Företag Àr stÀndigt pÄ jakt efter teknologier som kan minska deras kostnader, inteminst för informationsteknologier. Molnet har de senaste Ären utmÄlats som entrendig kostnadsbesparare och nyttohöjare. Denna uppsats innehÄller enundersökning om hur smÄ till medelstora företag uppfattar risker och möjligheter medmolnteknologi samt hur dessa relaterar till verkligheten. Vi ska med hjÀlp avintervjuer och ett grundlÀggande teoriarbete försöka bringa klarhet i mÄnga av defrÄgor som finns kring molnet. Resultatet skall kunna vara ett stöd för företag som villflytta ut delar av sin verksamhet men inte i nulÀget har kunskap om detta..

The purpose of this study was to gain a better understanding of how medium-sized construction companies adapt and how they choose to reorganize their operations in relation to the recession. The study has as its theoretical starting point theories about organizational learning, the impact of the economy on construction companies and strategies for dealing with recessions. The method used to conduct the study was semi-structured interviews with representatives from 15 different construction companies. The results of the study show that they used several strategies to adapt and reorganize the business in accordance with the recession. Some construction companies had to make cost savings as a result of the recession.

Revision handlar om att revisorn ska bedöma huruvida den ekonomiska information som företaget lÀmnar Àr trovÀrdig och om styrelse och VD sköter sina Ätaganden gÀllande förvaltningen. Företagaren Àr inte alltid tillrÀckligt insatt i vad revisorn egentligen ska granska och i vilken utstrÀckning. DÀrför kan det hÀnda att den revisionsansvarige pÄ företaget förvÀntar sig mer av revisionen, detta Àr vad som kallas ett förvÀntningsgap. Syftet med uppsatsen var att beskriva om ett förvÀntningsgap finns och att vidare förklara vilka faktorer som kan ligga bakom ett förvÀntningsgap. Resultatet av undersökningen visade att det faktiskt existerade ett förvÀntningsgap bland revisionsansvariga.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillÀmpats. UndersökningsÄren Àr 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit smÄ och medelstora företag pÄ den svenska marknaden. Slutsatsen Àr att det inte föreligger nÄgon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag..

Författarna har kommit fram till att smÄ innovativa banker kan omorganisera sina resurser genom en urvalshÀndelse eller ett strategiskt val sÄ att dynamiska förmÄgor uppstÄr. Dessa dynamiska förmÄgor pÄverkar i sin tur och kan Àven utgöra kritiska resurser som föder förmÄgorna; innovations-, produktions- och marknadsledningsförmÄga. Dessa tre Àr i sin tur grunden till konkurrensfördelar hos smÄ och medelstora företag. Slutsatserna illustreras genom en av författarna konstruerad modell..

Sammanfattning EDI Àr ett vÀlkÀnt och beprövat sÀtt för företag att automatisera sina affÀrsprocesser. Det Àr ocksÄ vÀlkÀnt att EDI Àr dyrt att bÄde inverstera i och att anvÀnda. EDI anses ocksÄ som krÄngligt att lÀra sig och att förstÄ. Detta har gjort att EDI aldrig riktigt har slagit igenom bland smÄ och medelstora företag. Det internationella standardiseringsprojektet ?ebXML?, som sponsras av bland annat av UN/CEFACT och OASIS, har slÀppt ett ramverk för hur XML ska kunna anvÀndas för elektronisk handel, Àven B2B.

Bakgrund SmĂ„ företag Ă€r en stor del av det svenska nĂ€ringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent stĂ„r de för 40 procent av omsĂ€ttningen och de anstĂ€llda i det svenska nĂ€ringslivet. Det hĂ€r innebĂ€r stor konkurrenskraft gentemot de smĂ„ och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de smĂ„ och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer pĂ„ marknaden dĂ„ de pĂ„verkar marknadens ekonomiska tillvĂ€xt, innovation, sysselsĂ€ttning och sociala interaktion. Vi kan Ă€ven se svĂ„righeter för smĂ„ företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, frĂ„n stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillvĂ€xthinder. DĂ„ konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka smĂ„ företagares konkurrenskraft pĂ„ den svenska detaljhandelsmarknaden.Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för smĂ„företag inom detaljhandeln pĂ„ den svenska marknaden.MetodArbetet utgĂ„r frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgĂ„ngs punkt i sekundĂ€rdata genom en litteraturstudie.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

I och med att immateriella tillgÄngar inte redovisas i balansrÀkning och vÀrdet av dessa tillgÄngar Àr svÄra att mÀta, anses vÀrderingen av immateriella tillgÄngar vara ett svÄrt uppdrag att genomföra. Dessutom baseras kreditbedömningen pÄ en uppfattning om framtiden vilket kan innebÀra att ett och samma tjÀnsteföretag fÄr olika vÀrde frÄn olika kreditgivare. DÀrför blir det problematiskt att bedöma dessa tillgÄngar, som inte finns redovisade i balansrÀkningen, vid en kreditgivning. Vi kan se att vÀrderingsprocessen gÄr till pÄ ungefÀr samma sÀtt i alla de fem bankerna inför en kreditgivning. Det Àr frÀmst faktorer som kassaflödet, ÄterbetalningsförmÄgan och eventuella risker som tas hÀnsyn till vid en kreditbedömning. Det Àr inte heller nÄgon direkt skillnad mellan vÀrderingsprocessen i tjÀnsteföretag mot hur det gÄr till i tillverkande företag..

