I dagens kunskapsekonomi Àr medarbetarnas kompetenser och kunskaper viktiga konkurrensfaktorer för kunskapsföretagen. I och med detta har konkurrensen om medarbetarna ökat och det ligger i företagens intresse att behÄlla sina medarbetare. I detta sammanhang har begreppet Talent Management fÄtt en viktig betydelse. MÄnga tidigare Talent Management-studier har utgÄtt frÄn ett ledningsperspektiv, denna studie utgÄr dock bÄde frÄn ett lednings-och medarbetarperspektiv. Syftet med studien har varit att undersöka de Talent Management- strategier som ett stort teknik- och konsultföretag anvÀnder sig av för att behÄlla och utveckla sina medarbetare.

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat pÄ ledaren som aktör och inte pÄ den scen dÀr de arbetat. Olika omstÀndigheter och situationer pÄverkar vad en ledare bör, men ocksÄ vad han eller hon kan göra. En av dessa omstÀndigheter eller förutsÀttningar Àr den dÀr ledaren har sina medarbetare pÄ fysiskt avstÄnd, ett ledarskap pÄ distans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ledarskap i en organisation dÀr chefen har sina medarbetare pÄ fysisk distans. Vi Àr intresserade av ledarskapets innehÄll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Smurfit Kappa Kraftliner, PiteÄ i syfte att undersöka hur motivation, mÄlarbete och rutiner uppfattas av medarbetare och ledning samt om det som kommer frÄn ledningen Àr det samma som kommer ut pÄ golvet. Utöver detta innehÄller studien intervjuer av ledning och medarbetare pÄ Svalson och kirurgkli-niken, Sunderby sjukhus. Dessa nÀmnda verksamheter har valts ut pÄ grund av att de belönats för sitt arbete inom dessa omrÄden. Datan har sedan anvÀnts för att kunna se hur andra verksamheter Àn pappersindustrin, arbetar med dessa frÄgor. Studien avslutas med förbÀttringsförslag som Àr uppbyggda utifrÄn det resultat som framkommit i analysen.

I dagens arbetsliv Àr karriÀr en Äterkommande drivkraft. Viljan att göra karriÀr skiljer sig mellan olika individer, men resulterar slutligen i hur en individ utvecklas inom en organisation eller nÄr individuell framgÄng. Intresset för studien grundade sig i hur organisationskulturer kan verka styrande över individer och vi ville undersöka detta perspektiv pÄ ett hotell, som i texten benÀmns som ?Hotellet?. Syftet med aktuell studie har varit att undersöka hur Hotellet uppmuntrar sina medarbetare att arbeta i enlighet med organisationens normer och vÀrderingar och pÄ vilket sÀtt de genom att erbjuda karriÀr- och utvecklingsmöjligheter kan styra sina medarbetare.

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet pÄ gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lÀrare pÄ fyra olika skolor. Vi deltog Àven vid fyra samverkansmöten dÀr bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar folkhÀlsan. MÀnniskors instÀllning och hÀlsa pÄverkas stÀndigt av den omgivande miljön, samspel mellan mÀnniskor men ocksÄ av de faktorer som finns nÀra pÄ grund av livsstil och arv. Fram till i början av 2000-talet var det vanligast att arbetsgivarna jobbade med förebyggande hÀlsoÄtgÀrder dÀr fokus lÄg pÄ ohÀlsa och sjukdom (patogenes). DÀrefter har ett hÀlsofrÀmjande arbete som fokuserar pÄ friskfaktorer (salutogenes) vÀxt sig allt starkare runt om i vÀrlden. Forskning visar att fokus pÄ hÀlsa leder till friskare personal men att det Àr svÄrt att fÄ korrekta och mÀtbara resultat (Karlsson 2010; Goetzel & Ozminowski 2008).Arbetsgivaren Landstinget i VÀrmland har sedan 2010 utöver förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete satsat pÄ att frÀmja hÀlsan hos sina medarbetare utifrÄn det salutogena perspektivet.

