Syftet med denna studie var att undersöka offentliganstÀlldas upplevelser av en gemensamt antagen vÀrdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mÄl samt vilka faktorer som pÄverkade deras möjligheter att tillÀmpa vÀrdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anstÀllda frÄn en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att vÀrdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna sÄg inte vÀrdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, dÄ de i huvudsak agerade utifrÄn erfarenhet och sin egen etik och moral för samhÀllet och medborgarnas bÀsta.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och hur medarbetarna förmedlar varumÀrket. Stockholm stad anvÀnder visionen "Ett Stockholm i vÀrldsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

För företag idag Àr det av stor betydelse att ha en fungerande interninformation. Syftet med denna studie var att belysa hur butikschefer och medarbetare i ett företag upplevde och definierade sin interninformation samt se hur interninformationen fungerade i nutiden och hur de efterstrÀvade att den borde fungera i framtiden. MÄlet var Àven att belysa vilka informationskanaler som ansÄgs vara mest informativa och fungerande. Elva intervjuer genomfördes och dÀrefter analyserades data med hjÀlp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att de intervjuades upplevelse av interninformationen var positiv.

Bakgrund UtifrÄn de politiska mÄlen; att öka inflytande och delaktighet, beslutades i Göteborgs Stad att skapa den ?nya Àldreomsorgen? genom att införa ett Salutogent perspektiv.Syfte Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur genomförandet av projektet Salutogent perspektiv (som avser till att införa ett salutogent förhÄllningssÀtt inom Àldreomsorgen i Göteborgs Stad) uppfattas av medarbetarna.FrÄgestÀllningar- Vad har medarbetarna för erfarenhet av projektet Salutogent perspektiv?- Hur uppfattar medarbetarna att de har fÄtt introduktion till det salutogena förhÄllningssÀttet? - Hur upplever medarbetarna att det salutogena förhÄllningssÀttet tar sig i uttryck i det dagliga arbetet och hur skiljer det sig ifrÄn det gamla?Metod Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta halvstrukturerade intervjuer av medarbetare inom hemtjÀnst och Àldreboende. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av teorier om hÀlsa, förÀndringsarbete och empowerment.Resultat Medarbetarna kÀnner till projektet men det finns en osÀkerhet om dess innehÄll. Introduktion till det salutogena förhÄllningssÀttet har majoriteten fÄtt frÄn sin enhetschef pÄ varierande sÀtt. För medarbetarna handlar det salutogena förhÄllningssÀttet om att lÀgga tillbaka makten till omsorgstagaren.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

NöjesfÀlt har ofta uttalade servicekoncept vars syfte Àr att dess gÀster ska fÄ en service av hög kvalitet för att nöjesfÀltet som helhet ska vara underhÄllande, och inte enbart de Äkattraktioner och andra nöjen som erbjuds. Syftet med denna studie var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur ledarskapet ser ut som anvÀnds av operativa mellanchefer pÄ nöjesfÀlt för att motivera de understÀllda medarbetarna att förmedla en hög nivÄ av service till gÀsterna de möter i sitt dagliga arbete. De respondenter som valdes ut för undersökningen arbetade samtliga pÄ Skara Sommarland under sÀsongen 2012 och hade positioner som operativa mellanchefer vilka benÀmndes teamledare eller bitrÀdande restaurangchef. Skara Sommarland anvÀnder sig av koncernen Parks and Resorts servicerelaterade vision leverera en helhetsupplevelse i vÀrldsklass ? Varje gÄng! Det Àr denna vision de operativa mellancheferna som deltagit i undersökningen har arbetat med för att deras medarbetare ska förmedla till parkens gÀster.

Fo?rsvarsmakten har nyligen ersatt va?rnplikten med ett personalfo?rso?rjningssystem da?r gruppbefa?l och soldater ansta?lls pa? samma villkor som pa? den civila arbetsmarknaden. En ova?ntad konsekvens av detta a?r en oo?nskat ho?g personalomsa?ttning inom denna ansta?llningskategori. Syftet med denna studie var att kartla?gga faktorer som bidrar till intentionen att stanna kvar i eller la?mna sin ansta?llning hos kategorin gruppbefa?l och soldater i Fo?rsvarsmakten.

