Det hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att hos Saab Systems, en del av koncernen Saab Group, i Linköping vidareutveckla en mÀtplattform som ska anvÀndas för att studera kosmisk strÄlnings inverkan pÄ RAM-minnen, i detta fall handlar det om minnen av typen DDR2 SDRAM. Kosmisk strÄlning Àr nÄgot som elektronik utsÀtts för dÄ den finns i ett flygburet system pÄ hög höjd, den hÀr strÄlningen finns Àven nere pÄ jorden till viss del men det Àr inte förens pÄ hög höjd som det blir ett problem. StrÄlningen kan ge upphov till bit fel i minnena, att en nolla Àndras till en etta eller tvÀrtom. Detta Àr exempel pÄ mjuka fel, det kan Àven uppstÄ sÄ kallade hÄrda fel dÀr sjÀlva hÄrdvaran tar skada. Att elektroniken idag blir av mindre och mindre storlek ger tyvÀrr upphov till ökad kÀnslighet mot den hÀr typen av strÄlning, nÄgot som ökar behovet för att kunna testa minnen ordentligt innan de anvÀnds i flygplan, vilket skulle kunna genomföras med en sÄdan hÀr mÀtplattform.MÀtplattformen bestÄr av en PowerPC mikrokontroller och mitt uppdrag var att skapa en mjukvara till denna som skulle skrivas i programmeringssprÄken C och Assembler.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Bakgrund och problem: Sedan den förste januari 2005 har samtliga noterade koncerner iEuropa gÄtt över till IFRS. Detta regelsystem krÀver mycket upplysningar frÄn företagen mensamtidigt anger det inte hur detaljerade företagen skall vara. NÀr man inför ett enhetligtredovisningssystem kan det lÀtt uppstÄ skillnader dÄ företag med olika bakgrunder ochförutsÀttningar tolkar reglerna pÄ olika sÀtt. UtifrÄn det hÀr kommer uppsatsens undersökahuruvida eventuella skillnader beror pÄ företagets nationstillhörighet, redovisningstraditioneller storlek.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka hur europeiska noterade företag tillÀmparIFRS.AvgrÀnsningar: Det Àr enbart företag inom EES-omrÄdet som kommer att granskas.Metod: För att genomföra den hÀr uppsatsen har rederibranschen valts och de har granskatshur dessa företag har upplyst angÄende IAS 16 ? Materiella anlÀggningstillgÄngar.

Företag bör helst bara genomföra aktiviter som skapar vÀrde för kunden. Ett vÀrdeflöde Àr de processer som anvÀnds nÀr en produkt förÀdlas. Genom att göra en vÀrdeflödesanalys gÄr det att identifiera vilka aktiviteter som Àr vÀrdeskapande respektive icke vÀrdeskapande. Uppdragsgivarna för detta examensarbete vill genom vÀrdeflödesanalys sÀnka ledtiderna och höja leveransprecisionen. Vi kommer att ge förslag pÄ förbÀttringar som kan uppnÄ detta men ocksÄ att undersöka vÀrdeflödesanalys som verktyg nÀr produktionsordningen varierar.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn det postmoderna perspektivet som i denna studie innebÀr att det stÀlls höga krav pÄ den pedagogiska processen. Det vill sÀga att utforma en lÀrandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begrÀnsas av könsstereotypa normer. Detta innebÀr att miljöns utformning samt förskollÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lÀrandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan ocksÄ identitet.

In this report a study is carried out with the aim to identify added values of EPC projects implemented in schools in order to increase the interest of EPC projects on the market. The report examines how the planned maintenance, supervision, maintenance and corrective maintenance is affected, how insurance premiums and terms are affected, the indoor environment and how the tasks of the operating staff is changing. A literature study of energy savings, energy use in schools, maintenance and insurance as well as how energy efficiency improvements are related to the Swedish environmental objectives has been made. Visits were carried out in Ludvika, interviews were also carried out with operation technicians and local strategists in Ludvika as well as employees of insurance companies.Schools often have neglected maintenance and problems with ventilation and indoor environment. Schools also have a large energy saving potential due to their low utilization, mainly because they are empty parts of the year.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Denna studie tar inledningsvis upp den bolagiseringsvÄg som svepte in över Sverige pÄ 1980 talet. MÄlet med bolagiseringen var att bolagen skulle marknadsanpassas och konkurrensutsÀttas genom att tillÄtas bli mer sjÀlvstÀndiga Àn vad de varit tidigare. Orsaken till bolagiseringen var att de gamla divisionsenheterna ansÄgs ha blivit sÄ stora att de inte lÀngre klarade av att anpassa sig i en snabb förÀnderlig omgivning. Studien visar att bolagen blev mer flexibla, och tillÀts av Àgarna att agera mer sjÀlvstÀndigt i sin nya mer marknadsinriktade organisation. Men det visar sig Àven i studien att fallstudieföretagets ekonomistyrning hade en stark fokus pÄ kostnader, kvalité och produktivitet vilket inte kan anses vara helt lÀmpad för den nya bolagssituationen.

