€ller resultat, Ă€r respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn pĂ„ resultat. Den stora skillnaden hĂ€r Ă€r att lĂ€karna pĂ„ Centralsjukhuset anser att Landstinget i VĂ€rmland vĂ€rderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre Ă€n ett medicinskt resultat, medan de som jobbar pĂ„ staben inte anser att det Ă€r nĂ„gon större skillnad i hur de olika resultaten vĂ€rderas.Styrning med balanserade styrkort var nĂ„got som lĂ€karna pĂ„ Centralsjukhuset gĂ€rna hade varit utan, de menade att det varken lett till nĂ„gon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hĂ„rd frĂ„n lĂ€karna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget.

Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur statligt Ă€gda företag arbetar med hĂ„llbarhetsfrĂ„gor och hur dessa förhĂ„ller sig till affĂ€rsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats anvĂ€nt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer dĂ€r vi har anvĂ€nt oss av en intervjuguide  innehĂ„llande fyra Ă€mnesomrĂ„den som knyter an till uppsatsens frĂ„gestĂ€llning. ÄmnesomrĂ„dena Ă€r företagets mĂ„l, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och strategier, GRI:s ramverk samt hĂ„llbarhetsredovisningens effekter och framtidsutsikter.Empiri: Vi har samlat in vĂ„r empiri genom telefonintervjuer och intervjuer pĂ„ plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie Ă€r Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord dĂ€r vi har trĂ€ffat ansvariga inom hĂ„llbarhetsomrĂ„den pĂ„ respektive företag.Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen pĂ„börjat eller strĂ€var efter att integrera hĂ„llbarhetsfrĂ„gorna i affĂ€rsverksamheten, vilket de anser Ă€r den enda vĂ€gen att gĂ„. Det finns dĂ€remot skillnader pĂ„ hur lĂ„ngt de olika företagen kommit med denna integration.

Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till förÀldrar med kognitiva svÄrigheter. Vi vill i vÄr studie undersöka hur gruppledarna ser pÄ gruppverksamheten, samt fÄ ökad förstÄelse för hur de ser pÄ sin roll som gruppledare. VÄrt syfte med denna undersökning Àr ocksÄ att försöka belysa hur förÀldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi gjort intervjuer med de tvÄ gruppledarna. Vi har Àven fÄtt ta del av ett utvÀrderingsformulÀr som förÀldrarna fyllt i med hjÀlp av gruppledarna under det utvÀrderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgÄngspunkterna vi haft nÀr vi analyserat vÄrt material Àr KASAM och socialkonstruktionism.

Idag vet vi att kommuner kan fÄ ner sina skötselkostnader för sina grönytor och samtidigt skapa attraktiva utemiljöer genom att anvÀnda sig av perenner. I det hÀr arbetet undersöks vad som Àr orsaken till varför det inte finns fler perennplanteringar i Sveriges kommuner och nÀr perennplanteringar fyller sin funktion. Arbetet baseras pÄ en undersökning dÀr ett antal kommuner runt om i Sverige har svarat pÄ frÄgor om hur de anvÀnder perenner i sina planteringar och varför. Kommunernas svar sammanstÀlls i diagram, vars syfte Àr att visa eventuella mönster som i sin tur, förhoppningsvis ger en bild av hur lÀget ser ut generellt. Svaren stÀlls dÀrefter i relation till litteraturen som sammanfattats i en studie. Av resultaten kan vi se att intresset för perenner Àr stort och det beror frÀmst pÄ att de Àr skötselsnÄla. Det estetiska vÀrdet spelar ocksÄ en stor roll.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser pÄ företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar ocksÄ om hur kompetensstrategier kan samverka med affÀrsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer med respondenter frÄn tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare anvÀnder sig av.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap pÄverkas av lÀrares prioriteringar av Àmnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger pÄ lÀrarens instÀllning till artkunskap. Vi tittar ocksÄ nÀrmre pÄ hur naturundervisningen gÄr till och vad som kan ligga bakom lÀrarens val. Data i denna undersökning har inhÀmtats under intervjuer med sju lÀrare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare Är eller pÄ gymnasiet.Studien visar att naturundervisningen pÄverkas i mindre grad av lÀrarens eget intresse men dÀremot i hög grad av vad lÀrarna tror eleverna Àr intresserade av.Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, dÄ eleverna inte kan hÄllas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det Àr inte lÀrarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar pÄverkar dem sjÀlva och naturen omkring oss.

