Sedan Sveriges första reglerade börs grundades 1863 har de lagar och föreskrifter som gÀller börsintroduktion och handel med vÀrdepapper till stor del anpassats efter de nya tidernas förutsÀttningar och behov, inte minst efter gemensamma EU-regler till följd av ökad globalisering och internationalisering. Handeln med vÀrdepapper Àr ocksÄ ett utav Sveriges mest reglerade omrÄden, med stort offentligt inflytande och mÄnga kontrollverksamheter. Trots denna genomgripande reglering, bÄde nationellt och globalt, finns en viktig del i företagsvÀrldens utveckling som nÀrmast tycks ha förbisetts: IT-revolutionen.Denna uppsats syftar till att bistÄ smÄ till medelstora företag med ett antal verktyg, för att de sjÀlva ska kunna föra diskussioner kring vilka ÄtgÀrder som kan bli nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla lÀmplig hantering av IT och datasystem, dÄ en börsnotering stundar. Fokus kommer att ligga pÄ smÄ till medelstora svenska företag inom dagligvarusektorn, vilka avser att noteras pÄ stockholmsbörsens Small Cap  lista.Det finns idag endast ett fÄtal lagar eller regler som rör IT och data i samband med börsnoteringar. Bland dem kan nÀmnas att viss information krÀvs pÄ företagets hemsida samt att en loggbok skall föras över vem som delges information och nÀr.

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse frÄn dessa regler och rutiner som ett brott som leder till nÄgon form av sanktion. NÀr det finns en allmÀn uppfattning om att det Àr acceptabelt att avvika frÄn dem Àr det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.AvgrÀnsningar: Vi kommer inte att behandla nÄgra juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror pÄ att uppsatsens genomförande har ett begrÀnsat tidsomfÄng.Metod: Med tanke pÄ att vÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr relativt outforskat och att det dÀrför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att anvÀnda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansÄg att intervjuer skulle ge ett bÀttre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

För att överleva pÄ dagens konkurrensutsatta marknad mÄste företag tillÀgna betydande resurser till produktutveckling. Det gÀller för företagen att tillverka produkter som marknaden efterfrÄgar till rÀtt pris och rÀtt kvalitet. Beslut som fattas under produktutvecklingen pÄverkar de framtida tillverkningskostnaderna för produkten och blir pÄ sÄ vis vÀldigt betydelsefulla. Target Costing Àr en metod för att bearbeta kostnader vid utveckling av produkter i enlighet med marknadens preferenser. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida Target Costing kan leda till minskad osÀkerhet vad gÀller beslutsfattande vid produktutvecklingar.

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

EDI (Electronic Data Interchange) Àr ett sÀtt att elektronisk överföra affÀrsdata direkt mellan olika företags datasystem. För mÄnga mindre företag med begrÀnsade resurser, har understandarder som Edifact och XML visat sig vara alltför kostsamma, tidskrÀvande och komplicerade investeringar. Under senare tid har det kommit nya alternativ som sÀrskilt ska underlÀtta för dessa företag att bedriva e-affÀrer. En sÄdan lösning Àr ebXML (Electronic Business using XML). FrÄgan Àr om ebXML Àr eller kommer att bli ett bÀttre alternativ Àn Edifact, lÀmpat för de mindre företagens behov och förutsÀttningar.

Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera vÄra respondenters instÀllningar i frÄgan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME Àr tillrÀckligt motiverad för att den skall vidmakthÄllas. Undersökningen syftar ocksÄ till att dra slutsatser om varför Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi Àven ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan detta faktum och respondenternas instÀllning i frÄgan. Teori: För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi tagit utgÄngspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pÄgÄende debatten.

Ett företag kan göra sina för- och efterkalkyler i MPS-systemet eller i ekonomisystemet. Hur den ekonomiska uppföljningen Àr fördelad mellan de olika systemen Àr helt upp till företaget med avseende pÄ företagets olika behov och krav.Den centrala delen av detta examensarbete Àr de besöksintervjuer som genomförts pÄ fyra utvalda företag. Dessa intervjuer ligger till grund för mitt resultat och analys. UtifrÄn det insamlade materialet har jag besvarat den frÄgestÀllning jag hade: Hur hantering med för- och efterkalkyler sköts samt hur ekonomisk uppföljning Àr fördelad mellan MPS-system och ekonomisystem.Det resultat och slutsatser som jag kommit fram till finns presenterat i denna rapport. Det visade sig att de undersökta företagen sköter arbetet med förkalkyler noggrant.

Sammanfattning EDI Àr ett vÀlkÀnt och beprövat sÀtt för företag att automatisera sina affÀrsprocesser. Det Àr ocksÄ vÀlkÀnt att EDI Àr dyrt att bÄde inverstera i och att anvÀnda. EDI anses ocksÄ som krÄngligt att lÀra sig och att förstÄ. Detta har gjort att EDI aldrig riktigt har slagit igenom bland smÄ och medelstora företag. Det internationella standardiseringsprojektet ?ebXML?, som sponsras av bland annat av UN/CEFACT och OASIS, har slÀppt ett ramverk för hur XML ska kunna anvÀndas för elektronisk handel, Àven B2B.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ansvariga personer för företagens outsourcingsprojekt utvÀrderar outsourcingen och om dess kriterier Àndras under projekttiden. Metod: Abduktiv metod med frÀmst kvalitativ datainsamling genom intervjuer. Slutsats: Det dominerande motivet bakom outsourcingen för de undersökta företagen Àr kostnadsbesparing. I början av projektet och vid leverantörsvalet undersöks ocksÄ detta motiv. Under projektets gÄng utvÀrderas det som specificerades i avtalet mellan företaget och leverantören, vilket Àr mest mÀtbara kvalitetspunkter och fokus har dÀrmed skiftat frÄn det ursprungliga motivet..

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Företag som exporterar varor Àr utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförÀndring sÄ kommer det att pÄverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsÀtta sig i den valuta som företaget exporterar i sÄ kan företaget neutralisera valutarisken pÄ hela sin ekonomiska exponering. FrÄn exportrÄdets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasÀkra sig genom att skuldsÀtta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte vÀljer att placera skulder i utlÀndsk valuta.I stora drag Àr vÄra slutsatser att företagen vÀljer att sÀkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssÀkring eller dylikt.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Syftet med detta arbete Àr att identifiera och analysera de kostnader som fÄngas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte Àr att ge förslag pÄ vad som kan förbÀttras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning Àr analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstÄnden i omvÀrlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar frÀmst pÄ stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig Ät frÄn den traditionella uppfattningen pÄ grunde av olika resursbegrÀnsningar. Vidare kan det Àven antas att hög- teknologiska företag avviker frÄn den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, frÀmst beroende pÄ produkternas servicekaraktÀr och pÄ graden av kompetens som finns i dessa företag. DÀrför uppstÄr intresset att i den hÀr uppsatsen undersöka hur högteknologiska smÄföretag inter- nationaliserar sin verksamhet.

Denna studie har som mÄl att ta fram en teoretisk modell för hur smÄ- till medelstora företag i norra Sveriges inland pÄ ett enkelt sÀtt kan arbeta för att effektivisera sina logistikflöden kopplat till distribution och materialplanering. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur SMF och deras kapitalbindning pÄverkas av deras lokalisering och att utifrÄn det formulera en teoretisk modell som ska hjÀlpa denna typ av företag att förbÀttra anvÀndandet och utveckla sina resurser med avsikt att reducera bundet kapital. Modellen kommer att grundas pÄ de problem vi finner hos dessa företag samt pÄ befintliga teorier..