Det hĂ€r Ă€r en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts pĂ„ specialförlossningen pĂ„ Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vĂ„rdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgĂ„tt ifrĂ„n hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhĂ„llningssĂ€tt till studien.Syftet med studien Ă€r att analysera och fĂ„ kunskap kring hur intervjupersonerna pĂ„ den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning pĂ„ ansvar, pĂ„verkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill ocksĂ„ undersöka hur chefen pĂ„ avdelningen kan ge förutsĂ€ttningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsĂ€tt. I en diskussion om ansvar sĂ„ finns en stark koppling till patientansvar.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 fo?rva?ntas o?ka drastiskt de kommande a?ren. Fo?r att uppna? fo?ra?ndring beho?ver personerna fa? insikt och fo?rsta?else fo?r sambandet mellan delar i egenva?rd. Empowerment har visat sig vara av betydelse fo?r att uppna? egenkontroll och sja?lvsta?ndighet i egenva?rd.Syfte: Syftet var att beskriva effekten av empowerment pa? egenva?rd hos personer med diabetes mellitus typ 2.Metod: En litteraturo?versikt har genomfo?rts baserad pa? vetenskapliga artiklar med kvantitativ design och analyserades enligt Fribergs trestegsmodell.Resultat: Resultatet a?r en sammansta?llning av totalt tio artiklar besta?ende av ett sjukdoms- specifikt- eller patientdrivet program inneha?llande empowermentinterventioner.

Bakgrund och problemdiskussion: IKEA har en uttalad vision att alltid vilja bli bÀttre. Företaget anvÀnder sig av förbÀttringsarbete men arbetar inte efter nÄgon specifik förbÀttringsmetod. Trots detta faktum har IKEA varit mycket framgÄngsrika. FörbÀttringsarbete pÄverkar sÄ gott som samtliga i en verksamhet dÀr instÀllning och engagemang hos medarbetare till sÀttet att arbeta med förbÀttringar har stor betydelse för hur vÀl förbÀttringsarbetet fungerar. Denna studie kommer att behandla följande forskningsfrÄgor:Hur ser förbÀttringsarbetet ut pÄ IKEA BÀckebol som tillÀmpar förbÀttringsarbete men som inte har nÄgon utvald metod för förbÀttringsarbetet?Hur pÄverkas medarbetarna pÄ IKEA BÀckebol av förbÀttringsarbetet i det dagliga arbetet?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka och identifiera hur IKEA BÀckebol tillÀmpar förbÀttringsarbete samt att jÀmföra deras arbetssÀtt med utarbetade metoder som Àr etablerade inom omrÄdet.

Denna kandidatuppsats Àmnar att utreda ÀmnesomrÄden motivation och belöningssystem pÄNordeas telefonbank i Uppsala. Undersökningen Àr gjord pÄ anstÀllda av den lÀgre nivÄn iorganisationshierarkin. För att fÄ medarbetare engagerade till att nÄ företagets krav och mÄlanvÀnder sig organisationer av system för att motivera och belöna sina medarbetare. Undersökningav de anstÀllda pÄ telefonbanken ska ta reda pÄ huruvida de motivationstekniker ochbelöningssystem som enheten tillÀmpar verkligen motiverar. Undersökningen grundar sig pÄpersonliga intervjuer.

AbstraktSyftet med vÄr kandidatuppsats Àr att göra en jÀmförelse gÀllande skillnader mellan vÄrdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen pÄ interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta Àmne Àr för att konflikter förekommer i vardagen i sÄvÀl arbets- som privatliv, och vi kommer att fÄ hantera konflikter i vÄra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig Ät i hur man ser pÄ och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det Àr just detta som Àr intressant för oss. Vi vill kunna bidra med nÄgot nytt till forskningen med denna studie.DÄ detta Àr en kvalitativ studie har vi valt att utgÄ frÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vÄrdenhetschefer och fem medarbetare pÄ ett vÀstsvenskt sjukhus.

En lista med förslag pÄ metoder som kan anvÀndas inom vuxenutbildning Àr resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgÄngspunkt dels frÄn teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels frÄn ett exempel pÄ hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjÀlp av en intervjuundersökning. I den undersökningen lÄg fokus pÄ hur deltagare och medarbetare gÄr tillvÀga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, Äsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förÀndras. De föreslagna metoderna Àr uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element.

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram Àr vanlig. De modeller och verktyg som anvÀnds Àr noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte Àr inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förstÄelse för vilka processer som startar och vad som hÀnder bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstÀmning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förvÀntningar inom organisationen pÄ inventeringens resultat, samt pÄ de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering.

Under 1900-talets senare hÀlft har lönesÀttning via enskilda lönesamtal, sÄ kallad individuell lönesÀttning blivit den rÄdande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning frÄn löneskalor och tarifflöner, sÄ kallad lönetrappa efter Älder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation pÄ grund av dess krav pÄ demokrati, hushÄllande med samhÀllets resurser och tillÀmpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en pÄverkande effekt pÄ hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.