Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som Àr attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie pÄ yngre medarbetare inom affÀrsomrÄdet Rikskund pÄ Niscayah AB, som Àr ett av de ledande sÀkerhetsföretagen pÄ den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie dÀr vi talat med tio yngre medarbetare pÄ företaget samt deras affÀrsomrÄdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssÀtt och ser vad som Àr motiverande utifrÄn fyra hörnstenar; omgivningens pÄverkan, individens behov, individens rÀttviseperception samt individens förvÀntningar. Vi kombinerar tidigare teorier frÄn erkÀnda forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien Àr att yngre medarbetare frÀmst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgÄng. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriÀrmöjligheter Àr viktigare Àn finansiella, men finansiella mÄste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Svenskt StÄl Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division GrovplÄt ingÄr i koncernen SSAB Svenskt StÄl AB och Àr nordens största tillverkare av grovplÄt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare pÄ SSAB Oxelösund AB tillÀgnat och befÀst sina kunskaper, dÄ det Àr tÀnkt att de i förlÀngningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar pÄ hur medarbetarna uppfattar sitt lÀrande och hur det de tillskansat sig dem.Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda hÀndelser. De beskriver att lÀrandet Àr en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lÀr sig i gemenskapen med andra mÀnniskor. Medarbetarna har befÀst sina kunskaper dÄ de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper.

En stor mÀngd tidigare forskning slÄr fast att företag brister i sitt arbete med repatrieringsprocessen, vilket Àr varför mÄnga ÄtervÀndande medarbetare lÀmnar företagen efter avslutat utlandsuppdrag. Denna studie syftar till att undersöka hur situationen ser ut i nordiska företag idag och om företagens arbete skiljer sig beroende pÄ deras storlek. För att kunna fastslÄ hur situationen ser ut generellt studeras detta med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickas ut till samtliga bolag med utlandsverksamhet noterade pÄ de ledande nordiska börserna. I resultatet framgÄr att de nordiska företagen har anammat en del ÄtgÀrder för att förbÀttra repatrieringsprocessen. Det framgÄr Àven att större företag Àr generellt bÀttre pÄ att ta hand om ÄtervÀndande individer, jÀmfört med smÄ nordiska företag..

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation krÀver ett förhÄllningssÀtt som tar hÀnsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt Àr det viktigt att hÀnsyn tas till understÀllda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och fÄ förstÄelse för hur de hanterar kraven som kommer frÄn överordnade chefer och understÀllda medarbetare, om det innebÀr en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen Àr kvalitativ till sin karaktÀr med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att fÄ en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom omrÄdet anvÀnts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byrÄkrati och rationalitet.

NÀr en organisation inför distansarbete blir tillfÀllena till kommunikation ansikte mot ansikte pÄ arbetsplatsen mer begrÀnsad Àn tidigare.I denna undersökning har jag dÀrför studerat hur kommunikationen pÄverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt bÄde den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att fÄ fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att fÄ fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har pÄverkats av distansarbete. Dels har jag Àven studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda pÄ deras Äsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.Med min undersökning som grund anser jag att det Àr viktigt för organisationen att noga gÄ igenom de förÀndringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske..