I uppsatsen har tvÄ tidningar, Dagens Nyheter och The Guardian, undersökts och jÀmförts utifrÄn deras rapportering om den pÄstÄdda ubÄtsjakten i Stockholms skÀrgÄrd i oktober 2014. Syftet var att undersöka hur hotbilder framstÀlldes i Dagens Nyheter och The Guardian genom tidningarnas inramning av hÀndelsen. Tre frÄgor besvarades: A) Vad har hÀnt? B) Vem Àr ansvarig? C) Hur ska man agera? Uppsatsen utgick ifrÄn tidigare forskning om hotbilder, och framing anvÀndes bÄde som teori och metod. Med en metod inspirerad av forskaren Baldwin Van Gorps framingmetod analyserades 26 artiklar frÄn Dagens Nyheter och 6 artiklar frÄn The Guardian.

I en rapport frÄn stadskontoret undersöktes möjligheterna att anvÀnda öppen programvara ioffentliga förvaltningar som exempel skolor. Rapporten visade pÄ mÄnga positiva effektermed öppen programvara. Budskapet frÄn rapporten var att offentliga förvaltningar bör vÀrderaöppna programvaror lika med den proprietÀra vid anskaffning. Idag anvÀnds till stor delproprietÀr programvara i skolor. Detta kan stÀlla till ekonomiska problem föl' enskilda elever,dÄ inte alla har samma tillgÄng till den hÀr typen av programvara.

Arbetet behandlar tre icke dödliga vapnen - taser, beanbag och OC-spray (pepparspray) - som kan komma att anvÀndas som sÀrskilda hjÀlpmedel vid polisens vÄldsanvÀndning. Vi har haft en del motgÄngar med vÄr informationsinhÀmntning. De personer inom polisen Àr insatta i dessa tre hjÀlpmedel har, p g a olika skÀl inte kunnat hjÀlpa oss. DÀremot har vi fÄtt hjÀlp frÄn bl a medicinskt kunniga personer (rÀttslÀkare), sÄ vi pÄ sÄ sÀtt har fÄtt uppgifter om hur de sÀrskilda hjÀlpmedlen pÄverkar kroppen fysiskt. Personer inom polisen har kunnat komplettera den information vi hittat pÄ Internet.

Bakgrund: PÄ senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering pÄ utlÀndska lÀnders börser. En börsnotering i USA innebÀr nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig Ät. För att sÀkerstÀlla att utlÀndska företags finansiella redovisning kan förstÄs av amerikanska investerare samt jÀmföras med inhemska företags rÀkenskaper stÀller Securities and Exchange Commission (SEC) krav pÄ att de utlÀndska företagen omrÀknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. DÄ kunskap om US GAAP Àr ovanlig bland svenska redovisare kan denna omrÀkning innebÀra problem.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner arbetar med kompetensutvecklingsinsatser för att skapa karriÀrvÀgar Ät deras medarbetare. Kompetensutveckling Àr ett omrÄde som stÀndigt Àr aktuellt inom organisationer och kan bland annat syfta till att utveckla samt behÄlla befint-lig personal. I bakgrunden redogör vi bland annat för de statliga satsningar som varit centrala i kommuners konstruktion av de nuvarande kompetensutvecklingsinsatserna. Litteraturen inom omrÄdet visar att kompetensutvecklingsinsatser Àr viktiga pÄ bÄde individ och företagsnivÄ. För individen kan en satsning pÄ kompetensutveckling leda till bland annat ökad arbetstill-fredsstÀllelse och minskad upplevelse av stress.

Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av klÀder, fÄr för att stÀrka artisters/bands varumÀrken. Vi kommer Àven studera om en framtida utveckling av merchandise kan stÀrka varumÀrket. För att undersöka detta har vi Àven formulerat en forskningsfrÄga som lyder:? PÄ vilka sÀtt kan ansvariga för merchandise i form av klÀder hantera denna för att stÀrka artisters varumÀrken?Metod:I denna studie har en kvalitativ metod anvÀnts för att kunna gÄ djupare in pÄ Àmnet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ Ätta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen.