Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Bakgrund: AvstÄndet mellan lÀnder har försvunnit och vÀrlden har blivit mer homogen i och med globaliseringen. MÄnga studier och praktiska exempel visar pÄ att det fortfarande finns betydande skillnader i sÀttet att göra affÀrer, liksom i sÀttet att leda och organisera verksamhet i olika lÀnder. Företag konfronteras dÀrmed med mÄnga viktiga frÄgor i samband med ett internationaliseringsbeslut. Marknadsinformation spelar en central roll för företags utlandsetablering dÄ kunskap om kunder, konkurrenter, intressenter samt om den institutionella och kulturella miljön ger företag starka konkurrensfördelar pÄ marknaden. Allt fler företag inser vikten av att bevaka och analysera förÀndringar i omvÀrlden för att kunna ta vÀl underbyggda beslut under internationalisering.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Denna rapport beskriver och undersöker olika sÀtt att anvÀnda online 3D i webbpresentationer. 3D stÀlls emot vad som ibland brukar kallas 2,5D (Man fotograferar en produkt ur olika vinklar för att fÄ en serie med bilder som kan ge en fiktiv 3D upplevelse). Rapporten ger bakgrund och historia över online 3D teknologi, ger en översikt över marknaden för online produktpresentationer idag och försöker ge en ögonblicksbild av situationen i andra kvartalet 2007 över en snabb förÀnderlig marknad. Fyra olika 3D system stÀlls mot varandra med hjÀlp av praktiska kodexempel och avslutas med en helhetslösning för dynamisk generering av webbsidor. MÄlgruppen Àr programmerare och webbutvecklare som tar fram material för smÄ och medelstora företag..

MÄnga smÄ- och medelstora företag har idag en hemsida. För att en hemsida skall vara ett effektivt kommunikationsmedium med kunder krÀvs dock att den Àr uppdaterad. Vi anser att mÄnga företag ej förutser vilka resurser som krÀvs för att hÄlla sidan uppdaterad. Vi vill dÀrför kartlÀgga vilka problem företag i dagslÀget upplever att de har med sitt uppdateringsarbete. Vi vill dÀrefter se om det finns en möjlig lösning i verktyget Smelink WEB ifrÄn Smelink AB, som sÀger sig underlÀtta webbnÀrvaron för denna typ av företag. För att undersöka ovanstÄende frÄgestÀllning har vi valt att gÄ ut med en enkÀtundersökning rörande hur uppdateringsarbetet gÄr till i tvÄ grupper av företag. Den ena företagsgruppen anvÀnder sig utav Smelinks verktyg och i den andra företagsgruppen vet vi ej hur uppdateringsarbetet gÄr till. DÄ vi sammanstÀllt resultatet kunde vi konstatera att det ej fanns nÄgra omfattande problem rörande uppdateringsarbetet hos de företag som vi undersökt.

Bakgrund: PrestationsmĂ€tning och utvĂ€rdering Ă€r ett Ă€mne som varit under stor debatt desenaste Ă„rtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980?talet, dĂ€r den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteĂ„rtiondena vĂ€xt fram som en lösning pĂ„ de problem som kan uppstĂ„ nĂ€r utvĂ€rdering skerbaserat pĂ„ enbart finansiella mĂ„tt. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tten haren tendens att leda till beteendeproblem, nĂ„got som fĂ„tt samlingsnamnet ROI?beteende.ÖverensstĂ€mmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom omrĂ„det och vi finner det dĂ€rmed av intresse att undersöka anvĂ€ndningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av anvĂ€ndningen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och beskriva vilka prestationsmĂ„tt som anvĂ€nds avföretag och vilka eventuella mĂ€t? och beteendeproblem som upplevs vid tillĂ€mpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tt.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Kraven pÄ flexibilitet och kvalitet ökar inom tillverkningsindustrin. I den vÀrdekedja som parterna samverkar i mÄste underleverantörerna stÀndigt förbÀttra sina interna och externa processer för att skapa lösningar som möter kundernas behov. Flexibilitet och enkelhet Àr ledord och för detta krÀvs att nya affÀrsmodeller och strategier utvecklas. I den hÀr studien undersöks hur uthyrningsmodeller för tillverkande industri kan se ut och ifall de kan vara ett sÀtt att skapa tÀtare kundrelationer och nya affÀrsmöjligheter. I studiernas första skede identifierades att det för tillfÀllet inte fanns aktiva uthyrningsmodeller som var anpassade för tillverkningsindustrin.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla sÀrskilda standarder som Àr lÀmpliga att anvÀndas av smÄ och medelstora företag dÄ de tar fram sina finansiella rapporter. UtgÄngspunkterna i undersökningen Àr att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och mÄlen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Syftet Àr vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag. Metod: För att uppnÄ syftet har en dokumentundersökning genomförts dÀr empirin i första hand bestÄr av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för smÄ och medelstora företag.

Vilken strategi ett tillverkande företag arbetar efter kan variera och bero pÄ en mÀngd olika faktorer. En effektiv tillverkning kan bli komplicerad nÀr marknaden efterfrÄgar allt mer skrÀddarsydda produkter med varierande egenskaper. För att bemöta denna typ av komplexitet finns en rad strategier och modeller som har fÄtt global spridning. En av dessa strategier Àr lean production, ett begrepp som vuxit fram utifrÄn studier genomförda pÄ den japanska tillverkningsindustrin.I denna studie undersöktes varför lean production valdes som styrningsfilosofi i ett svenskt tillverkande företag, vilka förÀndringar detta inneburit samt vilka Äsikter som fanns kring förÀndringsarbetet. Insamling av empiri har skett genom att genomföra en fallstudie pÄ företaget Trioplast Sifab.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.