Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

ABSTRACT This study is an exam work at the Department of Ecology at the Swedish Agricultural University, Ultuna, Uppsala. The field work was performed in the counties of Uppsala and VĂ€stmanland. Grassland areas, exposed to annual mowing, are known to host a variety of rare and red-listed vascular species. The area of these grassland are, however, decreasing in the landscape due to modern farming. The fact that roadside verges maintain regular mowing has proven to be a successful concept for many rare vascular plant species in this habitat. Vascular plants along roadside verges at the State road network were inventoried due to a government mandate during 1995 and 1996. As a result ?Species rich roadsides? were pointed out.

BakgrundFörskolegÄrden erbjuder barnen motorisk trÀning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och stÀndigt förÀnderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptÀckarlustan hos sÄvÀl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptÀckare i barnens lek och det stÀlls krav pÄ de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte Àr att ta reda pÄ hur barnen, med tyngdpunkt pÄ motorisk utveckling, anvÀnder förskolans lekplatser. Syftet Àr vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemÄl, gÀllande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgÄr frÄn en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet bestÄr av tolv stycken femÄriga pojkar och flickor, pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse pÄ förskolegÄrden i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta Àr sysselsatta med nÄgonting som de sjÀlva valt att göra under uteleken.

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Denna uppsats har sitt ursprung i att Kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna i Göteborg tog kontakt med institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. De hade en önskan om att nÄgra studenter skulle ta pÄ sig uppgiften att undersöka om deras stödinsatser i form av handledning, feedback och utbildning var tillrÀckliga. Vi tyckte att uppdraget var intressant dÄ vi alla tre har erfarenheter frÄn mÀnniskobehandlande organisationer och pÄ nÀra hÄll sett hur viktiga dessa mellanmÀnskliga relationer Àr. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vÄr datainsamlingsmetod bestod i att skicka ut enkÀter till 112 kontaktpersoner inom kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna. Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka om kontaktpersonerna fÄr de verktyg i form av handledning, feedback och utbildning de behöver för att utföra sina uppdrag pÄ ett bra sÀtt.

SAMMANFATTNINGPia Carlsson & Carina Lindström"- Hoppsan, hÀr fick jag en timme, vad ska jag göra dÄ?"En undersökning om hur förskollÀrare tar tillvara tiden med och utan barn."- Oops, here I was given an hour, what should I do?"A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children.Antal sidor: 39Vi har bÄda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo Är och i vÄr profession samt pÄ vÄra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska rÀcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna nÄgot som stÀn-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollÀrare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker Àven oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, dÀr "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". DÀrför ville vi undersöka hur förskollÀrare förhÄller sig till tid och deras syn pÄ syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete.

Sverige Àr ett demokratiskt land med en grund i demokratiska vÀrderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av demokratiska synsÀtt. Demokrati i skolans vÀrld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Problematiseringen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder nÄgra riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebÀr att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frÄgan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien Àr att undersöka hur fem pedagoger i Ärskurserna ett till sex resonerar och berÀttar om elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Studiens syfte Àr att undersöka om utvalda lÀrosÀten genom sitt utbildningsinnehÄll, pÄ ett likvÀrdigt sÀtt, förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare. ForskningsfrÄgorna Àr ?Fokuserar olika svenska lÀrosÀten i samma utstrÀckning pÄ begreppet specialpedagogen som utvecklingsledare? Om inte: Vad skulle det kunna bero pÄ??. För att finna svar pÄ forskningsfrÄgorna studeras utbildningsdokument frÄn fyra lÀrosÀten. De metoder som anvÀnds Àr innehÄllsanalys och kvalitativ textanalys. Studien Àr teoretiskt förankrad i verksamhetsteori, men dÄ endast dokument har studerats kan vi bara sÀga oss vara inspirerade av denna teori. Studiens resultat visar att utvalda lÀrosÀten, utifrÄn dokumenten, inte pÄ ett likvÀrdigt sÀtt förbereder blivande specialpedagoger för uppdraget som utvecklingsledare.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i tvÄ olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mÄngfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle. Vi valde att jÀmföra tvÄ förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sÀtt att tÀnka kring uppdraget avseende kulturell mÄngfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige dÀr majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har förÀldrar som ocksÄ gjort det. Syftet med arbetet Àr att via intervjuer nÀrma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mÄngfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrplattan kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lÀrande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhÄllningssÀtt inverkar pÄ barnens möjlighet till lÀrande kring lÀrplattan. Pedagogernas syn pÄ fördelar och nackdelar gÀllande lÀrplattan granskas. Studiens frÄgestÀllningar besvarades utifrÄn den sociokulturella teorin.