Marknaden för industriella distributörer har upplevt stora förÀndringar under de senaste decennierna. Trots att industribolag nu har större möjligheter att sÀlja direkt via internet har distributörerna generellt sett stÀrkt sin position av flera anledningar. Forskningen har emellertid föresprÄkat att det Àr starka samarbeten som skapar vÀrde i distributionskanalen. I huvudsak har detta pÄvisats med kvantitativa studier och forskare har dÀrför efterfrÄgat kvalitativa ansatser.Delvis med mÄlet att fylla detta forskningsgap utfördes en fallstudie om ABB Low Voltage Products distributörsförsÀljning av produktkategori Pilot Devices, som bland annat innefattar tryckknappar. Pilot Devices valdes eftersom de Àr typiska distributörsprodukter i flera avseenden.

Titel: Best Practice inom Benchmarking; Hur smÄ och medelstora företag anvÀnder förebilder och jÀmförelserNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Robert Eriksson & Evelina SkoglundHandledare: Tomas KÀllqvist & Stig SörlingDatum: 2015 ? januari.  Syfte: Enligt tidigare forskning existerar det en problematik för SME att anvÀnda konceptet benchmarking, de befintliga modeller och tillvÀgagÄngssÀtt Àr frÀmst anpassade för större organisationer. Syftet med studien Àr dÀrmed av skapa en förstÄelse kring hur SME arbetar med förebilder och jÀmförelser i enlighet med best practice.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv och anvÀnder en deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanstÀlla den tidigare forskningen under teman.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Kostnader för bristande kvalitet kan kontrolleras i företagen med mÀtningar för att fÄ indikationer pÄ om nÄgot behöver ÄtgÀrdas eller förbÀttras för att minska kvalitetsbristkostnaderna och i sÄ fall vad. För att genomföra mÀtningar av dessa kostnader krÀvs information om de olika parametrar som orsakar att kvalitetsbristkostnader uppstÄr. Syftet med denna undersökning var att ta fram en arbetsprocess för att kartlÀgga information för mÀtning av interna kvalitetsbristkostnader i ett tillverkande företag. Undersökningen har genomförts som en fallstudie pÄ ett företag med hjÀlp av dokumentanalyser och intervjuer. Arbetet resulterade i en arbetsprocess som togs fram utifrÄn den genomförda undersökningen och som Àr tÀnkt att underlÀtta för företag i deras arbete med uppstartning av kvalitetsbristkostnadsmÀtningar.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i smÄ aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste Ären. Debatterna har sin grund i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv som tillÄter lÀnderna att undanta de smÄ och medelstora företagen frÄn revisionsplikten. MÄnga av Europas lÀnder har valt att utnyttja regeln och idag Àr det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas Äsikter Àr de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mÀngden. Syftet med den hÀr rapporten Àr dÀrför att föra fram redovisningskonsulternas Äsikter nÀr det gÀller revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen. För att fÄ svar pÄ syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och dÀrefter jÀmfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts pÄ omrÄdet..

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den sprÄkliga drÀkten imatematiska textuppgifter inverkar pÄ elevernas förmÄga att lösa uppgiften.Fokus i undersökningen har lagts pÄ elever i matematiksvÄrigheter. UtifrÄn teorier om olika svÄrigheter som sprÄkets utformning kan ge inommatematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen pÄkategorierna signalord, kontextualisering och förstÀrkning av bild. Sex uppgiftervaldes ut frÄn lÀromedel för att omformuleras i ytterligare tvÄ varianter vardera.Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i Ärskurs fyra dÀreleverna fick lösa sex uppgifter. UtifrÄn resultatet valdes elever ut förkvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i dendefinierade mÄlgruppen. Resultatet visar att eleverna har lÀttare att hitta svar nÀr det finns ett signalord iuppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del kÀnnertilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte gÄr att lösa.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur svenska medelstora företag i en förÀnderlig omgivning hanterar situationer dÀr det krÀvs information, direktiv och beslut frÄn kinesiska myndigheter. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer med valt fallföretag och utvalda experter. Vidare har litteraturstudier givit oss en teoretisk referensram. Uppsatsen har resulterat i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

FöretagsförvÀrv av smÄ och medlestora företag Àr en stÀndigt aktuell frÄga. I Sverige berÀknas antalet företagsöverlÄtelser vad gÀller smÄ och medelstora företag kraftigt öka de kommande Ären, frÀmst beroende pÄ det stora antalet företagsÀgande fyrtiotalister som kommer att gÄ i pension. Denna framstÀllning beskriver olika förvÀrvsmetoder ur ett skattemÀssigt perspektiv samt vilka kriterier som presumeras för olika förvÀrvsmetoder och vad för beskattningskonsekvenser som kan komma att utlösas. VÄr intention med uppsatsen har varit att utreda hur stort inflytande beskattningskonsekvenserna har pÄ valet av förvÀrvsmetod samt vilka andra parametrar som inverkar. För detta ÀndamÄl valde vi att intervjua pÄ omrÄdet allmÀnt erkÀnda personer.

Det hÀr arbetet handlar om hur ett företag kan minska sina lager men fortfarande tillfredstÀlla kunderna. Arbetet kommer Àven ta upp vilka olika typer av lager det finns och varför ett sÀkerhetslager Àr bra att ha.Det finns tre mÄl som de flesta tillverkande företagen vill uppnÄ för att förbÀttra sin konkurrenssituation och generera hög lönsamhet:1. Hög service nivÄ mot kunderna2. LÄg kapitalbindning i lager3. Den mest kostnadseffektiva operationsföljden, med de kortaste stÀlltidernaProblemet med de tre ovanstÄende punkterna Àr att de motarbetar varandra.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur stor andel av de smÄ och medelstora aktiebolagen som kommer att vÀlja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trÀtt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.Kvantitativ metodVÄr undersökning tyder pÄ de flesta företag Àven i fortsÀttningen kommer att vÀlja att genomföra revision i sina företag Àven efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna mÄste anpassa sina tjÀnster mer efter företagens önskemÄl eftersom de kommer att konkurrera pÄ en helt ny marknad..

Detta arbete gÄr ut pÄ att undersöka om det Àr möjligt att förbÀttra strategisk och taktisk styrning genom systemstöd som anvÀnder datalager och möjliggör analys av nyckeltal och simulering i du Pont scheman. Systemet skall presentera BAS-nyckeltal grafiskt och i du Pont scheman och skall möjliggöra avvikelseanalys i nyckeltal. Data skall extraheras frÄn affÀrssystem periodiskt, t.ex. mÄnadsvis, och tillsammans med alla BAS-nyckeltal lagras i ett datalager. Det skall ocksÄ vara möjligt att lagra budgeterade nyckeltal.

This study presents a holistic view of which factors small and medium-sized enterprises (SMEs) have to consider, in moving their customer order decoupling point (CODP) further from the customer, thereby becoming more customized. The study also investigate whether SMEs and larger enterprises differ in the strategic questions relating to what influences an enterprise to become more customized, which prerequisites are required and which problems enterprises should anticipate and prepare for. These questions are important, given that strategic change is challenging, and can take considerable time to accomplish; it therefore needs to be based on the right decisions. This study is motivated by the fact that the markets SMEs are selling to tend to become more and more complex and harder to anticipate. Increased globalisation and use of IT and ICT have lead to greater uncertainty in customer demand.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..