Syftet med studien Àr att visa en ökad förstÄelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrÄn den geografiska placeringen. Denna förstÄelse har vi huvudsakligen erhÄllit genom intervjuer med nio enhetschefer inom Àldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra pÄ distans och en som bÄde arbetar i nÀrhet och pÄ distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats dÀr intervjuerna grundas pÄ ett semistrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt, vilket innebÀr att enhetschefernas svar medför en djupare förstÄelse för deras Äsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar bÄde för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i nÀrhet samt pÄ distans.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsÀttningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hÀlsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrÄn bÄde ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav tvÄ kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor pÄ en svensk tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav tvÄ med personal ledare och tvÄ med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hÀlsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvÄrd. Organisatoriska förutsÀttningar som ansÄgs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Microsoft Àr en organisation verksam inom IT-branchen och tillhandahÄller bÄde produkter och tjÀnster av dessa produkter till sina kunder. TjÀnstemötet kontrolleras för och styrs genom bland annat kundnöjdhetsmÀtningar. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare inom Microsoft upplever och hanterar kundnöjdhetsmÀtningen som Àr en del av den kundfokuserade styrningen som företaget tillÀmpar. Empirin baseras pÄ intervjuer med fyra medarbetare samt en team-manager pÄ Microsoft i Sverige. Teori och empiri kring kundfokuserad styrning, pÄverkan av denna pÄ arbetssituationen och förhÄllande till medarbetare och ledning samt arbetstagares motstÄnd mot styrning redovisas för.Resultatet visar att kundnöjdhetsmÀtningen Àr utformad enligt företagets profilering som kundfokuserad och dess behov av att följa upp kvalitetsnivÄn pÄ servicen samt vÀgleda mot förbÀttringsomrÄden.

Inom alla typer av arbetsgrupper förkommer konflikter, vilka kan hÀrledas till individers arbetsrelaterade beteende. Denna studies syfte Àr att med en kvalitativ litteraturstudie, ur ett socialpsykologiskt perspektiv belysa pÄ vilket sÀtt arbetsrelaterade sociala roller kan bidra till att konflikter uppstÄr inom arbetsgrupper. Resultatet visar att arbetsfunktionella sociala roller, individers arbetsrelaterade beteende förklaras till socialt beteende, socialisering, social struktur, social interaktion, sociala normer, makt och position. Vanliga konflikter som författare relaterar till arbetsfunktionella sociala roller Àr i huvudsak rollkonflikter, sakkonflikter, norm och vÀrderingskonflikter, positions- och maktkonflikter. För att undvika destruktiva konflikter, och sÄledes iatÀllwt kunna skapa konstruktiva konflikter, Àr det av vikt att det finns ett öppet arbetsklimat dÀr olikheter respekteras och arbetsrelaterade problem, arbetsmÄl samt arbetssituationer inom arbetsgrupper noga diskuteras.

Abstrakt Syftet med studien var att belysa vad ledarskapet har för betydelse för personalomsÀttningen inom social omsorg och om hur arbetstillfredsstÀllelse och ett bra ledarskap skapas. Vi ville beskriva, förstÄ och tolka erfarenheter av detta. Undersökningen Àr en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr av 11 intervjuer inom Social omsorg. Intervjupersonerna bestod av sju medarbetare och fyra chefer. SammanstÀllandet av undersökningen har visat pÄ bland annat att medarbetare och chefer sÄg olika pÄ vad som hör till en chefs uppgifter.

Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka intranÀtets förutsÀttningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger pÄ medarbetares upplevelser och meningsskapande av intranÀtet och varför arbetsorganisationers förvÀntningar pÄ intranÀtet inte alltid blir förverkligade.Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metod och materialet bestÄr av innehÄllet frÄn tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter dÀr intranÀtet anvÀnds. Materialet har tematiserats och analyserats utifrÄn ett makt- och meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att meningsskapande av intranÀtet skiljer sig Ät inom organisationer, bÄde mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivÄer inom organisationen. IntranÀtet upplevs som ett arbetsverktyg och som sÄdant svÄrt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. IntranÀtet Àr Àven ett informationsverktyg och dÀr bÄde möjligheter och hinder finns vad gÀller utveckling.

Over a long time psychology was focusing on human frailties and mental diseases. In 1998, positive psychology was introduced - the scientific study of strengths, well-being and optimal functioning. Theory and research in the area has identified 24 character strengths, in which each individual owns and celebrates a number of top strengths, signature strengths. These strengths have been shown to be important in achieving happiness and well-being. The purpose of this study was to investigate the relationship between character strength and psychological well-being, job satisfaction, harmonious- and obsessive passion and stress.