Syftet med detta examensarbete var att skapa en lĂ€gesbild över sĂ€kerhetsklimatet inom Norrbottens lĂ€ns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott sĂ€kerhetsklimat. De frĂ„gestĂ€llningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur Ă€r det allmĂ€nna sĂ€kerhetsklimatet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Hur uppfattar de anstĂ€llda att ledningen förhĂ„ller sig till sĂ€kerhet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Hur uppfattar de anstĂ€llda att den arbetsgrupp de tillhör förhĂ„ller sig till sĂ€kerhet inom Norrbottens lĂ€ns landsting? Är det nĂ„gon skillnad gĂ€llande uppfattningen av sĂ€kerhetsarbetet inom Norrbottens lĂ€ns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkĂ€tundersökning med 127 anstĂ€llda och enkĂ€tinstrumentet som anvĂ€ndes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att sĂ€kerhetsklimatnivĂ„n var relativt hög inom Norrbottens lĂ€ns landsting. SĂ€kerheten prioriterades av chefer likvĂ€l som av medarbetare.

SammanfattningStudien visar hur medarbetare och ledare pĂ„ organisationen SEB i Örebro ser pĂ„ Ă€mnet motivation. Syftet med undersökningen Ă€r att öka förstĂ„elsen och kunskapen om fenomenet motivation. Dessutom undersöks det om studieföretaget ytterligare kan förbĂ€ttra motivationen hos sina medarbetare, i sĂ„ fall hur. Vi strĂ€var i studien att bidra med ny kunskap som SEB kan ha nytta av. Kunskapen som studien bidrar med kan förhoppningsvis ocksĂ„ andra organisationer och mĂ€nniskor som Ă€r intresserade av motivation ha anvĂ€ndning av.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.

En hÄrd konkurrens pÄ en global marknad har gjort att leanproduktion, som Àr ett flexibelt produktionssystem, har blivit vanligare hos tillverkande företag. I dag konkurrerar företag inte bara med pris utan ocksÄ med kvalitet, produktflexibilitet och omstÀllningstid. Motiverande medarbetare Àr helt grundlÀggande i hur leanproduktion ofta beskrivs, samtidigt som det finns en potentiell konflikt med övriga delar som beskrivs som mycket formalia och rutin. Syftet med studien Àr att undersöka vad leanproduktion kan betyda för medarbetaren, sett ur en operatörs och dennes chefers perspektiv, vid produktionslinjen och vilken pÄverkan den har för motivationen. Studien, som Àr en fallstudie, baseras pÄ semistruktureradeintervjuer, genomförda med fyra respondenter som arbetar pÄ olika nivÄer i Husqvarna AB, samt pÄ tidigare forskning om leanproduktion och motivation.

Syftet med studien var att undersöka vilka aspekter av arbetstillfredsstÀllelse som upplevs pÄverka valet att stanna kvar inom en organisation. En kvalitativ studie genomfördes för att lÀgga fokus pÄ deltagarnas personliga upplevelser. Studien genomfördes inom en polismyndighet i Mellansverige och intervjuer genomfördes med sex av myndighetens medarbetare. Datan analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger individuella skillnader för den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Relationer och sexualitet utgör grundlĂ€ggande behov för alla mĂ€nniskor men detta Ă€r nĂ„got som ofta förbises av omgivningen nĂ€r det gĂ€ller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares kĂ€nslor, relationer och sexualitet tillĂ€mpas i dagliga arbetet pĂ„ boenden med sĂ€rskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frĂ„gestĂ€llningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, pĂ„ vilket sĂ€tt kan medarbetarnas förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att fĂ„ svar pĂ„ forskningsfrĂ„gorna anvĂ€ndes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom mĂ„linriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.