Denna uppsats tar sikte pÄ att utreda vad som krÀvs av borgenÀren för att han ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda vid preskriptionsavbrott samt hur KFM i Karlstad följer den praxis frÄn HD som finns betrÀffande preskriptionsavbrott Ästadkommet av gÀldenÀren. Uppsatsen kan dÀrför delas in i tvÄ delar dÀr den första delen förklarar den svenska preskriptionslagstiftningen tillsammans med praxis frÄn HD. Fokus ligger pÄ preskriptionsavbrott Ästadkommet av borgenÀren och den bevisbörda han dÄ har. BÄde praxis och lagstiftning ger ett och samma svar, nÀmligen att det krÀvs av borgenÀren att han visar att de brev med preskriptionsavbrytande verkan som han sÀnt gÀldenÀren Àven kommit fram till denne. Kan han inte bevisa detta anses fordran vara preskriberad.I uppsatsens andra del studeras dels domar frÄn HovR och dels beslut frÄn KFM i Karlstad.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Ekonomiska, sociala, kulturella och teknologiska omvÀrldsfaktorer pÄverkar organisationer i stor utstrÀckning och leder till att företag stÀndigt mÄste anpassa sig hÀrefter för att vara konkurrenskraftiga. De pÄfrestningar företag stÀlls inför innebÀr mÀrkbara effekter i arbetsrollen för en central aktör i företag, nÀmligen mellanchefen. Mellanchefens roll i en organisation kan beskrivas med en rad olika funktioner som till exempel att försÀkra en smidig produktion och skapa en effektiv arbetsmiljö, men denne fungerar framförallt som en lÀnk mellan företagsledning och medarbetare. Mellanchefen möter ofta meningsskiljaktigheter mellan företagsledningens och medarbetarnas intressen och till följd av sin position ska mellanchefen hantera dessa motsÀttningar.För nÀrvarande rÄder en lÄgkonjunktur som skapar oro i mÄnga företag och fÄr konsekvenser i form av exempelvis omstruktureringar och nedskÀrningar. Denna situation sÀtter press pÄ mellanchefen dÄ dennes roll blir Àn mer komplex till följd av ökade arbetsuppgifter samtidigt som motsÀttningar kan bli svÄrare att hantera.Studien fokuserar i huvudsak pÄ mellanchefens hantering av motsÀttningar mellan företagsledning och medarbetare under lÄgkonjunktur, men syftar Àven till att öka förstÄelsen för mellanchefens roll och hur denna förÀndras under lÄgkonjunktur.

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

Företag bör helst bara genomföra aktiviter som skapar vÀrde för kunden. Ett vÀrdeflöde Àr de processer som anvÀnds nÀr en produkt förÀdlas. Genom att göra en vÀrdeflödesanalys gÄr det att identifiera vilka aktiviteter som Àr vÀrdeskapande respektive icke vÀrdeskapande. Uppdragsgivarna för detta examensarbete vill genom vÀrdeflödesanalys sÀnka ledtiderna och höja leveransprecisionen. Vi kommer att ge förslag pÄ förbÀttringar som kan uppnÄ detta men ocksÄ att undersöka vÀrdeflödesanalys som verktyg nÀr produktionsordningen varierar.

Studien utgÄr frÄn att interna förÀndringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det Àr ett sÀtt att hantera den snabba förÀndringstakten i samhÀllet och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven pÄ resultat och pÄ vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus pÄ mÀnniskorna och pÄ förÀndringsmotstÄnd Àr framgÄngsfaktorer i uppgiften att Àndra pÄ medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) Àr att hÄrda och mjuka perspektiv mÄste mötas.Studien handlar om hur projektbestÀllaren ser pÄ att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förÀndringsprojekt eftersom det finns behov av lÀrande vid förÀndringar.Teorin Àr kopplad till vÄr undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bÀttre interna förÀndringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget krÀver pedagogisk kompetens.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillrÀckligt djup i svaren.

ProblemformuleringHur pÄverkas hyresgÀsters toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie Àr Älder, kön, utbildning, sysselsÀttning, hur lÀnge hyresgÀsten bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgÀster har kontakt med hyresvÀrden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer pÄverkar toleranszonens storlek och grÀnser Àr syftet ocksÄ att ta reda pÄ vilka dimensioner/attribut som Àr lÀmpliga för att mÀta tjÀnstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgÀster. Ett praktiskt syfte med studien Àr att undersöka tjÀnstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrÄn studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har anvÀnts i denna studie. AngreppssÀttet Àr huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen Àr huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.