Ett sÀtt att ta tillvara pÄ de anstÀlldas problemlösningsförmÄga och kreativitet Àr att anvÀnda sig av förslagsverksamhet. Förslagsverksamhet Àr ett system för insamling, bedömning och ersÀttning för förslag som kommer frÄn de anstÀllda i företaget. Förslagsverksamheten utvecklades kraftigt under 1980-talet vilket forskaren Göran Ekvall fÄngade upp i sina studier pÄ Vattenfall och Volvo (1987-1992). Centralt för Ekvalls studier var att ansvaret för förslagsverksamheten delegerades till personer hierarkiskt sett nÀrmare förslagsstÀllaren. Ur Ekvalls studier har fyra dimensioner kunnat urskiljas: Bedömnings- och vÀrderingsprocessen, belöningen, inlÀmningsproceduren och ledningens engagemang.SyfteI denna uppsats har vi undersökt pÄ vilket sÀtt förslagsverksamheten har utvecklats i svenska tillverkande företag under de senaste tio Ären.

I den tillverkande industrin stÀller idag kunder krav pÄ korta leveranstider samtidigt som de tillverkande företagen ser tid som en begrÀnsad resurs. Detta innebÀr att företag tvingas fokusera pÄ att reducera ledtiden och dÀribland produktionsledtiden. Vid tillverkning av kundanpassade produkter finns inte möjligheten att hÄlla lager för att snabbt kunna besvara kunders efterfrÄgan och dÀrför mÄste dessa företag strÀva efter att effektivisera sina processer för att reducera ledtiden.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ledtiden kan reduceras i ett produktionssystem för kundanpassade produkter. TvÄ frÄgestÀllningar har upprÀttats för att uppfylla syftet:1. Vilka möjliga orsaker finns till lÄnga ledtider i ett produktionssystem som tillverkar kundanpassade produkter?2.

Bakgrund och problem: Designens potential som strategisk resurs har pÄ senare tid börjatuppmÀrksammas allt mer. I takt med att designanvÀndandet ökar i företagens differentieringsarbeteökar Àven behovet av kunskap om hur företag pÄ bÀsta sÀtt kan tillvarata och utnyttjadesign som ett effektivt konkurrensmedel. Tidigare forskning kring företags motiv och argumenttill att outsourca design eller bygga upp en intern designavdelning Àr begrÀnsad. DÀrföransÄg vi det viktigt att detta omrÄde uppmÀrksammades och studerades grundligare.Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva skillnader och likheter ur ett design managementperspektivmellan tre tillverkande företag som anvÀnder nÄgon typ av industriell designi sin produktutveckling. TvÄ av dessa har interna designavdelningar och ett företag köperin design pÄ konsultbasis.Metod: Fallstudier omfattande tre tillverkande företag har genomförts.

Titel: Finansiella mĂ„tt ?en studie av intern och extern anvĂ€ndningFramlĂ€ggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poĂ€ngFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete Ă€r tvĂ„delat. Å ena sidan vill vi öka förstĂ„elsen för vilka mĂ„tt företagen vĂ€ljer att kommunicera utĂ„t och stĂ€lla dessa i relation till de mĂ„tt företagen verkligen anvĂ€nder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns nĂ„gon skillnad i tillĂ€mpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter Ă€garandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebĂ€r att vi utifrĂ„n litteratur pĂ„ omrĂ„det har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkĂ€ter.

Syfte: Att belysa problem och möjligheter med att uppfölja kostnadsstÀllestruktur sÄ den stöder organisationen, ansvarsfördelningen och ger en struktur som underlag till produktkalkylering.Metod: Vi har anvÀnt kvalitativ metod i arbetsprocessen. Genom intervjuer har vi skaffat underlag för fallstudien. Dessutom fick vi tillgÄng till företagets databas.Resultat & slutsats: Ovako bör minska ner antalet kostnadsstÀllen pÄ varje sektion samt göra en översyn av strukturen sÄ att denna stÀmmer bÀttre överens med arbetssÀttet i hantering av produktkalkyler.Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om det Àr lika viktigt för andra företag att följa upp kostnadsstÀllestrukturen och anpassa den till produktkalkyler.Uppsatsens bidrag: Vi har tillÀmpat teorier inom produktkalkylering pÄ ett tillverkande företag i Sverige (GÀstrikland). Dessutom har vi undersökt hur kostnadsstÀllestrukturen pÄverkar upprÀttandet av produktkalkyler..

Redovisning av leasing ? efter form eller substans? RR 6:99 innehÄller kriterier som ger ut-rymme för tolkning. Vid redovisning av finansiell leasing ska leasingobjektet tas upp i balansrÀkningen och operationella leasingavtal ska redovisas i sin helhet i resultatrÀkningen. Syftet har varit att förklara varför en del företag redovisar finansiell leasing off-balance. VÄr studie har angripits genom en enkÀtundersökning riktad till 67 börsnoterade industriföretag, svarsfrekvensen var 54%.